Den introducerade svenska adelns ättartavlor

Från Wiki-Rötter
(Omdirigerad från Elgenstiernas ättartavlor)
Hoppa till: navigering, sök
Elgenstiernas ättartavlor
Svenska adelns ättartavlor
Författare Gustaf Elgenstierna
Originaltitel Den introducerade svenska adelns ättartavlor
Originalspråk Svenska
Ämne Genealogi
Förlag P.A. Nordstedt & söner (samt faximilutgåva 1998 av Sveriges Släktforskarförbund)
Utgivningsår 1925-1936, 1998, 2008
Sidor 7100 sidor i nio band (+ två supplementband om 1362 s.)
ISBN ISBN 91-87676-22-2 (1998)
ISBN 91-87676-52-4 (suppl.)

Den introducerade svenska adelns ättartavlor, även kallad Elgenstierna kort och gott, (med tillägg och rättelser) av Gustaf Elgenstierna, utgiven 1925-1936 i nio band, vardera på 700-800 sidor, innehåller svenska levande och utslocknade adelsätter som introducerats på Riddarhuset (jämför ointroducerad adel). Släkterna presenteras i tabellform med grafiska översikter, med utförliga data och många källhänvisningar.

I del IX finns tillägg och rättelser som bör observeras. Rättelser och kompletteringar har också införts i Svenskt biografiskt lexikon, Personhistorisk tidskrift och Släkt och Hävd. Två supplementband, Svenska adelns ättartavlor 1 och 2, utgavs av Sveriges Släktforskarförbund år 2008.

Personregistret är på 470 sidor och upptar många ofrälse personer (ingifta med föräldrar). Registret är enligt Hildebrand "den svenska litteraturens största och av vikt för all historisk och personhistorisk forskning".

Elgenstierna är den senaste av flera editioner av Riddarhusets ättartavlor och den mest källkritiska (trots åtskilliga brister). I stor utstäckning är föregångarna därmed inaktuella.

En faksimilutgåva av verket utgavs 1998 av Sveriges Släktforskarförbund.

Riddarhuset har (1999) digitaliserat arbetet med ättartavlorna och fört in rättelser och kompletteringar i datafilerna, som säkerhetskopieras till CD-ROM. Utredning pågår om principer "som gör materialet tillgängligt för medlemmar och forskare" (Arte & Marte 1999). Publicering på www är dock inte aktuell.

Omdömen genom åren

Elgenstiernas ättartavlor har under årens lopp lovordats av många kunniga släktforskare. Den framstående personhistorikern, professor Bengt Hildebrand, gav i början av 1960-talet ut sin Handbok i släkt- och personforskning, känd för rättframma och ärliga omdömen om både släktforskare och litteratur. Elgenstierna passerade nålsögat och fann nåd i den kritiske professorns ögon.

»I nio ståtliga volymer, alla på mellan 700 och 800 sidor, utkom [...] 1925-36 det monumentala arbetet Den introducerade svenska adelns ättartavlor. [ - - - ] Var Anreps verk på sin tid epokgörande, gäller detta icke mindre om Elgenstiernas. Förtjänsten tillkommer, utom utgivaren själv, en stab av skickliga medarbetare. För medeltidspartierna svarade sålunda till vissa delar professorn i historia vid Lunds universitet [...] fil. dr Gottfrid Carlsson (f. 1887), som här kritiskt rättade till originalgenealogiernas fantasier och ur sitt rika vetande och stora excerptförråd gav en oändlig mängd av nya upplysningar. K.H. Karlssons storartade otryckta medeltidssamlingar hade efter hans död inlösts av Riddarhuset [...]. De äro av Elgenstierna flitigt begagnade, medan Gottfrid Carlsson även tillgodogjort sig Annerstedts handskrivna Frälsesläkter i Uppsala universitetsbibliotek. Medan arkivrådet Joh. Ax. Almquist öste ur sitt enorma, ej minst topografiskt orienterade personhistoriska förråd till förmån för Elgenstiernas edition, hade denne även, såsom antytts, i [...] advokatfiskalen i Kammarkollegium Otto Adelberg (f. 1883) en utmärkt bidragsgivare (bl.a. ur Svea hovrätts arkiv med dess rika processaktmaterial), liksom i Govert Indebetou. Personregistret i Elgenstiernas nionde del är den svenska litteraturens största och av vikt för all svensk historisk och personhistorisk forskning.»

Se även