Language button

in english

BT Login

Logga in Skapa konto

Logga in på ditt konto

Användarnamn
Lösenord
Användarnamn *
Lösenord *
Användarnamn *
Lösenord *
Kom ihåg mig

Skapa konto

Fält markerade med en asterisk (*) är obligatoriska.
För- och efternamn
Användarnamn
Lösenord *
Bekräfta lösenord *
E-post *
Bekräfta e-post *

Stöd Rötters Vänner

bli rv front

Google sökruta head

Personen viagra frei apotheke själv får bestämma om han hon vill arbeta 3. Kopplingen billig kamagra oral jelly till stress är ofta också tydlig vid IBS. – viagra kvinner uten resept Det tror jag är fel koncept. E coli-bakterie købe viagra på nettet med utskott, så kallade fimbrier. – finns viagra receptfritt Vi använder dem aldrig mer än en gång. Hos reseptfri viagra vuxna ger vitamin D-brist i stället skört skelett. Du kan kan man købe viagra uden recept också höra med din vårdcentral. Prostatacancer: Gen køb cialis sverige kan motverka cellgifter... Studien eu apotheke kamagra oral jelly kan bli klar om ett par år. Googla easy apotheke viagra på Fulvic Acid. Några idéer bekomme cialis ohne rezept apotheke till framtida spel är bl.a. Hon är viagra apotheke ohne rezept kaufen också leg. – bästa pris cialis ”Avknappen” fungerar inte lika bra hos äldre. Alla ma femme pris viagra är faktorer som kan ge ökad risk för astma. Vidare pris for viagra kan microRNA användas som s.k. Fick eds apotheke cialis en sådan genom en operation. Helst swiss apotheke nr 1 online viagra ska metoderna vara så skonsamma som möjligt. På cialis online billig .järt-kärl-området . Foto: hur kan man köpa viagra Flickr, Karl Baron. För receptfritt tadalis sx på apoteketpris på tadalis sx i norge att studera detta använder vi ultraljud och s.k.

Att söka emigrerade släktingar

Det finns förmodligen inte en person i Sverige som inte har nära släktingar som utvandrat till Nord- eller Sydamerika eller Australien. Forskningen kring emigrerade svenskar har de senaste 30–40 åren bedrivits med synnerlig frenesi, av såväl enskilda som institutioner och myndigheter. Resultatet har blivit en imponerande samling av basmaterial om emigranter och en lång rad böcker. Här nedan finns information till hjälp för den som söker sina emigrerade släktingar och deras ättlingar.

Emigranten Populär 2006

Den nya utgåvan av den tidigare Emigranten-CDn där källmaterialet är passagerarlistor med 1,4 miljoner emigranter huvudsakligen till Nordamerika.

CDn innehåller även ett antal mindre databaser: Emibas Göteborg innehåller göteborgare där källmaterialet är kyrkböckerna. Samma med Emibas Värmland. Emisjö innehåller sjömän från västsverige som avmönstrat utanför Europa. Emipass är utdrag ur passjournaler åren 1783-1860. Emisal innehåller passagerare på Svenska Amerikalinjen. Emivasa innehåller Vasaordens medlemmar i USA och Emilarsson brevväxling med emigrantagenten Bröderna Larsson & Co. Finns i Rötterbokhandeln.

EMIGRANTREGISTRET I KARLSTAD

Emigrantregistret i Karlstad grundades 1960 av Sigurd Gustafsson, och dess verksamhet resulterade i upprättandet av personakter för de 100.000 värmlänningar som emigrerat. Vidare har register upprättats över värmländska emigranter till Norge, Stockholm, Göteborg och Norrland, över värmlänningar i svenskamerikanska kyrkböcker och i svenskamerikanska tidningar samt över medlemmar i Vasaordens amerikanska matrikel. Emigrantregistret har även överfört passagerarlistornas uppgifter till datamedium.
migrationcenter.se

FORSKNINGSPROJEKTET GÖTEBORGS-EMIGRANTEN

Göteborgs-Emigranten utgör ett samarbetsprojekt mellan Landsarkivet i Göteborg, Historiska institutionen vid Göteborgs universitet, Göteborgs kommun (stadsmuseet) och Riksföreningen Sverigekontakt. Projektet startade 1983 på Gunnel Bogärdes initiativ av Riksföreningen Sverigekontakt och Landsarkivet. Riksföreningen hade tidigt drivit ett utlandssvenskt museum och till sitt arkiv samlat en rad dagböcker, brev och tryck rörande emigranter samt ägnat stor del av sin verksamhet åt utlandssvenskarna. Landsarkivet i Göteborg och dess dåvarande landsarkivarie Gösta Lext lät redan 1959 påbörja personregistreringen av passagerarlistorna och alltsedan dess har landsakrivet gjort stora insatser för emigrantforskningen. www.goteborgs-emigranten.com

BRA LITTERATUR OM EMIGRATIONEN

Det finns förmodligen inte en person i Sverige som inte har nära släktingar som utvandrat till Nord– eller Sydamerika eller Australien. Sedan 1960-talet har en mycket omfattande forskning bedrivits för att kartlägga framför allt den stora Amerikaemigrationen som pågick från 1860-talet till 1920-talet. Här nedan hittar du ett axplock av den litteratur som utgetts i ämnet.

LÄROBÖCKER

Emigrantforska, Sveriges Släktforskarförbunds handbok 1, skriven av Ted Rosvall och Anna-Lena Hultman. Finns i Rötterbokhandeln

NORDAMERIKA

Släkt- och hembygdsforskning av Ulf Beijbom. Lund 1978.
Mot löftets land. Den svenska utvandringen av Ulf Beijbom. Stockholm 1995.
Det började vid Delaware. Riksförbundets för Hembygdsvårds årsbok 1986.
Den stora utvandringen av Lars Ljungmark. Stockholm 1965.
Amerikaemigrationen av Hans Norrman & Harald Runblom. Uddevalla 1980.
Utvandringen av Ralph Scander. STF:s skriftserie Känn ditt land 8.
Amerikaemigrationen i dokument av Albin Widén. Falköping 1966.
Släkten av H. Arnold Barton. Helsingborg 1981.
Brev från löftets land av H. Arnold Barton. 1979.
Utvandrarna och Svenskamerika av Ulf Beijbom. Borås 1986.
Dalfolk i Nordamerika av Stig Björklund. Uppsala 1971.
Svensk-Amerika berättar av Folke Hedblom. Malmö 1982.
Hembygden 1983. [Om dalsländsk emigration.]
Utvandring från Kronoberg. Kronobergsboken 1978.
Nybyggarliv i Svensk-Amerika av Albin Widén. Helsingborg 1972.
"Jämtland" in America av Gösta Bjelkeborn. 1995.
Från Gästrikland 1996. Utg. av Gästriklands kulturhistoriska förening.
Tur och retur Amerika av Ingvar Henricsson och Hans Lindblad. 1996.
Inte bara skepparhistoria av Ingvar Henricsson. Tryckår saknas.
Pionjärer på prärien av Olov Isaksson. 1996.
Värmlänningar i Nordamerika av Carl-Erik Måwe. 1971.
Svenskarna i Winnipeg av Lars Ljungmark. 1994.
Amerikabreven av Otto Rob. Landelius. Halmstad 1957.
Drömmen om en dal av Emory Lindquist. Karlstad 1970.
The Swedish Heritage in America av Allan Kastrup. St. Paul 1975.
Saga from the Hills [Jamestown, NY] av M. Lorimer Moe. St. Paul 1983.
In the land of Kichi Saga av Ted Norelius. North Branch 1973.
Chisago Lake-församlingen i Minnesota av Karl Olin. Växjö 1973.
Swedish Passenger Arrivals in the US 1820–50 av Nils William Olsson och Erik Wikén. Stockholm 1995.
Washington och dess svenska befolkning av Ernst Skarstedt 1908.

AUSTRALIEN

Australienfararna av Ulf Beijbom. 1983.
Källa vid öknens rand av Håkan Eilert. Melbourne 1981.

ESTLAND

Den okända släkten i Estland av Ulf Beijbom. 1994.

NYA ZEELAND

Svenskarna i Nya Zeeland av Sten Aminoff. Växjö 1988.

SYDAMERIKA

Brasiliensvenskarna av Göran Friborg. Växjö 1988(?).

 

Att forska i judiska släkter

 

Att forska i judiska släkter

För alla svenskar med judisk börd har släktforskningen ofta tagit ett abrupt slut redan under senare hälften av 1800-talet. Att följa de judiska anfäderna ut i Europa har sällan varit möjligt. Men under de senaste åren har situationen blivit avsevärt bättre, inte minst tack vare Internet.

Praktiska råd

I Släktforskarnas årsbok 1997, utgiven av Sveriges Släktforskarförbund, beskriver Carl Henrik Carlsson utförligt hur han burit sig åt för att finna sin judiska mormors ursprung i Östeuropa. Han avslutar artikeln med en del konkreta och praktiska råd. Den texten återges här (och den omtalade artikeln återfinns alltså i Släktforskarnas årsbok).

En handbok i judisk släktforskning utifrån svensk horisont saknas ännu och här finns inte möjlighet att närmare redogöra för hur man forskar i svenska eller utländska arkiv. Vad gäller det svenska materialet är alltså de viktigaste arkivhandlingarna

  • ansökningshandlingar av olika slag (de flesta finns på Riksarkivet) och
  • folkbokföringsmaterialet, såväl de judiska församlingarnas (om vederbörande tillhörde en sådan), det civila (Stockholm och Göteborg) som de lutherska församlingarnas (glöm inte inflyttningsattesterna!).

Det är inte helt självklart var en jude var folkbokförd och ofta kunde det dröja flera år innan han eller hon blev registrerad i husförhörslängden/församlingsboken. En del uppgifter om enskilda individer kan också erhållas i de monografier som skrivits om en del av de judiska församlingarna.

Vad gäller utlandet varierar naturligtvis typen av och tillgången på källmaterial från land till land, men som framgår av artikeln går det ofta att få fram mer än man till en början kan tro. Det värdefullaste – men naturligtvis långt ifrån det enda – materialet är födelse-, vigsel- och dödlängder. Mormonerna har filmat – och/eller planerar att filma – åtskilliga sådana rörande judiska församlingar i Polen, Tyskland, Estland, Ungern, Vitryssland, Bulgarien, Slovakien, Ukraina med flera och järnridåns fall har gjort flera viktiga arkiv i forna Sovjetunionen mer lättillgängliga.

I USA och andra länder finns en allt växande flora av litteratur med anknytning till judisk släktforskning. Här skall redovisas en del av denna. Somliga böcker kan finnas tillgängliga på något universitetsbibliotek eller Stockholms judiska församlings arkiv. De kan också beställas, de flesta från Avotaynu (se adress nedan) eller t.ex. Hemlins bokhandel i Stockholm som har en judaica-avdelning. De angivna priserna kan naturligtvis komma att ändras och litteraturlistan kan snabbt bli inaktuell, eftersom det ständigt produceras nya böcker av intresse.

Kurzweils handbok, Jewishgen på Internet med mera

Den mest kända allmänna handboken i judisk släktforskning är den i artikeln omnämnda "From Generation to Generation: How to Trace Your Jewish Genealogy and Personal History" av Arthur Kurzweil. Den kom ut i en första upplaga 1980 och i en andra 1994 (New York: Harper Collins. 388 pages, ISBN 0-06-270097-9.). Den är fortfarande naturligtvis mycket läsvärd och en bra introduktion, men man bör komma ihåg att mycket har hänt sedan den ursprungligen skrevs.

En utmärkt "handbok" för nybörjare finns tillgänglig på Internet, genom den mycket aktiva organisationen Jewish Gen www.jewishgen.org och deras "FAQ" (Frequently Asked Questions).

På Jewishgen finns också en lång rad värdefulla "Info Files". Likaså finns bland annat en rad sökbara databaser (som ständigt växer i antal!) och en diskussionsgrupp. Eftersom judisk släktforskning är en internationell företeelse är Internet ett extra användbart redskap, inte bara för informationsökning utan även för snabb kommunikation med släktingar och släktforskarkollegor runt om i världen.

Avotaynu och diverse hjälplitteratur

Avotaynu är en ambitiös tidskrift om judisk släktforskning i allmänhet. Hemsidan finns här http://www.avotaynu.com/ På sidan finns också böcker, skivor mm.

Det i artikeln omnämnda polska topografiska uppslagsverket i 15 band (Slownik Geograficzny krolestwa polskiego, 1880–1902) finns tillgängligt till exempel på Kungliga biblioteket och Uppsala universitetsbibliotek.

För den som vill ge sig i kast att tyda ryska födelse-, vigsel- och dödsdokument rekommenderas

  • Jonathan Shea, Russian Language Documents from Russian Poland. A Translation Manual for Genealogists (1989, 73 sidor, ISBN 0-921811-05-6. Shea har också tillsammans med William F. Hoffman skrivit
  • "Following the Paper Trail: A Multilangual Translation Guide" med exempel på dokument och översättningar från 13 olika språk (256 sidor, kan beställas från Avotaynu). För motsvarande dokument på polska rekommenderas varmt
  • Judith Frazin, A Translation Guide to 19th-Century Polish-Language Civil-Registration Documents (2nd ed. 1989, 311 sidor, ISBN 0-9613512-1-7. Detta är en utmärkt hjälp att tyda polska födelse-, vigsel- och dödsdokument 1808–68.

De i artikeln nämnda yizker bukhs, det vill säga minnesböcker över under andra världskriget förintade judiska församlingar och deras invånare, är ofta slutsålda, men finns naturligtvis på flera bibliotek, bland annat i USA. Det finns över 1.000 sådana böcker, en förteckning finns bland annat i Kurzweils bok (2:a upplagan).

Landsmen och Special Interest Groups

Det har vuxit fram en rad så kallade Special Interest Groups i USA, som fokuserar sitt judiska släktforskningsintresse på ett specifikt geografiskt område. För närvarande finns sådana bland annat för Galizien, Tyskland, Lettland, Ungern, Rumänien, Suwalki & Lomza gubernias (nu i sydvästra Litauen och nordöstra Polen), Kielce & Radom gubernias (nu i södra och centrala Polen) samt Grodno gubernia (nu i västra Vitryssland och i Bialystokregionen i nordöstra Polen). Flera av dessa grupper utger tidskrifter eller nyhetsbrev och antalet ökar kontinuerligt.

Den äldsta av dessa grupper, och den kanske mest ambitiösa, är "Suwalk–Lomza Interest Group for Jewish Genealogists". Denna, som alltså författaren i sin egen forskning haft en oändlig nytta av, är av särskilt svenskt intresse eftersom en mycket stor majoritet av de östjudar som kom till Sverige cirka 1850–80 (och även många senare invandrare) kom från detta område. Denna organisation ger ut tidskriften LANDSMEN med 4 nummer per år sedan 1990 och innehåller förutom intressanta artiklar – ofta i översättning från ryska, hebreiska, jiddish, polska med mera – även taxeringslängder, passhandlingar, donationslistor, passagerarlistor med mera. En "frågespalt" kan ge värdefulla kontakter med andra forskare. Allra mest givande är att varje nummer av LANDSMEN har översatta sammanfattningar till judiska födelse-, vigsel- och dödsdokument från 1800-talet, mikrofilmade av mormonerna, vilka dokument ofta innehåller betydligt mer information än svenska motsvarigheter. Ett index över publicerade utdrag i de sex första årgångarna finns tillgängligt på Jewish Gen. Landsmen ger också ut fristående publikationer.

En judisk släktforskarförening

Judiska släktforskningsföreningen i Sverige. Föreningen grundades formellt den 19 februari 1997 på initiativ av historikern Carl Henrik Carlsson och Maynard Gerber, kantor i den Judiska församlingen i Stockholm. De båda hade den 29 oktober 1996 anordnat ett möte, som visade på ett stort intresse. Över 40 personer hörsammade kallelsen. Sedan 2005 är man medlem i Sveriges Släktforskarförbund.

Läs mer om Judiska släktforskningsföreningen i Sverige - klicka här.


Se även

Kategori Judar i Litteratur-Sök
Kategori Judar i Länk-Sök
Kategori Judar i Artikel-Sök

 

Senaste nytt

2015-01-23 15:40
nya-upplagor-av-populaera-boecker
Nu finns uppdaterade upplagor av böckerna Vägen till dina rötter och Latin för släktforskare i Rötterbokhandeln. Båda böckerna är storsäljare och i samband med att de har tryckts upp på nytt har man reviderat, utökat och förbättrat...
2015-01-23 09:34
kaensligt-avsloeja-slaekthemligheter
Det är inte bara roligt och spännande att få fram nya fakta om sina rötter. Sådant som inte passar släktens självbild kan skapa rejäla konflikter. Jojje Lintrup på Sveriges Släktforskarförbund berättar om vad som kan bli effekten av att rota...
2015-01-20 09:47
okaend-systers-oede-vaeckte-starka-kaenslor
Svenska Dagbladets serie om släktforskning "Släktkär" fortsätter med en intervju med Fredrik Mejster, 24-årig juridikstuderande i Uppsala som under sommaren var en del av teamet bakom tv-produktionen "Allt för Sverige". Han håller dessutom...
2015-01-19 10:49
serie-om-slaektforskning-i-svd
Från och med idag börjar en serie om släktforskning i Svenska Dagbladet. Först ut är Magnus Bäckmark om de oväntade släktfynd man kan göra med hjälp av DNA-släktforskning. Till artikeln på svd.se
2015-01-16 17:15
foereningsbrev-upphoer
En rejäl omkostnadshöjning kan vänta föreningar som skickar sina medlemstidningar med Föreningsbrev, som är PostNords tjänst för ideella allmännyttiga föreningar. Tjänsten upphörde nämligen den 1 januari i år. Anledningen till att...
2015-01-13 10:27
om-svenska-slavar-och-slavhandlare
1722 fick Juditha Nilsdotter i Kalmar ett brev från sin son Johan där han berättade att han tillfångatagits av pirater i Medelhavet, och att han nu hölls som slav i Alger. Händelsen var inte unik, kring Medelhavet fanns gott om pirater och...
2015-01-09 18:02
Sveriges Släktforskarförbund har länge engagerat sig i frågan om hur och i vilken form socknarna/församlingarna ska kunna bevaras i den framtida folkbokföringen. Distrikt från och med 2016 Enligt riksdagsbeslut 2013 ska distrikten ersätta...
2015-01-07 12:12
1944-tillgaengligt-under-januari-manad
Löpsedlar efter att ryska bomber fallit över Eriksdalsområdet i Stockholm februari 1944. Pressens bild. Bildkälla: Wikimedia. Material ur kyrkoarkiven där slutåret är 1944 kommer att släppas av Riksarkivet under januari månad. Men redan...
2014-12-24 10:54
godjul2014
Den 24 december innebär julstök och fest för vissa och en lugn hemmakväll (kanske med släktforskning) för andra. Vad ni än gör – missa inte Rötterbloggarnas inlägg under jul- och mellandagar! De många lediga dagarna vi har den här julen...
2014-12-19 10:55
jultomten-i-rokenaes
Är det självaste jultomten som tagit sig till fotografen med sin ren...eller förlåt, get? Nej, mannen på bilden är Karl Ludvig THEODOR Aspelin (f. 1829-04-17 d. 1918-10-26) som här poserar med sin get. Bilden är uppladdad i Porträttfynd av...
2014-12-17 17:03
slaektforskarfoeretag-utsett-till-gasell-foeretag-foer-andra-gangen
I år har släktforskarföretaget ArkivDigital för andra gången i rad utsetts till "Gasellföretag" av tidningen Dagens industri. Utmärkelsen går till företag som uppfyller Dagens industris kriterier för att vara ett snabbväxande...
2014-12-16 09:54
bure-ligger-i-tiden
Den som intresserar sig för Johan Bures märkliga värld kan numera inte bara glädjas åt att hans släktbok från 1600-talet finns att köpa på dvd – det har även nyligen kommit ut en historiebok om honom. Historikern Håkan Håkanssons "Vid...
2014-12-12 11:55
sista-bestaellningsdag-och-oeppettider-i-jul
Snart är det som bekant jul och för att vara säker på att din beställning i Rötterbokhandeln ska komma fram innan helgdagarna är den sista beställningsdagen måndagen 15 december. Sveriges Släktforskarförbunds kansli och Rötterbokhandeln håller...
2014-12-08 18:01
tionde-saesongen-av-slaektband
Det blir en ny säsong av det populära radioprogrammet Släktband. Det kommer det att sändas måndagar i Sveriges Radio P1 klockan 10.30. Precis som i tidigare säsonger leder Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström programmet och som vanligt...
2014-12-03 16:31
roetterbloggen
Många är vi som ser fram emot nya, spännande inlägg på Rötterbloggen. De numera sju rötterbloggarna delar på sju dagar i veckan vilket innebär att vi får ta del av ett nytt blogginlägg nästan varje dag. I dagens blogginlägg av Camilla Eriksson...