Language button

in english

BT Login

Logga in Registrera

Logga in på ditt konto

Användarnamn
Lösenord
Användarnamn *
Lösenord *
Användarnamn *
Lösenord *
Kom ihåg mig

Skapa konto

Fält markerade med en asterisk (*) är obligatoriska.
För- och efternamn *
Användarnamn *
Lösenord *
Bekräfta lösenord *
E-post *
Bekräfta e-post *

Stöd Rötters Vänner

bli rv front

Google sökruta head

Släktforskarnas årsbok 2015

arsb15Här är 2015 års artiklar:

Sökning i polisarkiv. Polisarkiven är stora och innehållsrika men kan vara snåriga att söka i. Hur gör man som släktforskare? Det berättar arkivarien Camilla Westling på Landsarkivet i Vadstena.

Forskning i 1500-talets skattelängder. Jan Brunius är docent i historia och tidigare arkivarie på Riksarkivet, och en av de riktigt kunniga på hur man kan släktforska i Vasatidens dokument från åren 1520–1620. Hans artikel handlar om 1500-talets skattelängder.

Om en av samhällets utsatta vid mitten av 1900-talet. Olga Lindberg var en av samhällets utsatta på Söder i Stockholm vid mitten av 1900-talet, och från en resandesläkt. Varifrån hon kom och varför hennes öde blev som det blev avslöjar Leif Gidlöf i sin artikel. Han är släktforskare, tidigare stadsarkivarie i Stockholm och ordförande i Personhistoriska Samfundet.

Hur banden mellan jorden och släkten formats. En släktgård knyter ihop banden mellan jorden och släkten. Hur har detta band formats och förändrats över tid? Vad har lagen sagt om jord och arv? Martin Dackling reder ut detta. Han är historiker vid Linköpings universitet och hans avhandling handlar om arvejorden.

Orrhammars gårds historia. Anita Hjelte-Björklund är lärare och både släkt- och hembygdsforskare. I sin artikel berättar hon om Orrhammars gårds historia. Gården ligger i Sörmland och fanns redan på 1300-talet.

Kärlek som förutsättning för äktenskap inom adeln under tiden 1750-1900. Brita Planck, filosofie doktor i historia på Göteborgs universitet, har forskat om kärlek som förutsättning för äktenskap inom adeln under tiden 1750-1900. Hon vet att det på 1700-talet inte alls var ovanligt att äktenskap skulle bygga på kärlek, utan snarare ett ideal.

Exempel på soldatforskning. Cenneth Wedin är släktforskare, författare och före detta officer. Med hjälp av exempel från den egna släktforskningen lotsar han oss fram i soldatforskningen.

Rättsfall om häxerianklagelser. De skrivande och släktforskande syskonen Andreas och Anna Karlsson i Falkenberg är välkända för årsbokens läsare. Den här gången handlar artikeln om ett rättsfall om häxerianklagelser. Det utspelar sig på gränsen mellan Halland och Västergötland i början av 1700-talet.

Genealogen och ingenjören K. J. Nilson var den förste i Sverige att systematiskt skapa allmogegenealogier. 2011 fick släktforskaren Urban Sikeborg Victor Örnbergs hederspris. Han har medverkat i Släktforskarnas årsbok ett flertal gånger. I år skriver han om genealogen och ingenjören K. J. Nilsson som var den förste i Sverige att systematiskt skapa allmogegenealogier.

Skilsmässor inom adeln under tidigt 1800-tal. Den mångåriga släktforskaren Mats Pettersson ger sig i årets artikel i kast med skilsmässor inom adeln under tidigt 1800-tal, med överstelöjtnanten Jacob Kjell Bennet och friherrinnan Wilhelmina Charlotte Stiernblad som exempel.

Brännugnsmästarna på mässingsbruket i Bjurfors. Mässingsbruket i Bjurfors i Västmanland var i drift mellan 1670 och 1836. Här arbetade brännugnsmästare i generation efter generation. Många av dem var släkt och ingick i släkten Bjurling. Släktforskaren Jörgen Vessman reder ut hur.

Tarmsjukdomen rödsot, som vi numera kallar dysenteri, skördade tusentals liv bland våra förfäder. Om detta vet historikern Helene Castenbrandt vid Göteborgs universitet en hel del genom sin forskning.

Släkten Björnstedt. Släkten Björnstedt från norra Småland börjar med den karolinske löjtnanten Jonas Björnstedt som lever kring sekelskiftet 1700. Släkten dör ut när Albertina Björnstedt går ur tiden 1861. Historikern och släktforskaren Göran Sparrlöf tar oss med i arkivsökningen om denna släkt.

Svenskt Biografiskt Lexikon. I Svenskt Biografiskt Lexikon (SBL) finns många av historiens svenskar porträtterade i text och bild. Om hur släktforskaren kan ha nytta av detta skriver Riksarkivets Åsa Karlsson, Roger Axelsson och Lena Milton. Åsa Karlsson är huvudredaktör för SBL.

Bröderna Eriksson från Hajom emigrerade till Amerika. Bröderna Anders, Johannes, Andreas, Klas och Carl Eriksson från Kurse i Hajom i Västergötland är några av de dryga miljonen svenskar som emigrerade till Amerika under den stora utvandringsvågen. Vad som hände dem där borta berättar nu Klas Erikssons barnbarn Bo Ridderbjelke.

Kvinnor som bedrev handel. Elisabeth Reuterswärd är historiker och tidigare arkivarie vid Landsarkivet i Lund. Hon har forskat om kvinnor som förr bedrev handel i mycket liten skala. Om dem finns uppgifter i handlingar i länsstyrelsens arkiv.

Adelssläkten Koskulls släktnätverk vid de första Bernadotternas hov. Om den tysk-baltiska adelssläkten Koskull, inkorporerad i den svenska adeln, och dess släktnätverk vid de första Bernadotternas hov berättar släktforskaren Andreas Anderberg i sin artikel.

Finns att köpa i Rötterbokhandeln!

Släktforskarnas årsbok 2016

I årsboken 2016 ingår bland annat:

Årsboken 2016 beskuren liten

- Hur gör du för att utforska torpets historia där dina släktingar bott? Det lär oss Björn Edman som använt sig av bland annat kyrkoarkiv, kartor, skattelängder och hembygdslitteratur för att kartlägga torpet Seffrabol i Uppland.

- Irma Ridbäck skriver om nybyggare i Norrbotten och hur man hittar uppgifter om dem i statliga myndigheters arkiv.

- Många av oss har släktingar som var fosterbarn på 1800-talet och i början av 1900-talet. Om dessa skriver Johanna Sköld och Ingrid Söderlind och berättar hur släktforskaren hittar arkivmaterial om fosterbarn.

- Markus Gunshaga visar hur vi kan använda begravningsvapen, epitafier och likpredikningar som källor i släktforskningen.

- Jens Lerbom bidrar med en översiktlig arkivpresentation om tiden före 1645 för de danska landskap som blev svenska.

- Hur man hittar uppgifter om emigranter i amerikanska digitaliserade källor, som är avgiftsfria, visar Christina Skagerborg i en berättelse om en filmstjärnas öden.

- Christian Juliusson berättar vad hovrättens arkiv, herdaminnen, landskapshandlingar och andra källor kan berätta om en prästs envisa kamp mot en adelsman om en del av en ö i Mälaren.

- Mot slutet av 1600-talet var Sven Svensson Håhl fogde på Ålhults säteri i norra Småland. Berit Sjögren har följt hans bana genom arkivhandlingar och undersökt hur han kunde komma över så många gårdar.

- Att bli änka kunde innebära både fördelar och nackdelar. Kekke Stadin skriver om änkor, deras livsvillkor och status.

- Många tror att namnet på en okänd far ska finnas i barnmorskejournalen. Hur det förhåller sig med det och annat som dessa journaler innehåller berättar Anna-Karin Westerlund.

I årsboken kan du också läsa om vad bruksarkiv kan innehålla och vad släktforskaren kan hitta där, hur kvinnors arbete lyfts fram ur arkivhandlingar genom ett forskningsprojekt, vad släktforskaren kan finna i Arbetarrörelsens arkiv samt om brandförsäkringshandlingar som källor för släktforskning.

Köp boken här!

 

Årsboken 1992: Migration – Utvandrare och invandrare i gångna tider

arsb92Utgivare: Sveriges Släktforskarförbund
Antal sidor: 185
Utgivningsår: 1992

Årsbok Svenska Emigrantinstitutet tillkom 1965 med syfte att vara ett nationellt forsknings- och dokumentationscentrum kring den svenska utvandringen. Lars-Göran Johansson gen en introduktion till de viktigaste personhistoriska källserierna, en beståndsbeskrivning samt en sammanställning av de personregister som finns i Utvandrarnas Hus. Elisabeth Thorsell presenterar ett utdrag ur ett stort material från en kyrkogårdsinventering i San Juan County, Colorado, USA, utdraget omfattar 110 personer med nämnd anknytning till Sverige. Alfred Örback berättar bland annat hur jordstyckningen stod i relation till emigrationen. Resandefolket, eller rommano, gemenligen kallat tattare, zigenare, skojare eller kältringar, har sin speciella historia i det svenska samhället. Under ett flertal år har arbetet med att försöka kartlägga de svenska resandesläkternas historia pågått. Lars Lindgren och Bosse Lindwall presenterar här en resande-antavla, med de speciella metod- och källproblem som uppstår vid forskning kring resandesläkter. Under ett antal år i mitten av 1700-talet förekom en förhållandevis stor arbetskraftsimport från Tyskland, Nederländerna och Danmark. Uppskattningsvis kom under åren 1739–1765 cirka 4000 invandrare till de svenska fabrikerna. En stor del av dessa var spinnerskor, vilket är av stort intresse, eftersom detta troligen var den första större immigrationsvågen av kvinnlig arbetskraft i den svenska historien. Ann Hörsell redogör för denna tidigare föga uppmärksammade immigrationsvåg i artikeln Siden, sammet, trasa, lump. Göran Larsson och Anna Svensson beskriver förbindelserna mellan Danmark och Sverige över Öresund och gör jämförelser kring förvaltning och arkivbildning.

Rubriker:

  • Nycklar till utvandringens källmaterial av Lars-Göran Johansson (sid 7-24)
  • En kyrkogård i Colorado av Elisabeth Thorsell (sid 25-50)
  • Ett tidningsurklipp och en matsedel - passersedlar till emigrationen av Alfred Örback (sid 51-70)
  • Resande-anor av Lars Lindgren och Bo Lindwall (sid 71-104)
  • Siden, sammet, trasa, lump. Importen av arbetskraft till Stockholms textilindustri 1759-1763 av Ann Hörsell (sid 105-158)
  • Över Öresund av Göran Larsson och Anna Svensson (sid 159-163)
  • Sveriges Släktforskarförbund, Verksamhetsberättelse (sid 164-183)
  • Författarna (sid 184-185)

Släktforskarnas Årsbok 1992 finns nu digitalt att läsa om du är Röttervän bakom Rötters Vänner-inloggningen. Läs mer om Rötters Vänner här eller logga in på Rötters Vänner.

 

Släktforskarnas årsbok 2017

Förköper du årsboken innan den 30 april får du den dessutom för oslagbara 250kr (ordinarie pris 350kr). Boken levereras per post före midsommar.

Förköp Släktforskarnas årsbok 2017 här!

I årsboken 2017 ingår bland annat:

Årsbok 2017 bokomslag

-  Ola Lönnqvist tar en ovanlig källa, herbarier, till hjälp i sitt sökande efter botanisten och läroverksadjunkten Johan Malcolm Blombergs kringresande livshistoria.

- Johannes Daun skriver om levnadsförhållanden, familjeplanering och barnantal på 1800-talet.

- En "jätte" från Odensvi är föremål för Ulf Eneroths väldokumenterade reportage. "Big Gust", 2,32 meter i strumplästen, hamnade så småningom i Wisconsin, där han numera även står staty.

- Ett annorlunda levnadsöde fick den gotländske bondgrabben Marcus Briant, som blev silversmed och byggde en kyrka i London. Lars-Olov Eriksson berättar under rubriken "Konsten att finna det man inte söker".

- "Hannun Jussa och hans barn – 100 år i Torne Lappmark" heter Erik Kuoksus exposé över kända familjer på våra allra nordligaste breddgrader.

- Olof Cronberg tar oss med genom många länder och ovanliga arkiv på jakt efter sina europeiska förfäder.

- Upplands järnrike står i centrum för Björn Hagelins redogörelse för smeder och bruk och väldokumenterade källor.

- Claes Westling, välkänd arkivarie i Vadstena, tipsar om mindre använda källor på våra landsarkiv.

- Om 'Frunk' som båtsmans- och soldatnamn . Analys och funderingar av Michael Lundholm.

- Medverkar gör också Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström, kända från succéprogrammet SLÄKTBAND på Sveriges Radio.

 

 

Släktforskarnas årsbok 2013

arsbok2013Släktforskarnas årsbok 2013 innehåller följande artiklar:

  • Olyckshändelse, misstolkning eller barnbegränsning? av Johannes Daun.
  • »Förkvävd av modern i sömnen» är en dödsorsak som på 1700-talet inte är så ovanlig för små barn. Men vad var det egentligen som hade hänt? Här undersöks barnkvävningar i Västsverige 1750–1800.
  • I släktforskningens tjänst av Urban Sikeborg.
  • Sveriges dödbok och Sveriges befolkning har helt ändrat våra förutsättningar att forska i modern tid. Här berättar Carl Szabad, som tillsammans med Johan Gidlöf ligger bakom cd-skivorna, historien om släktforskningens digitala revolution.
  • »Ty jag är din egen far» av Lisa Qviberg.
  • När boktryckaren Eric Westrell på 1870-talet fick epitetet »gubben Westrell» av sin egen dotter fanns en orsak: flera år av förnekelse från faderns sida. Men historien börjar i Uppsala nära fyrtio år tidigare.
  • Två tidiga porträtt av sångerskan Christina Nilsson av Christina Backman.
  • I släktforskarrummet hänger det stora fotografiet av farfar, kartan över Roslagen och ett elegant släktträd ritat för hundra år sedan – samt det romantiska porträttet av en ung flicka: storsångerskan Christina Nilsson.
  • Gamla Södertäljesläkter av Bo Lindwall.
  • Här presenteras borgerlig genealogi med klassiskt snitt med Södertälje som utgångspunkt. Sexton släkter reds ut, bland dem Dahlgren, Grönberg, Hjortsberg, Staf, Stenbit och Zetterström.
  • En bondauktion för 200 år sedan av Magnus Bäckmark.
  • En mustig skildring i olja av en bondauktion med lekande barn, överförfriskade kroggäster och hugade spekulanter såldes nyligen. Men vilken tid skildrade egentligen målningen? Det avslöjade detaljerna.
  • Musikerfamiljen Grötter av Olle Elm.
  • Den »tyske musikanten» Hans Georgen har länge varit känd av släktforskare. Men nu har äntligen hans släktrelationer kunnat klargöras. Fram träder en riktig musikerfamilj för trehundra år sedan.
  • Personerna bakom gårdsnamnen – länsmän och mördare av Andreas Karlsson & Anna Karlsson.
  • Den som färdas längs de halländska vägarna upptäcker snart vägskyltar med namn som Jeppesgården, Torkel Jönsgård och Sörensgård. Men vilka var de egentligen, människorna som gett upphov till dessa namn?
  • Apotekare på vift i Michigan och São Paulo av Mats Pettersson.
  • Carl Weinberg och Bentham Nilsson hade båda varit apotekare i Bröstarp innan de på 1870-talet begav sig till Nya Världen. Den ene flydde undan personliga katastrofer, den andre blev lurad till Brasilien.
  • Anna Catharina och klockarestriden i Stoby av Kaj Ove Roland.
  • Redan vid första mötet stod det klart att Anna Catharina Carlsdotter var ovanlig. Inte bara ett anonymt bihang till sin make utan en kvinna som i källorna träder fram som en människa av kött och blod.
  • En obemärkt östgötsk prästmans härkomst av Henrik Mosén.
  • Komministern Laurentius Hemingi – eller herr Lars i Rappestad som han också kallades – har i herdaminnet bara fått några få rader som beskrivning av sitt liv. Men här kompletteras hans biografi.
  • En skogsfinsk släkts öde i Tornedalen under 1600-talet av Christer Rosenbahr.
  • De första nybyggarna i Pajala finnmark slog sig ner på 1580-talet. Här framläggs nya rön om släkten Karvonen och särskilt om korpralen och nybyggaren Olof Mickelsson Törnqvist, som till slut flydde till Norge.

Släktforskarnas årsbok 2013 finns att köpa i Rötterbokhandeln

Senaste nytt

2017-04-28 15:28
en-miljon-fria-tidningssidor-digitaliserade-hos-kb
Över en miljon gamla tidningssidor finns nu fritt tillgängliga i den digitala tidningstjänsten hos Kungliga biblioteket, KB. Det rör sig alltså om sidor som är från 1901 eller tidigare – den tidpunkt där KB för närvarande drar sin gräns för...
2017-04-26 16:06
big-gust-stoerst-i-sverige-och-i-usa
Släktforskarnas årsbok innehåller i år, förutom de sedvanliga genealogiska uppsatserna, även en rad spännande och kanske lite ovanliga berättelser med släktforskningsanknytning. En sådan är Ulf Eneroths artikel om "Holms-jätten". Mätte 232...
2017-04-25 09:49
halmstad-laddar-foer-slaektforskardagarna
Om fyra månader, så när som på en dag, slås dörrarna upp för Släktforskardagarna 2017. Årets värdförening är som bekant Hallands Släktforskarförening, och förberedelserna är i full gång. – Det känns jättebra, vi har koll på läget. Det är...
2017-04-21 16:00
missa-inte-att-foerkoepa-slaektforskarnas-arsbok
Artiklar om okända källor, underutnyttjade arkiv och levnadsöden av vitt skilda slag. Släktforskarnas årsbok 2017 är, precis som tidigare upplagor, en minst sagt späckad historia! Årsboken har ända sedan 1989 varit något av en institution för...
2017-04-19 11:11
pasktaevlingen-aettelaegg-aer-avgjord
Påsktävlingen ÄttelÄGG lockade många med sina kluriga frågor – snittet låg på över 500 tävlande per dag! Under de åtta dagar som tävlingen pågick drog vi varje dag en vinnare bland dem som svarat rätt på dagens fråga. Dessa vinner varsin...
2017-04-18 15:14
slaektforska-med-dna-ater-i-lager
Intresset för DNA-släktforskning tycks inte vara på väg att plana ut – tvärtom. Samma sak med handboken "Släktforska med DNA" som varit en av Rötterbokhandelns mest efterfrågade produkter sedan den kom ut 2015. Nu finns den åter i lager,...
2017-04-18 11:57
loesning-i-sikte-foer-svenska-migrationscentrets-material
I början av mars gick Svenska Migrationscentret i Karlstad i konkurs med 12,5 miljoner kronor i skulder. Framtiden för föreningens material har sedan dess varit oviss, men nu tycks en lösning vara nära.– Det som händer i dagsläget är att vi för...
2017-04-12 16:08
pasktraditioner-aettelaegg-och-oeppettider-pa-kansliet
I dag är det dymmelonsdag – den dag på året som fått sitt namn av traditionen att vira in kyrkklockans metallkläpp med tyg eller byta ut den mot en trästav, dymmel. Syftet var att markera att påskfriden hade börjat. Dagarna dymmelonsdag,...
2017-04-09 16:02
arvid-lundbaecks-stiftelse-utlyser-stipendier-foer-slaektforskningsprojekt
Nu är det återigen möjligt att söka stipendium från Arvid Lundbäcks stiftelse. Projekt som kretsar kring domböcker har extra stor chans att få pengar den här gången. Fröet till Arvid Lundbäcks stiftelse såddes redan på 1970-talet av Arvid...
2017-04-07 07:30
laer-dig-om-gamla-lagar-och-bestaemmelser
Det är inte alltid vi tänker på dem, men lagar och bestämmelser ramar i stor utsträckning in våra liv. På samma sätt var det förstås för våra anfäder och anmödrar. I dag släpper Sveriges Släktforskarförbund en ny, fräsch och uppdaterad version...
2017-04-05 14:04
pa-brottets-bana-i-slaekthistoriskt-forum
Om bara några dagar når årets andra nummer av Släkthistoriskt Forum sina prenumeranter. Nummer ett sålde slut i rekordfart – att prenumerera är det bästa sättet att förvissa sig om att inte missa något nummer av tidningen! För bara 250 kronor...
2017-04-03 10:29
kb-svarar-pa-sveriges-slaektforskarfoerbunds-tidningsupprop
Lars Ilshammar, biträdande riksbibliotekarie och Erland Ringborg, förbundsordförande. Sveriges Släktforskarförbund håller just nu i ett upprop för en friare tillgång till de svenska dagstidningar som digitaliserats av Kungliga biblioteket, KB....
2017-03-31 09:13
pallplats-foer-vallonska-roetter-seger-foer-svenskarna-och-deras-faeder
"Vallonska rötter" kom på en hedrande andraplats i Nättidningen Svensk Historias omröstning "Årets bok om svensk historia 2016". Det tycker vi förstås är roligt – tack till alla som röstat på vår fina handbok! Överlägset flest röster fick...
2017-03-30 16:32
i-vaentan-pa-sveriges-doedbok-7
Går du också och väntar på Sveriges Dödbok 7? I november i år kommer en förhandsutgåva, och målet är att en slutgiltig version – med uppgifter om alla döda 1860-2017 – ska ges ut i november 2018. I dag gästbloggar Anders Berg här på...
2017-03-28 12:09
slaektforskning-i-sydost-i-helgen
På lördag, den 1 april, går Släktforskning i Sydost av stapeln i Oskarshamn. Den lokala mässan, som i år arrangeras för tredje gången, är ett samarbete mellan fyra släktforskarföreningar: Person- och Lokalhistoriskt Forskarcentrum (PLF),...