Kabinettskort

Från Wiki-Rötter
Hoppa till: navigering, sök
Konstnären Julius Kronberg målar vid sitt staffli. Kabinettsporträtt - Nordiska Museet - NMA.0040822.jpg

I slutet av 1860-talet ersattes visitkortsporträttet av det till formatet lite större kabinettskortet. Namnet kommer ifrån att folk i allmänhet placerade sina inramade kabinettskort på ett kabinettskåp. Ett kabinettskort framställdes också från ett våtplåtsnegativ, och är ett pappersfotografi som är taget omkring 1860-1920. Även kabinettskorten klistrades fast på en hård pappkartong som var lite större än kortet. Fotografen fick då rum med att trycka sitt firmanamn, hemort och utgivningsår på kartongens nederkant. Även på kartongens baksida kunde fotografens namn och adress och andra uppgifter vara tryckt, och ibland även uppgifter om den fotograferade personen.

Kabinettskortet utvecklades speciellt för porträtt och gruppbilder på människor. Genom att masstillverka kabinettskort på kända personer kunde fotografen sälja dem för en relativt billig penning. Det klassiska formatet på ett kabinettskort var 16,5 cm x 11,4 cm. Ett större format kallades för Boudoir Cards och det allra största formatet gick under namnet Imperial, med det imponerade formatet 78,7 cm x 58,4 cm. kabinettskortet blev oerhört populär när det introducerades i slutet av 1860-talet. I slutet av 1880-talet hade det konkurrerat ut visitkortet. Runt sekelskiftet 1900 blev sedan kabinettskortet i sin tur utkonkurrerad av vykortet.

Släktforskning

Många släktforskare äger kabinettskort, och ofta är många ansikten i dem oidentifierade. Därför har Sveriges Släktforskarförbund startat databasprogrammet Porträttfynd, som är till för att identifiera visitkortsporträtt och kabinettfotografier.

Se även