Älvsborgs lösen

Från Wiki-Rötter
Hoppa till: navigering, sök

Älvsborgs lösen kallas gemensamt de penningsummor som Sverige vid två olika fredsfördrag ålagts att betala till Danmark för att få tillbaka fästningen (gamla) Älvsborg i Götaälvens inlopp.

Innehåll

Allmänt

Gamla Elfsborg ur Erik Dahlbergs Suecia Antiqua et Hodierna

I båda fallen löste den svenske kungen problemet bland annat genom att ta ut en extra, landsomfattande skatt med lite olika villkor. Dessa skatter var mycket höga och alla vuxna svenskar fick försaka mycket för att kunna betala. Därutöver skapade åliggandet flera praktiska problem. Skulden skulle nämligen betalas i silvermynt och det krävdes mycket stora mängder silver för att tillverka dessa.

Älvsborgs första lösen

Fästningen erövrades av danskarna den 4 september 1563 under Nordiska sjuårskriget och summan bestämdes i freden i Stettin 1570 till 150 000 riksdaler silvermynt att betalas inom tre år. Skatten betalades av landsortsbor med en tiondel av värdet av allt guld, silver, koppar, tenn, pengar och boskap de ägde. Stadsbor bidrog med en tolftedel eller i vissa fall en artondel av sina tillgångar. Efter 2,5 år var skulden betald, Sverige återfick fästningen och fram till 1612 utfördes omfattande reparations- och tillbyggnadsarbeten.

Älvsborgs andra lösen

Fästningen erövrades av danskarna den 22 maj 1612 under Kalmarkriget 1611-1613 och summan bestämdes i freden i Knäred 1613 till 1 miljon riksdaler silvermynt (Rdr) att betalas i 4 delbetalningar under 6 år. Denna summa speglar inte enbart värdet av fästningen utan får också ses som ett allmänt krigsskadestånd. Som pant för skulden höll Danmark denna gång inte bara fästningen Älvsborg utan också städerna Lödöse och Nya Lödöse samt sex härader i Västergötland (Sävedal, inklusive Svenska Hisingen, det vill säga det senare Östra Hisings härad; Askim; Bollebygd; Ale; Vättle och Flundre). Fästningen var dock det försvarspolitiskt viktigaste eftersom detta var Sveriges enda hamn åt väster.

Det blev naturligtvis stora svårigheter att skaffa fram en så betydande summa. Kronan (staten) betalade 32% av sina inkomster. En piga betalde 1/2 Rdr, en dräng 1 Rdr och personer med egendom ytterligare belopp. Som jämförelse kan nämnas att man vid den tiden för en riksdaler kunde köpa en tunna råg.

Enligt www.historia.se kunde 1 miljon riksdaler år 1613 köpa lika mycket varor och tjänster som en halv miljard kronor år idag mätt med konsumentprisindex och motsvarade betalning för lika lång arbetstid som 12 miljarder kronor idag mätt med löneindex för manlig industriarbetare/hantlangare. 1 miljon riksdaler motsvarade 25-26 ton silver. Samma mängd silver skulle dock idag endast vara värt 80-90 miljoner kronor. Att Älvsborgs lösen inte motsvarade en så stor summa idag, men var betungande då, beror dels på att produktionen per invånare var mycket lägre för 400 år sedan, och dels på att skatternas andel av total BNP var mycket mindre.

Kung Gustav II Adolf lär ha kallat de tunga betalningarna "en tärande kräfta" och sägs ha smält ner sitt bordssilver för att klara sista betalningen.

Viktig historisk källa

För historie- och släktforskare har det ändå kommit något gott av dessa beskattningar. Skatteindrivarna förde nämligen ganska utförliga längder över vem ("husfar" med namn), varför (antal personer i hushållet) och beloppet (varifrån man kan få en uppfattning om personens tillgångar) som betalts och dessa noteringar finns fortfarande i de svenska arkiven.

Älvsborgs lösen på mikrokort

För den som vill låna mikrokort över Älvsborgs lösen 1613–1619 (ÄL II) finns uppgifter i SVAR-katalogen i Nationella arkivdatabasen, NAD, på Internet och i SVAR-pärmen på närmaste bibliotek. Den information som ges om mikrokortens innehåll är knapphändig och leder i värsta fall till slutsatsen att något material för ett visst härad inte existerar. Vid egen forskning i ÄL II-korten på Riksarkivet fann jag av en tillfällighet ett register ”Älvsborgs lösen 1613 Register över mikrokort”, upprättat på Riksarkivet, Sektion 5, Kammararkivet, 1988-07-14. Registret som omfattar hela ÄL II, förvaras i Forskarexpeditionen på Riksarkivet. Har försökt utröna om detta register är mikrofilmat, både genom kontakter med Riksarkivet, Kammararkivet och SVAR, men inte lyckats få något entydigt svar. Har nu valt att skriva av den del som avser Småland och göra den tillgänglig för flera. Avskriften följer - förutom enstaka justering av någon bokstav (exempelvis utskrivning av "S" framför varje kortnummer) - helt Riksarkivets förlaga.[1]



Källor:


Referenser:

  1. Älvsborgs lösen 1613–1619 – ett mikrokortsregister för Småland, av Olle Elm.