Language button

in english

BT Login

Logga in Skapa konto

Logga in på ditt konto

Användarnamn
Lösenord
Användarnamn *
Lösenord *
Användarnamn *
Lösenord *
Kom ihåg mig

Skapa konto

Fält markerade med en asterisk (*) är obligatoriska.
För- och efternamn
Användarnamn
Lösenord *
Bekräfta lösenord *
E-post *
Bekräfta e-post *

Stöd Rötters Vänner

bli rv front

Google sökruta head

Sveriges medeltida personnamn (SMP)

Sveriges Medeltida Personnamn, SMP, är ett ordbok som ges ut av Språk- och folkminnesinstitutet i Uppsala och som presenterar det svenska personnamnskicket under medeltiden.

Samlingarnas syfte

Det viktigaste syftet med Sveriges medeltida personnamns samlingar är att de skall ligga till grund för det pågående arbetet med ordboken Sveriges medeltida personnamn. Denna ordbok kommer att omfatta alla personnamn, som har brukats i Sverige under medeltiden, dvs ca 1100-ca 1520.

Personnamnssamlingarna hålls tillgängliga för forskare under ovan angivna tider. Genom att man i samlingarna har lagt tonvikten vid att så noggrant som möjligt återge hur de medeltida personnamnsformerna skrevs i källorna, är arkivet till stor nytta för i första hand språkforskare. Men också historiker, främst då personhistoriker, kan få viktiga upplysningar om vid vilken tid, på vilken plats och i vilken social miljö namngivna personer förkommer. Samlingarna söker så långt det är möjligt att lämna uppgifter om namnbärarnas släktskapsförhållanden. Härigenom kan släktforskare, som nått tillräckligt långt tillbaka i tiden, i många fall dra nytta av personnamnssamlingarna. Religions- och kyrkohistoriker torde också finna material av intresse. Många personnamn anknyter sålunda i sig själva till religionen genom att man i förleder kan identifiera ursprungliga gudanamn, t.ex. Frösten, Odhindisa och Thorgils, eller ett ord för 'gud', 'gudom', t.ex. Asmund, Gudhlögh och Ragnvald. Sådana namn är särskilt vanliga på våra runstenar, vars namnskatt dock inte finns samlad i SMP. Senare under medeltiden blev det ofta den katolska kyrkans helgon och martyrer, som fick ge namn åt svenska män och kvinnor.

Samlingarnas tillkomst och tillhörighet

Grunden till personnamnssamlingarna lades den 15 juli 1943, i och med att den första excerperingen (det första utdraget) ur Svenskt Diplomatarium (en tryckt samling av urkunder från medeltiden) påbörjades. Det var framlidne professor Ivar Modéer som tog initiativet till upprättandet av samlingarna. Anslag beviljades av Humanistiska fonden. År 1947 ställdes arbetet under ledning av Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. Akademien tillsatte en Personnamnskommitté med uppgift dels att leda arbetet med insamlingen av personnamn, dels att sedan insamlingen slutförts ge ut en ordbok över det insamlade namnmaterialet. Till den förste ordföranden i Kommittén utsågs professor Elias Wessén och till den förste sekreteraren dåvarande docenten Ivar Modéer. Åren 1959-1973 var professor Dag Strömbäck ordförande och 1973-1980 innehades denna post av professor Valter Jansson; från 1980 var professor Lennart Moberg Personnamnskommitténs ordförande. Ordboksredaktörer har varit fil. lic. Roland Otterbjörk t.o.m. 1967, därefter docent Per-Axel Wiktorsson t.o.m. 1982. Den 1 juli 1984 uppgick SMP i den statliga DOVA-myndigheten (Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv) och fick status som arkiv och egen myndighet med en arkivchef som ansvarig för samlingar och utgivningsarbete.

Samlingarnas omfattning

Personnamnssamlingarna innehåller i huvudsak svenska och finlandssvenska personnamn från forntiden och medeltiden, alltså från äldsta tid och fram till omkring år 1520 (dock ej runstensnamn). Namnen är i första hand hämtade ur originalurkunder men också i viss utsträckning ur avskrifter och i någon mån ur regester (korta sammanfattningar av innehållet i brev). Namnformerna förvaras upptecknade på pappersblad i så kallat sedesformat. Samlingarna omfattar för närvarande drygt 850 000 sedesblad.

Personnamnssamlingarna består huvudsakligen av 5 olika serier:

  1. Huvudsamlingen, omfattande personnamn, både förnamn och tillnamn, från tiden ca 1100-ca 1520. Denna samling utgör det huvudsakliga underlaget för ordboken Sveriges medeltida personnamn.
  2. Samlingar ur Kammararkivet, omfattande personnamn ur otryckt källmaterial från åren 1530-1571 i Kammararkivet.
  3. 1500-talssamlingen, omfattande personnamn ur tryckt källmaterial från 1500-talet.
  4. Personregistret, omfattande hänvisningar till personhistorisk litteratur om medeltida personer.
  5. Etymologiregistret, bestående av excerpter ur facklitteraturen, omfattar f.n. ca 4 400 sedesblad.

Var och en av dessa serier är uppdelad i två underserier:

A. Förnamn, t.ex. Anders, Benedikt, Cecilia, bland vilka även de patronymiska beläggen, t.ex. Andersson, och de metronymiska, t.ex. Katarinason, ingår.

B. Tillnamn (eller Binamn), t.ex. Bonde, Svarte, Bagge, Finne, Smidh, Trolle. (Dessa tillnamn betecknar i tur och ordning ursprungligen ett yrke, ett drag i utseendet, ett djur, en härstamning, ett yrke, en vapenbild.)

Underserierna är alfabetiskt ordnade efter namnens fornsvenska normalformer. Inom varje namn är sedan namnformerna ordnade i strikt tidsföljd efter år, månad och dag. Detta gäller dock inte Personregistret, där beläggen inom varje namn är ordnade med tillnamnet i bokstavsordning, t.ex. Nils Ama, Nils Bagge, Nils Diækn o.s.v.

Viktigare källor som excerperats

I Handskrifter:

  1. Riksarkivets serie av pergaments- och pappersbrev (RAp, RAppr).
  2. Svenska brev i Rigsarkivet i Köpenhamn samt i andra utländska arkiv.
  3. Medeltidsbrev i Uppsala universitetsbibliotek, i Linköpings, Skara och Strängnäs' stiftsbibliotek, i Sävstaholms- Skokloster- och Ericsbergssamlingarna, i de olika landsarkiven samt i arkiv och samlingar i enskild ägo.
  4. Medeltida jordeböcker, räkenskaper och kopieböcker.
  5. Jordeböcker och tiondelängder från 1500-talet i Kammararkivet, nu i Riksarkivet, i Stockholm samt motsvarande handlingar i Finlands Riksarkiv, Helsingfors.

II Tryckta urkunder:

  1. Svenskt Diplomatarium 1-7:5, 8-9:1, 10:1-2 (till år 1368 och 1371-1374) samt ny serie 1-4 (åren 1401-1420) (DS,SD).
  2. Fornskriftssällskapets samlingar med bland annat Arboga och Kalmar stads tänkeböcker, Erikskrönikan och övriga medeltida rimkrönikor, samt Birgittas och Katarinas kanonisationsprocesser.
  3. Finlands medeltidsurkunder 1-8 (FMU).
  4. Åbo domkyrkas kopiebok, den så kallade Svartboken.
  5. Stockholms stadsböcker från äldre tid (till och med år 1602).
  6. Jämtlands och Härjedalens diplomatarium 1-2 (JHD).

Nordiska namnböcker

Ett tidigare försök att avhjälpa bristen på en fornsvensk namnordbok är M.F. Lundgrens arbete Personnamn från medeltiden, 1892-96. Det slutfördes av E. Brate 1915, försågs med ett supplement av E.H. Lind. Lundgren-Brates namnordbok har påtagliga brister. Många personnamn som finns medtagna har Lundgren utläst ur ortnamn. De är ofta rena felkonstruktioner, men har ändå i en hel del fall accepterats i ortnamnslitteraturen.

Norsk-isländska dopnamn och fingerade namn från medeltiden, 1905-31, har utgivits av E.H. Lind, medan den danska namnordboken, Danmarks gamle personnavne, 1936-64, utgivits av G. Knudsen, M. Kristensen och R. Hornby. En svensk motsvarighet till dessa arbeten blir den personnamnsordbok, som nu utges och som redigeras på grundval av SMP:s personnamnssamlingar. I den svenska ordboken, Sveriges medeltida personnamn, som redovisar de fornsvenska personnamnen fram till år 1520, består varje namnartikel av en formkatalog, en materialsamling och en namnkommentar. Sveriges medeltida personnamn kommer att behandla de medeltida förnamnen i 5 band. Band 1 (A-E) och Band 2 (F-Hanok) och 1 häfte av band 3 är nu (1996) utgivna. Häfte 1-11 kan beställas direkt från SMP.

Litteratur om Sveriges medeltida personnamn

  • Andersson, Thorsten, Sveriges medeltida personnamn, Uppsala. I: NORNA-rapporter 25 (1983). S. 201-210.
  • Jansson, Valter och Per-Axel Wiktorsson, Personnamnskommittén. I: Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademiens årsbok 1975. S. 89-90. - Ibid. 1976. S. 54-55. - Ibid. 1977. S. 68-69. - Ibid. 1978. S. 85. - Ibid. 1979. S. 70-71. - Ibid. 1980. S. 38-39.
  • Moberg, Lennart, Gun Widmark och Thorsten Andersson, Scandinavian languages. I: Faculty of arts at Uppsala university. Linguistics and philology. Uppsala 1976. (Acta Universitatis Upsaliensis. Uppsala university 500 years 6). S. 71-87, särsk. s. 83-84, 86-87.
  • Moberg, Lennart och Per-Axel Wiktorsson, Personnamnskommittén. I: Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademiens årsbok 1981. S. 73-74.
  • Moberg, Lennart och Per-Axel Wiktorsson, Sveriges medeltida personnamn. I: Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademiens årsbok 1982. S. 61-62. - Ibid. 1983. S. 61-62.
  • Moberg, Lennart och Anita Minugh, Sveriges medeltida personnamn. I: Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademiens årsbok 1984. S. 51-52.
  • Modéer, Ivar, Om det svenska personnamnsverket. I: Elias Wessén 15 april 1954. [Stockholm] 1954. S. 154-167.
  • Modéer, Ivar, "Personnamnskommittén" and "Svenska personnamnsarkivet", Uppsala. I: Onoma 5 (1954). S. 110-111.
  • Modéer, Ivar, The "Personnamnskommitténs arkiv", Uppsala. I: Onoma 4 (1953). S. 88.
  • Modéer, Ivar, "Svenska personnamnsarkivet", Uppsala. I: Onoma 6 (1955/56). S. 130-131. - Ibid. 7 (1956/57). S. 312-313.
  • Otterbjörk, Roland, "Svenska personnamnsarkivet", Uppsala. I: Onoma 8 (1958/59). S. 413-414.
  • Strömbäck, Dag och Per-Axel Wiktorsson, Personnamnskommittén. I: Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademiens årsbok 1973. S. 170-171. - Ibid. 1974. S. 208-209.
  • Wiktorsson, Per-Axel, Personnamnskommittén. I: Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademiens årsbok 1972. S. 147-148.
  • Wiktorsson, Per-Axel, "Svenska personnamnsarkivet", Uppsala. I: Onoma 16 (1971). S. 207-208.
  • Wiktorsson, Per-Axel, Sveriges medeltida personnamn (SMP). I: Onoma 24 (1980). S. 245-248.
  • Dictionary of Mediaeval Swedish Personal Names. I: Onoma 3 (1952).S. 71-72.

Anmälningar av ordboken

  • Fellows-Jensen, Gillian, Sveriges medeltida personnamn. Band 2. Häfte 9. I: Studia anthroponymica Scandinavica 9 (1991). S. 166-168.
  • Fellows-Jensen, Gillian, Sveriges medeltida personnamn. Band 2. Häfte 10. I: Studia anthroponymica Scandinavica 10 (1992). S. 187-189.
  • Fredriksson, Ingwar, Sveriges medeltida personnamn. Häfte 1, 2, 3. I: Fornvännen 70 (1975). S. 100-102.
  • Gillingstam, Hans, Medeltida personnamn. Häfte 1. I: Personhistorisk Tidskrift 65 (1967). S. 220-221.
  • Gillingstam, Hans, Medeltida personnamn. Band 1. I: Personhistorisk Tidskrift 73 (1977). S. 74-80.
  • Melefors, Evert, Sveriges medeltida personnamn. Band 1. Häfte 6-8. I: Studia anthroponymica Scandinavica 2 (1984). S. 131-136.
  • Peterson, Lena, Sveriges medeltida personnamn. Häfte 1-3. I: Namn och bygd 62 (1974). S. 181-184.

Köp av ordboken

Ordboken Sveriges medeltida personnamn kan beställas direkt från SMP. Av ordboken har hittills (1998) utkommit 13 häften, det senaste omfattande Henrik–Holmger.

Skådespelerskan Julia Roberts svenska förfäder

julia3Skådespelerskan Julia Roberts blev efter framgången med filmen Pretty Woman (1990), där hon spelade en godhjärtad prostituerad, en tid Hollywoods bäst betalda skådespelerska. Teater och skådespeleri var något av en familjeangelägenhet. Fadern hade studerat drama vid universitetet i Tulane och drev senare med sin hustru, Julias mor, en teaterverkstad i Atlanta, Georgia. Brodern Eric Roberts var sedan slutet av 1970-talet en etablerad filmstjärna. Ändå valde yngsta systern Julie att börja studera journalistik vid universitetet i Atlanta, men avbröt snart studierna när filmkarriären tog fart.

Hennes svenska härstamning finns på moderns sida. Julia Roberts morfars mor hette Eleanor M. Johnson och var enligt dödscertifikatet född den 30 april 1882 i Sverige och dotter till John Johnson och Emma Carlson. Än så länge har det inte varit möjligt att utröna var i Sverige dessa bodde och var dottern var född (om någon har några tips, hör av er!). Eleanor emigrerade till Amerika, gifte sig med slaktaren John Bredemus i Minneapolis, Minnesota, och dog i Minneapolis den 20 april 1960.

Hon hade sonen Wendell John Bredemus, född 1904 i Minneapolis, och morfar till Julia Roberts.

Hans dotter Betty Lou Bredemus, född 1934 i Minneapolis, arbetade i bokhandeln i Tulane när hon träffade Walter Grady Roberts, som studerade drama vid universitet i Tulane. De gifte sig och fick tre barn, Eric, Lisa och Julie, innan Walter avled i cancer i mars 1978. Betty gifte om sig med en man vid namn Motes och fick i detta äktenskap dottern Nancy Birmingham Motes.

JULIA Julia Roberts föddes den 28 oktober 1967 i Smyrna, Georgia, USA, och heter egentligen Julie Fionna Roberts. Hon gifte sig 25 juni 1993 med countryartisten Lyle Lovett. De skilde sig 22 mars 1995.

Julia Roberts svenska förfäder håller på att utredas av skådespelaren Dick Eriksson (tel. 08-728 47 06) och arkivarien Bo Lindwall (tel. 0143–104 10).

Släktcirkeln

 

Förbundet har tidigare gett ut skriften ”Släktcirkeln”, direkt riktad till cirkelledare i släktforskning. Den är nedlagt och det finns för närvarande inga planer på att starta den igen. Gamla nummer av ”Släktcirkeln” finns att ladda ner nedan som pdf-dokument.

cirkel 

 

Släktcirkeln 26, 16 sidor, december 2004

Hämta nr 26 (516 kb pdf)

Ur innehållet:

Sed & folktro omkring dopet - Karin Strömberg
Släktforskning och genetik - Stefan Andersson Escher
Skånerapport - Berit Aronsson
Boken om Gerda - G. Hjärtström
Huset på Bockön - Maud och Ola Wikström
Lisbeth Dahlin och jag - G. Hjärtström
Publicera släktöversikter - Magnus Bäckmark
Kära cirkelledare! - Elisabeth Thorsell
Landshövdingars kungörelser, udda källa - Bengt Borkeby
Thords tankar - G. Hjärtström
Hjärtligt tack för mig! - G. Hjärtström

 


 

Släktcirkeln 25, 16 sidor, juni 2004

Hämta nr 25 (205 kb pdf)

Ur innehållet:

Årets cirkelledarkonferens i Östersund
Referat från cirkelledarkursen i Växjö

  • Udda Källor
  • Vad och hur hittar man i domböcker
  • Emigrantforskning
  • Källkritik
  • Cirkelledaren
  • Kvalitet i släktforskningen
  • Kyrkböcker på nätet
  • Släktforskarens verktygslåda
  • Kartor i släktforskningen
  • Digitalt, om kameror och skannrar
  • Vem kan man lita på?

Bilagor:

  • Upplägg av nybörjarcirkel
  • Interna relationer
  • Individanalys
  • Ledarstil (m.m.)

 


 

Släktcirkeln 24, 8 sidor, december 2003

Hämta nr 24 (105 kb pdf)

Ur innehållet:

Släktforskning och kvalitet
Cirkelledarkurs i Växjö 2004

 


 

Släktcirkeln 23, 8 sidor, maj 2003

Hämta nr 23 (355 kb pdf)

Ur innehållet:

Inbjudan till cirkelledarkonferens i Ronneby i augusti 2003
Utvärdering av cirkelledarkursen i Leksand i mars 2003

 


 

Släktcirkeln 22, 8 sidor, december 2002

Hämta nr 22 (310 kb pdf)

Ur innehållet:

Innehållsförteckning
Rapport från regionmöte i Skåne
Kursprogram för Leksand 29-30/3 2003
En amatörs irrfärd ...
Kyrkoarkivens udda handlingar

 


 

Släktcirkeln 21, 8 sidor, januari 2002

Hämta nr 21 (236 kb pdf)

Ur innehållet:

Noteringar från Borås
Viktig information från SVAR
Att göra en sockengenealogi
Bokrecension

 


 

Släktcirkeln 20, 8 sidor, juni 2001

Hämta nr 20 (115 kb pdf)

Ur innehållet:

Inbjudan till konferensen i Borås
Redaktör Gunvor presenterar sig
Eskilstuna utbildar cirkelledare
Fel spår - släktforskarens mardröm
Bokanmälningar

 


 

Släktcirkeln 19, 8 sidor, november 2000

Hämta nr 19 (144 kb pdf)

Ur innehållet:

Nybörjare och datorn
Cirkelledarkonferensen i Linköping 26 aug 2000
Vidareutbildning av cirkelledare
Släktforskning i nutid
Bokanmälningar
Tankar i Allhelgonatid
Kompendium för fortsättningskurser
Gravstensinventeringen
Vad kan förbundet bidra med för cirkelkurser?

 


 

Släktcirkeln 18, 12 sidor, januari 2000

Hämta nr 18 (292 kb pdf)

Ur innehållet:

Cirkelledarkonferensen 1999
Kvalitetstankar
Studiecirkel på nytt sätt
Smultronlistan på Internet
Släktforskning i UR-Akademin
Svenska Antavlor – en guldgruva
Unga och släktforskning
Släktvapen – bildmotsvarigheten till släktnamn
Test av CDn ”Att söka sina rötter”

 


 

Släktcirkeln 17, 8 sidor, maj 1999

Hämta nr 17 (194 kb pdf)

Ur innehållet:

Vad vill vi få ut av vår släktforskning?
Anbytardag med nya sju- och åttamänningar
Litteratur
Att vara cirkelledare
Handstilsövning

 


 

Släktcirkeln 16, 12 sidor, oktober 1998

Hämta nr 16 (312 kb)

Ur innehållet:

Uppföljning och kontroll, av Erik Thorell
Kamratcirklar
Sveriges Släktforskarförteckning 1997
Ordbok för släktforskare (recension)
Om kursplanering och praktikfall
Cirkelledarkonferensen i Jönköping 1998 (referat)
Förordning om statliga myndigheters serviceskyldighet (SFS 1980:900)

 


 

Släktcirkeln 15, 16 sidor, januari 1998

Hämta nr 15 (198 kb pdf)

Ur innehållet:

Kvalitet – en nödvändighet, av Erik Thorell
Släktforskning och sekretess – vissa fakta
Grannar emellan (recension)
Legitimering av släktforskare (ett förslag)
Cirkelledarkurs i Stockholm
Tankar om släktforskningskurser
Rapport från cirkelledarkonferensen 1997
Släktforskarnas årsbok 1997 (recension)
Prästens lilla kråka (recension)

 


 

Släktcirkeln 14, 12 sidor, juni 1997

Hämta nr 14 (522 kb pdf)

Ur innehållet:

Legitimerade cirkelledare?
Släktforska i Finland
Släktforskarträff i Uppsala
Kurs för cirkelledare i Stockholm
SVAR ordnar cirkelledarkurser
Handskriftsövning
Litteratur
Cirkelledarträff i Stockholm
Litteratur för släktforskare
Karta över arkiv i Sverige

 

Senaste nytt

2014-09-02 12:14
elsa-sjoedahl-aer-arets-oernbergpristagare
I år är det Elsa Sjödahl, 96 år, som tar emot det allra mest hedersamma priset, Victor Örnbergs Hederspris, för sina stora insatser inom framför allt gårds- och domboksforskning. Längre ned finns ett utdrag från prisets motivering. Victor...
2014-09-02 11:11
tva-nya-styrelsemedlemmar
I samband med Sveriges Släktforskarförbunds riksstämma som hölls under helgens släktforskardagar valdes två nya styrelsemedlemmar – Christian Arnet och Susanne Gustavsson Sambia. Till ny styrelseordförande valdes Erland Ringborg. Läs mer om...
2014-09-01 18:58
erland-ringborg-ny-ordfoerande-foer-sveriges-slaektforskarfoerbund
Sveriges Släktforskarförbund har vid sin årliga riksstämma som hölls under fredagen den 29 augusti valt en ny ordförande. Erland Ringborg tar över efter Barbro Stålheim som har varit förbundets bas under de sex senaste åren. Erland Ringborg...
2014-09-01 18:33
stralande-slaektforskardagar-i-karlstad
Helgens släktforskardagar blev en publiksuccé. Omkring 5000 släktforskare besökte mässan, som hölls i Karlstad under lördagen och söndagen. I konferensanläggningen Karlstad CCC huserade omkring 90 utställare på fyra plan. Ett drygt 20-tal...
2014-08-28 16:05
vi-ses-i-karlstad
Med anledning av Släktforskardagarna i Karlstad håller Sveriges Släktforskarförbunds kansli i Solna stängt under fredagen. Specialerbjudanden i Rötterbokhandeln Sveriges Släktforskarförbunds bokhandel hittar du förstås i Sveriges...
2014-08-27 14:59
p4-vaermland-om-de-stundande-slaektforskardagarna
"Tusentals släktforskare till Karlstad" - I helgen är det dags för Släktforskardagarna. Sveriges Radio P4 Värmland intervjuar Hans Olsson och Eva Lejrin om den väntade anstormningen av släktforskare. Lyssna på inslaget på sr.se
2014-08-27 10:07
alla-partier-vaernar-kulturarvet
Sveriges Radios Kulturnytt har tittat närmre på vad partierna säger om hur kulturarvet bäst bör värnas. Kulturarvet har varit en hjärtefråga för Alliansen och alla riksdagspartier verkar bry sig. Men pengarna matchar inte visionerna. Frågan...
2014-08-26 09:58
faderns-svek-lade-locket-pa
I går sändes det första avsnittet av den nya säsongen av SVT:s programserie Vem tror du att du är. Avsnitt 1: Örjan Ramberg Först ut var skådespelaren Örjan Ramberg som ville veta mer om sin far. När Örjan bara var två år gammal lämnade han...
2014-08-20 13:46
hatta-emigrant
Har du "försvunna" emigranter i din forskning? Många som använder Ancestry kanske inte vet att det går att hitta emigranter i mönstringskort från första världskriget. Vill du inte teckna ett abonnemang kan du även söka mönstringskort på...
2014-08-18 09:54
slaektforskardagarna-2015-i-nykoeping
Nu har värdstaden för nästa års Släktforskardagar utsetts – Nyköping-Oxelösunds Släktforskarförening arrangerar i samarbete med Sveriges Släktforskarförbund och ArkivDigital Släktforskardagarna 2015. Arrangemanget kommer att genomföras på...
2014-08-14 15:54
snart-baer-det-av-till-karlstad
Om du inte redan har börjat ordna med det praktiska inför Släktforskardagarna i Karlstad är det hög tid att göra det nu. Årets mest efterlängtade händelse i släktforskarsverige äger rum den 29 - 31 augusti. Temat för Släktforskardagarna...
2014-08-12 18:14
slaektforskarnas-favoriter-bland-sociala-medier
Släktforskare är särskilt aktiva på sociala medier – om det vittnar otaliga grupper och sidor om släktforskning på till exempel Facebook. Den amerikanska tidningen Family Tree Magazine har listat de mest populära sociala medierna bland...
2014-08-11 17:40
dags-att-anmaela-sig-till-hoestens-slaektforskarkurs
Att intresset för släktforskning är stort märks inte minst på det stora utbudet av släktforskarkurser i höst. En sökning på kurser.se ger inte mindre än 114 träffar på sökordet släktforskning och det är allt ifrån nybörjarkurser till...
2014-08-08 18:00
du-har-vael-sett-nya-roetterbokhandeln
Tidigare i somras nylanserades Rötterbokhandeln. Nätbokhandeln fick ett nytt utseende, en ny plattform och en ny domän – www.rotterbokhandeln.se.  Nätbokhandeln för släktforskare 2008 blev Rötterbokhandeln, Sveriges...
2014-07-11 09:00
ga-pa-skrivarkurs-pa-slaektforskardagarna-sista-chansen
Passa på och vässa ditt författande i höst! Under Släktforskardagarna 2014 leder Eva Johansson, redaktör för Släktforskarnas Årsbok 2014, kursen Skriv för din släkt. Kursen består av två delar, dels seminarium på plats i Karlstad, dels...