Bergsstaten
Från Wiki-Rötter
Bergsstaten
Innehåll |
Bergskollegium
Bergskollegium var en central myndighet i egenskap av överstyrelse för de svenska bergverken. Det grundades år 1630 som Generalbergamtet, ibland benämnt Bergsämbetet, och namnet ändrades till Bergskollegium år 1649.
Funktioner
Till uppgifterna hörde tillsyn över bergshanteringen, att vara överdomstol för överklagan från bergtings- och gruvrätter, samt övervaka mynttillverkning och guld- och silverarbeten. Ett Laboratorium chemicum resp. ett Laboratorium mechanicum tillkom under 1700-talet. Många av bergskollegiets funktioner upphörde eller överfördes till andra institutioner eller myndigheter under första hälften av 1800-talet. Bergskollegium upphörde år 1857 och återstoden i form av bergmästarorganisationen överfördes till Kommerskollegiums nyinrättade bergsavdelning.[1]
Tjänstemän
Bergskollegiets anställda bestod av en guvernör, från 1651 kallad president, fyra assessorer (varav två kallades bergsråd från 1713), sekreterare, kamrerare, bergsskrivare, myntguardie, generalkonstmästare och markscheider.
Bergsstatens organisation
Under Bergskollegium fanns ett växlande antal bergmästardömen, indelade i bergsfögderier. Vid mitten av 1700-talet bestod den regionala organisationen av tolv bergmästardömen, från 1809 av elva. 1875 samordnades de till sex bergmästardistrikt.
- Varje bergmästardöme leddes av en bergmästare, även kallad bergshauptman. Hans uppgift var att se till att gällande lagar och förordningar rörande bergshanteringen upprätthölls och respekterades. Han administrerade och utförde också undersökningar av malmstreck och vid upptagande av nya gruvor, samt var domare vid bergstingsrätten och gruvrätten.
- Bergsfögderierna förestods av bergsfogdar, som skötte kronans uppbörd från bergshanteringen, deltog vid bergstingen och verkställde domarna. På flera sätt var bergsfogden en motsvarighet till kronofogden. Bergsfögderierna upphörde år 1851 och bergsfogdens sysslor fördelades på bergmästarna och kronofogdarna.
- Bergväsendet hade sin egen domstolsorganisation, där högsta instans utgjordes av Bergskollegium och därunder fanns i bergmästardistrikten bergstingsrätter med bergmästaren som domare och bergsnämndemän. Vid Sala silvergruva och Stora Kopparbergget fanns gruvrätter. Dessa domstolar handlade mål rörande bergsbruket. Det innefattade även mål rörande de anställdas vandel och villkor.
Bergskollegiets dömande funktioner överfördes år 1828 till hovrätterna. Bergstingsrätter och gruvrätter upphörde år 1851 .[2]
Bergskollegiets arkiv
Arkivet betecknas ofta som välbevarat. Efter överföringen till Kommerskollegium har arkivet fortsatt sammanhållits som ett arkivbestånd och består av huvudarkivet, advokatfiskalskontorest och kammarkontorets arkiv. Dessutom finns i arkivet Hällefors silververk och Älvdalens porfyrverk som särskilda bestånd. Arkivalier rörande Finland, som bergtingsrätternas domböcker, bergsverksrelationer och kartor levererades år 1810 till Finland.
Bergmästarnas arkiv
Litteratur
- Riksarkivet (1999). Riksarkivets beståndsöversikt. D. 5, Centrala myndigheter och domstolar, internationella organ, Bd 1, Myndigheter A-L. Stockholm: Riksarkivet.
- Asker, Björn (2007). Hur riket styrdes: förvaltning, politik och arkiv 1520-1920. Stockholm: Riksarkivet.
Externa länkar
Se även
Fotnoter
Denna artikel är bara påbörjad. Du kan hjälpa till genom att utöka den. Om du tycker att denna artikel är färdig kan du ta bort formateringen {{Stubbe}}.
