Language button

in english

BT Login

Logga in Skapa konto

Logga in på ditt konto

Användarnamn
Lösenord
Användarnamn *
Lösenord *
Användarnamn *
Lösenord *
Kom ihåg mig

Skapa konto

Fält markerade med en asterisk (*) är obligatoriska.
För- och efternamn
Användarnamn
Lösenord *
Bekräfta lösenord *
E-post *
Bekräfta e-post *

Stöd Rötters Vänner

bli rv front

Google sökruta head

Statistik

Här finns statistiska uppgifter om hur projektet Namn åt de döda kompletterat dödboken under de senaste åren.

Den senaste statistiken avser arbetet med version fem av Sveriges dödbok som utkom under sommaren 2014. Det kommer så småningom publiceras statistik som är aktuell för det fortsatta projektet.

Se statistik över församlingarna - klicka här

dodboken m usbSveriges dödbok, utgiven 2014 - för första
gången även som USB-sticka

Källor

Död- och begravningsböcker (DB)

dodbok gammal webb

Död- och begravningsböcker har arkivbeteckningen F, men kan även finnas i samma volym som födelse- och dopböckerna eller vigselböckerna (beteckningar C eller E). För närmare information, kolla församlingen i ”Nad på nätet” (http://www.nad.ra.se/search_arch.aspx). Dessa böcker kan fortfarande finnas kvar ute på pastorsexpeditionerna, om de inte hunnit levereras in till landsarkiven.

Död- och begravningsböckerna är oumbärliga för arbetet med registreringen. Där finns dödsdatum, förnamn, efternamn, gifta kvinnors eller änkors flicknamn, födelsedatum samt bostadsadress och/eller -fastighet.

Det finns också en sidhänvisning till församlingsboken, vilken är nödvändig för att hitta de resterande uppgifterna, som civilståndsdatum och födelseförsamling. I vissa storstadsförsamlingar hänvisas i stället till inflyttningslängden.

OBS! Det är bara de avlidna som varit skrivna i församlingen och då har en sidhänvisning till församlingsboken som ska registreras.
 
Om sekretess

Församlingsböcker (FS)

Församlingsböckerna (AII) är nödvändiga för att komplettera uppgifterna från dödböckerna. För åren 1937-46 gäller sekretesskydd, men folkbokföringsenheterna vid resp. arkiv kan ge särskilt tillstånd.

SCB:s dödböcker (SCB)

SCB:s dödböcker är avskrifter och bör bara användas om inte originaldödboken finns tillgänglig. Finns att låna som mikrokort hos SVAR (till 1936) eller att studera i Arninge (hela perioden), ofta också lokalt i kommunbibliotken eller hos släktforskarföreningarna. Genline har SCB-dödböcker fram till 1920. ArkivDigital har ibland både dödbok och församlingsbok fram till 1938 i original (tyvärr allt för få församlingar), och SVAR har SCB-utdrag fram t o m 1939.

Med SCB-dödboken registreras först alla döda i församlingen. Där finns alla uppgifter - utom födelseförsamling och civilståndsdatum. I landsorts-församlingarna har många levt i samma församling hela livet, och återfinns då i födelseboken. Församlingsboksutdraget 1930 ger också födelseförsamlingar. En sökning på CD-skivorna Sveriges befolkning 1890 och 1900 kan ge ledtrådar till födelseförsamlingar. Både församlingsboksutdraget och CD-skivornas uppgifter bör kontrolleras i födelsebok. För att hitta civilståndsdatum är vigselböckerna till god hjälp.

Det kan vara lite knepigare att komma åt källmaterialet för åren 1939-46, det finns regelmässigt på landskariven men på andra håll ligger böckerna kvar på pastorsexpeditionerna.

Landsarkiven har varit generösa med att tillåta avfotografering av dödböckernas vänstersidor och hjälp med kompletteringar - men kontakta dock alltid arkivet innan besök. Telefonnummer till landsarkivens folkbokföringsenheter hittar du på http://www.statensarkiv.se/

Födelse- och dopböcker (FB)

Kan användas för att komplettera saknade uppgifter då man använt någon av ovanstående källor.

Vigselböcker (VB)

Kan användas för komplettering och kontroll av vigseluppgifter.
      
Flyttningslängder (FL) i bl a Stockholm ger bra uppgifter att komplettera med.

Källor för komplettering 1947-70

Dödsavier (DA)

Dödsavier i kortlådor för hela landet -utom Stockholm- finns i Riksarkivets filial i Arninge. De omfattar åren 1950-1967 och är sorterade på år, län, församling (oklar ordning) och dödsdatum. Korten innehåller dödsorsak i klartext varför dispens krävs. Vid beställning av dödsavier slår man i en pärm upp vilken volym (= låda) man önskar och skriver DBU + volymnummer  (för Stockholms län finns t.ex. två, tre lådor per år). Alla uppgifter, som behövs,  finns med på dödsavierna med ett undantag. Någon procent av korten är handskrivna och kan sakna födelseförsamling, flicknamn och civilståndsdatum

Personakter (PA)

Personakterna 1947-1967 användes som grund för de första dataregistreringarna av den svenska befolkningen. Personakterna förvaras på landsarkiven, men vissa  landsarkiv håller på med sortering av akterna varför de inte är tillgängliga. De kommer därefter att lägga till församlingsarkiven på respektive landsarkiv.

Sekretess

För att kunna ge ”Namn åt de döda” behöver Du få tillgång till källmaterial som förvaras på pastorsexpedtioner, landsarkiv, stadsarkiv eller tingsrätter. Ibland, och särskilt när det gäller församlingarnas död- och begravningsböcker, kommer detta att förnekas Dig, med åberopande av ”sekretessgränsen” som gäller i 70 år. Detta är emellertid inte ett besked som Du behöver nöja Dig med. Så här ligger det till;

”Enligt Tryckfrihetsförordningen har varje svensk medborgare rätt att ta del av allmän handling, dvs handling som förvaras vid statlig eller kommunal myndighet, inkl Svenska Kyrkan (även efter skiljandet från Staten). Begäran att få avskrift eller kopia av allmän handling skall behandlas skyndsamt.

Från denna grundläggande rättighet finns vissa undantag, som anges i Sekretesslagen. För uppgifter i kyrkoböckerna gäller sekretess "för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs." Sådan sekretess får gälla i högst 70 år. Kravet "särskild anledning" innebär givetvis att sekretessbeläggning kan komma i fråga endast i undantagsfall och endast avse enstaka uppgifter. Att sekretessbelägga hela årgångar av kyrkobokföringen har inget som helst stöd i lagen.

När det gäller död- och begravningsboken är det egentligen bara kolumnen ”dödsorsak” som i enstaka fall skulle kunna innehålla ”känsliga uppgifter”. Nu är detta uppgifter som INTE skall läggas in i Sveriges Dödbok, något som bör poängteras för den arkivansvarige. Det är endast oron över att Du skulle kunna råka få syn på något känsligt, som skulle kunna vara argument för att inte låta Dig titta i dödböckerna. En sådan situation borde dock kunna avhjälpas med att Du erbjuder Dig att fylla i en försäkran om att inte missbruka de uppgifter Du får fram.

Man kan också tänkas sig att personalen täcker över högersidorna (där de eventuellt känsliga uppgifterna finns) medan Du kopierar uppgifter från vänstersidorna.

Om den arkivansvarige ställer sig helt avvisande till vårt projekt och vägrar att ge Dig tillgång till några som helst handlingar yngre än 70 år, hör då av Dig till vår projektledare, Anna-Lena Hultman på Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. , eller med förbundskansliet på Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. , så tar vi en kontakt med den arkivansvarige och försöker reda ut begreppen.

Projektbeskrivning

Så här deltar du i projektet Namn åt de döda:

1. Kontakta din förening
"Namn åt de döda" är ett gemensamt projekt för Sveriges släkt-forskare att samlas kring. Kontakta därför din lokala förening så att ni tillsammans kan lägga upp en strategi för registrering av döda i "era" församlingar. Några tillsammans har också lättare att kontrolläsa avskrifterna. Även om du som enskild person kan delta i projektet, är det alltid bra att i en förening  utbyta erfarenheter om källor mm och ge varann hjälp och stöd.
 
2. Adoptera en eller flera församlingar
Gå till "Sök församling" och välj sedan län. Den sida du då får upp innehåller alla länets församlingar ordnade efter kommun och församling. Den ordning som använts är hämtade från Sveriges församlingar genom tiderna och visar således den indelning som var aktuell 1/1 1988. För att adoptera en församling klickar du på Ledig och får då upp ett formulär att fylla i och skicka. När projektledaren fått ditt formulär noteras du för församlingen på länssidan.  Samma gäller för dig som vill komplettera en församling markerad med "Bör kompl." Adoptera inte fler församlingar än du säkert känner att du klarar, t ex 5 församlingar åt gången.  

Många församlingar är väldigt stora och det kan då vara lämpligt att endast adoptera något eller några år. Ange vid bokningen vilken tidsperiod ni vill ta er an.                              
 
3. En fil från projektledaren
Nästa steg i projektet innebär att du får en fil från projektledaren via e-post. Standardfilen är i Excel-format. Spara filen i din dator och öppna den. Filen innehåller en tom tabell med de kolumner som skall fyllas i. I samband med utskicket av filen kommer du också att få en detaljerad beskrivning av hur du fyller i uppgifterna och ett rekommendationsbrev att ta med till pastorsexpeditioner och arkiv.

Om du vill jobba med komplettering av redan gjort arbete, är det viktigt att du inte fyller på i "gamla" filer. En ny fil med utdrag ur Sveriges dödbok 5 skall användas för sådan registrering. Utdraget får du från projektledaren efter att du "adopterat".
 
4. Excerpering
Nu är det dags att undersöka varifrån uppgifterna skall hämtas. På sidan "Källor" finner du information om vilka källor som är tänkbara. Du måste själv ta reda på var de volymer du behöver förvaras. Det är huvudsakligen dödbok och församlingsbok som skall användas. De har förstahandsuppgifter och är mer pålitliga än andra källor. Excerperingen kan göras direkt från källan till filen på din dator (laptop) men det går naturligtvis att även använda papper och penna i ett första steg.
 
5. Digitalfotografering
I projektet har en hel del digitalfotograferingar av dödböcker gjorts vid några av våra landsarkiv. Det var dödböckernas vänstersidor + första spalten på högersidan som fotades. Bilderna skickades sedan ut till medarbetare i projektet Namn åt de döda som kunde göra huvudparten av arbetet med registreringen hemma vid datorn. Det var mycket uppskattat och underlättade mycket. Några resurser för ytterligare fotografering finns inte i dagsläget.

I sydligaste och västra Sverige ligger fortfarande en del kyrkböcker kvar ute på pastorsexpeditionerna och är då svårare att komma åt. På de flesta pastorsexpeditioner har det dock gått bra att få fotografera eller skriva av, men de begränsade öppettiderna har varit en stötesten.
 
6. Uppgifterna
De uppgifter som skall skrivas av ur källorna är följande:

Dödsdatum, skrivs som t ex 19010418
Efternamn, ett eller flera. Kan vara t ex Johansson Ståhl eller Beck-Fries
Förnamn, alla förnamn
Flicknamn. Gifta kvinnors och änkors flicknamn. Under 1900-talets början kan det råda tveksamhet om vilket efternamn en kvinna   använde. Skriv då in det efternamn som står i dödboken i fältet Efternamn. Ogifta kvinnors efternamn skrivs alltid i Efternamn.
Adress. Bostadsadress vid dödstillfället
Församling och län där personen var skriven vid dödstillfället
Födelsedatum, skrivs som t ex 18741009
Födelseförsamling, med nutida stavning
Födelselän. Använd länsbokstäver
Civilstånd vid dödstillfället. Använd endast Gift man, Gift kvinna, Ogift man, Ogift kvinna, Änkling, Änka, Frånskild man, Frånskild kvinna, Pojke under 18 år eller Flicka under 18 år.
Civilståndsdatum. Datum för sista civilståndsförändring, skrivs som t ex 18950721
Sida. Sidhänvisning till församlingsboken.
Källor. Förkortningar se Källor
Noteringar. Var sparsam med noteringar. Uä barn utan efternamn kan moderns för- och efternamn noteras här.
OBS! Endast personer som var skrivna i församlingen skall tas med, inte dom som begravdes i församling men var hemmahörande i annan församling. Personer som inte tillhör församlingen har ingen hänvisning till sida i församlingsboken. Dödboken har också en kolumn för statistik med rubriken "Räknas till församlingen". Tag inte med dom som har -
 
7. Kontroll  
De källor som använts i projektet Namn åt de döda har varit av skiftande kvalité. Originaldödboken har mer tillförlitliga uppgifter än SCB-avskrifterna, Avgångslängderna (AL) har visat sig vara mycket summariska o s v. Det är därför önskvärt med en kontroll av uppgifterna som finns med på Sveriges Dödbok 5, åren 1901-1970 mot dödböckerna.
 
8. Skicka filen
När du är klar med församlingen och har kontrolläst skickas filen åter till projektledaren på Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. som en bifogad fil. Var noga med att ange vem som skickar filen. På länssidan noteras församlingen därefter som klar.
 
9. Projekttid
Sista inlämningsdag har inte fastställts. Projektet pågår tills allt blivit registrerat och kompletterat. Om du adopterat och inte tror dig bli klar inom rimlig tid, bör du kontakta projektledaren och avboka.

 

Fler artiklar...

  1. Namn åt de döda

Senaste nytt

2014-11-19 16:50
emigrantforum-nylanseras
Rötters Emigrantforum krävde extra omvårdnad i samband med flytten till den nya plattformen. Men den som väntar på något gott – nu finns Emigrantforum på plats i Faktabanken med ett nytt utseende och nya möjligheter. I Emigrantforum samlas...
2014-11-14 14:21
efterlysning-historiska-julbilder
Har du en äldre bild som berättar något om hur man firade jul förr? Eller har du en spännande bild som är tagen i juletid och som du kan berätta mer om? Var med och berätta om hur just din släkt firade julen förr! Hör av dig till...
2014-11-14 11:11
gloem-inte-hembygdsfoereningen
Ny statistik från Sveriges Hembygdsförbund visar att landets 2 000 hembygdsföreningar bidrar till Sveriges historia med sammanlagt över 8 miljoner bilder och ett mer än 2,5 mil hyllmeter arkivhandlingar. Glöm därför inte att undersöka vilka...
2014-11-11 14:43
arkivens-dag-i-helgen
I helgen firades Arkivens dag runt om i landet. Många arkiv hade fullmatade program med föreläsningar, visningar och andra aktiviteter. P4 Sjuhärad rapporterar från Arkivens dag på Borås Stadsarkiv. Där invigdes en ny utställning och gavs...
2014-11-07 09:44
arkiv-digital-oeppet-foer-alla-i-helgen
I helgen firas Arkivens dag. Det firar ArkivDigital med att ge alla gratis tillträde till hela sitt online-arkiv den 8 - 9 november. ArkivDigital har gjort sig kända för sina inskannade bilder i färg av de för släktforskarna viktigaste...
2014-11-06 10:10
I enlighet med beslut av förbundsstämman i Karlstad ska ett nytt pris, "Årets släktbok", delas ut första gången vid Släktforskardagarna 2015. I bok- eller digital form Det nya priset ska uppmuntra och stödja goda exempel på presenterade...
2014-11-04 09:36
fira-arkivens-dag-den-8-november-2
Nu på lördag – den 8 november – är det dags för Arkivens dag. På Arkivens dag bjuder Sveriges arkiv med sina besökare på en djupdykning i arkivskatterna. Vilket erbjuder ett perfekt tillfälle att närma sig släktforskningens...
2014-11-03 10:25
migrationscentrets-fjaerde-lokalkontor-invigt
I fredags invigdes Migrationscentrets nya lokalkontor i Falun. Personalen ska bland annat arbeta med att göra uppgifter från den stora folkräkningen 1930 sökbara på internet. Dalarnas Tidningar (dt.se) rapporterade från invigningen där bland...
2014-10-30 17:45
sveriges-slaektforskarfoerbund-far-ny-kanslichef
Johanna Ekerstrand tar över som kanslichef. Hon efterträder Britta Lepp, som i november i år slutar och går vidare mot nya utmaningar. Johanna Ekerstrand har under de senaste tre åren varit ansvarig för förbundets framgångsrika nätbokhandel,...
2014-10-30 09:58
fira-allhelgona-med-gratis-slaektforskning-online
Lördagen den 1 november är Alla helgons dag och det firar släktforskarföretaget Ancestry genom att öppna upp de tre största svenska databaserna för gratis släktforskning under hela helgen. Följande databaser är gratis under...
2014-10-28 17:44
Många är det som undrar vad det ska bli av Emigrantinstitutet i Växjö. All personal sades upp vid årsskiftet. Beslutet att samlingarna ska stanna kvar i Växjö och att verksamheten ska tas över av Kulturparken i Växjö fattades vid ett...
2014-10-27 09:32
skriv-foer-slaektforskarnas-arsbok-2015
Har du löst knepiga problem i din släktforskning? Har du haft nytta av mindre kända arkiv? Är du kunnig på ett speciellt område inom släktforskning eller historia? I Släktforskarförbundets årsbok 2015 behövs bidrag som är till både nytta och...
2014-10-24 09:21
baeckmark-om-dna-i-slaektforskningen
Intresset för DNA inom släktforskningen har bara ökat under de senaste åren och det ser inte ut att mattas av. Magnus Bäckmark är en av dem som specialiserat sig på DNA i släktforskningen. Han har tidigare skrivit boken "Genvägar – praktisk...
2014-10-22 15:18
kaenslosam-start-av-allt-foer-sverige
Bildkälla: svtplay I söndags drog den nya säsongen av SVT:s programserie Allt för Sverige igång. Det vi har lärt oss av de tidigare säsongerna är att amerikaner med svenska rötter känner starkt för sitt ursprung och att de inte räds att visa...
2014-10-21 13:48
slaekt-i-eskilstuna-soek-i-samlingar
Många museer och arkiv arbetar i dag för fullt med att göra sina samlingar tillgängliga online. Exempel på övergripande databaser med det syftet är Riksantikvarieämbetets Platsr, där museer, arkiv och privatpersoner kan ladda upp bilder och...