Language button

in english

BT Login

Logga in Registrera

Logga in på ditt konto

Användarnamn
Lösenord
Användarnamn *
Lösenord *
Användarnamn *
Lösenord *
Kom ihåg mig

Skapa konto

Fält markerade med en asterisk (*) är obligatoriska.
För- och efternamn *
Användarnamn *
Lösenord *
Bekräfta lösenord *
E-post *
Bekräfta e-post *

Stöd Rötters Vänner

bli rv front

Google sökruta head

Upprop för Namn åt de döda

Ett drygt års arbete återstår och deadline är satt till 1 jan 2014. För att det skall bli utgivning då, måste ALLA döda under åren 1901/1946 ha registrerats och skickats in. Det är därför dödboksuppgifterna som i första hand skall prioriteras, men det är naturligtvis önskvärt att även uppgifter som födelseförsamling och sista civilståndsdatum skall plockas fram för alla församlingarna.

Av vidstående tabell framgår att det är 153 församlingar, eller delar av församlingar, som inte ännu påbörjats. Dessa bör prioriteras! För detaljerade listor gå till länssidorna

Tillgängligheten till grundmaterial för registrering har ökat betydligt under senare tid, när SVAR och AD lagt ut församlingsböcker och dödböcker långt in på 1900-talet. Man kan alltså i stor utsträckning sitta hemma och jobba med Namn åt de döda. Efter nyår kommer SVAR att lägga ut ytterligare en årgång, 1942, av SCBs födda, vigda och döda vilket kan vara till hjälp vid registrering av de "svåra åren" 1941/46 där sekretess råder.

504 församlingar, eller delar av församlingar, skall kompletteras med födelseförsamlingar, om så är möjligt även med sista civilståndsdatum. Även där kan mycket av arbetet göras hemma vid datorn.

Det kan gå till på följande sätt:

Använd församlingsboken så långt den sträcker sig. Personer födda före 1900 kan återfinnas i folkräkningarna hos SVAR eller på Befolkningsskivorna. SVAR har även folkräkningar 1910 för vissa län. Ancestry har index till SCBs födelseböcker 1880/1920, som kan vara till hjälp om man har ett Ancestry/abonnemang. Då bör man kunna hitta alla födda före 1921. Du söker på förnamn och födelseår och får fram ett antal "tänkbara" och får deras födelseförsamlingar. Även om efternamnet stämmer kan man ändå inte vara säker på att man hittat rätt person. Alla "tänkbara" måste därför kontrolleras i resp. födelsebok. Om då fullständig födelsedata och alla andra uppgifter stämmer, kan man vara säker på att man hittat rätt person. Denna metod är tidsödande, men det är också ett spännande detektivarbete. Troligen kommer du i alla fall inte att hitta alla, så då är det landsarkivet som gäller. Många har svårt att ta sig till sitt landsarkiv, men då kan säkert någon annan hjälpa till med det sista.

För personer födda efter 1920 måste landsarkivens folkbokföringsenheter anlitas för att få fram födelseförsamlingar. Här kan du som bor nära något av våra landsarkiv vara räddaren i nöden. Flera av landsarkiven kräver ett intyg från Sveriges släktforskarförbund för att våra medarbetare skall få tillgång till de sekretesskyddade volymerna.

Ytterligare en metoder för dig som jobbar med Namn åt de döda:
• För in uppgifterna från dödboken så långt den finns tillgänglig (AD). Glöm inte församlingsbokens sidnummer.
• Fortsätt med SVARs SCB/avskrifter till 1940 (sidhänvisningar saknas dock där).
• Fortsätt till 1946 med de bilder ur dödböckerna som jag fotograferade i fjol.
• Vid komplettering med födelseförsamling och civilståndsdatum ur församlingsboken börjar man med att sortera de poster som tidsmässigt omfattas av den äldsta församlingsboken för 1901 och framåt efter sidnummer.
• Gå igenom församlingsboken (AD) sida för sida och för in de saknade uppgifterna, inkl korrekturläsning av det redan inskrivna. Man kan på så vis också hitta avlidna som bara är inskrivna i den ena av volymerna.
• Sortera nästa grupp motsvarande nästa församlingsbok på sidnummer. Gå igenom den på samma sätt.
• Fortsätt så till senaste tillgängliga församlingsboken. Gå igenom den på samma ätt.
• Sortera de återstående posterna fram till 1946 på födelseförsamling, adress och födelsedatum. Gå igenom sista församlingsboken by för by och plocka de nödvändiga uppgifterna från de personer som bodde på samma plats redan innan. Sorteringen på födelsedatum underlättar att hitta de önskade via födelsedatumfältet.
• Sortera återstående poster som saknar födelseförsamling i födelsedatumordning. Gå igenom födelseboken och SCB/utdragen för den aktuella församlingen. De flesta brukar även vara födda där.
• Slutligen kan man använda befolkningsskivorna eller FR1910 där man helt gått bet.
• De flesta av de få som fortfarande saknar födelseförsamling har antingen ingen inskriven i församlingsboken eller är födda på 1940-talet.

Med gemensamma krafter skapar vi en komplett
Sveriges dödbok 1901/2013!

Anna-Lena Hultman, projektledare
E/post: annalena@genealogi.se

Äldre pass guldgruva för släktforskare

Vid renoveringen av Gamla auktionsverkets lokaler på Riddarholmen gjordes ett ovanligt fynd. Under en golvplanka hittades ett pass från 1830-talet.

Passet hade tillhört handsk/ och sämskmakargesällen Gustaf Wilhelm Malmgren från Ekenäs i Finland och nyheten stod att läsa om i DN och flera andra medier.

Att resa fritt inom landet var i äldre tid ingen självklarhet. I Sverige krävdes pass för inrikes resor från Gustav Vasas tid och fram till 1860. Orsakerna har varierat över tid, men sedan början av 1800-talet var det i huvudsak ett sätt för stadsmakten att kontrollera handel och kringstrykande "löst" folk.

Hans Hanner från Genealogiska Föreningen, som leder projektet Inrikes pass, blev naturligvis genast intresserad. Han tog kontakt med Statens fastighetsverk som var upphittarna av passen. Han berättar att han blev positivt överraskad av den entusiasm och nyfikenhet som passen väckt och viljan att dela med sig av fynden.
- De var till och med intresserade av att veta mer om personerna passen avser- och jag har lovat att se efter vad jag kan få fram om dem.

För två år sedan påbörjades projektet Inrikes pass av Genealogiska Föreningen och idag har man förberett sig för att gå in i projektets andra fas. Hans berättar att man nu har fått resurser för att öka takten vad det gäller fotografering och indexering av passhandlingarna.

Men redan idag finns 11 000 sökbara namn länkade till de avfotograferade originalhandlingarna (ca 6 000 bilder) ute på Genealogiska Föreningens medlemssidor. De år som hittills har dokumenterats är 1813 och 1814, men materialet fylls hela tiden på och man arbetar sig framåt i tiden. Om du inte är medlem kan du ta dig till något av landets arkiv som abonnerar på databasen, där kan du gratis söka i databasen.

När Hans öppnade de gamla passjournalerna för första gången märkte han att många av dem fällde fina sandkorn. Han fick veta att det var sand man pudrat över bläcket för att det skulle torka fortare. Kanske var han den första personen på 200 år att hålla i dokumenten.
- Det roliga med passen är att de är så unika, de är helt nya handlingar för släktforskare att ta del av. För mig var det som att öppna en kista full med guld!

Hans hoppas och tror att projektet på sikt kommer kunna hjälpa många släktforskare att hitta rätt på anfäder som försvunnit ur andra handlingar. Av de 11 000 personer som i dagsläget finns i registret har han själv lyckats hitta inte mindre än fem släktingar. Som ett exempel tar han upp en egen släkting, Kristina Borggren, som år 1817 födde en oäkta dotter i Kristinehamn. Kristina fanns noterad som flickans mor i födelseboken, men fanns inte med i husförhörslängden. Mysteriet löstes då Hans hittade henne i passjournalen. Det visade sig att Kristina fått ett pass utfärdat med tillstånd att resa till Malmö drygt tre veckor efter födseln. Upptäckten gjorde det möjligt att forska vidare.

Vad finns då för information att hämta i passhandlingarna? Hans berättar att var man betrodd- det vill säga var man ansedd som en aktningsvärd samhällsmedborgare- behövdes inte mer än namn, titel, avrese/ destinationsort och i vissa fall även personens hemort. Datum då passet utfärdades skulle anges och även hur länge passet gällde. Var den resande inte betrodd, som den större delen av Sveriges befolkning vid den här tiden, beskrevs även dennes ålder och utseende- med karaktäristiska drag eller kännetecken.

Hans berättar att har man tur kan man även stöta på anteckningar om saker som inte behövde stå enligt reglementet. Något släktforskaren kan tacka "generösa kanslister" för.
- Till exempel kan man i en passjournal från Östergötlands läns landskansli läsa beskrivningen av drängen Carl Perssons utseende med orden: "ansigtet vackert". I samma journal ger kanslisten upplysningen om hattmakargesällen Magnus Strömberg att han "arrenderat Enkan Hägerstrands Hattmakarewärkstad här i Staden".

De typer av passhandlingar som databasen omfattar idag är främst listor på utfärdade pass och passjournaler. Därtill kommer pass, passansökningar, dagböcker från gästgiverier mm. att infogas längre fram.

Passen upphittade på Riddarholmen, som faktiskt är två till antalet berättar Hans, kommer att dokumenteras och läggas till i dataregistret.

Läs mer om projektet Inrikes pass - klicka här!!

Läs mer om fyndet i dn.se - klicka här!!

Senaste nytt

2017-02-23 14:11
mikael-hoffsten-bloggar-om-nyttan-med-statistik
Det finns förvisso de som tycker att statistik är det roligaste som finns. Andra blir sömniga bara av att höra ordet. Oavsett vilket läger du tillhör är det ett faktum att du som släktforskare kan ha god nytta av gammal statistik, inte minst...
2017-02-22 09:27
bokrea-i-roetterbokhandeln
Årets bokrea har startat vilket förstås även gäller Rötterbokhandeln. Fynda titlar som "Mantalsforska", "Släktforska med kartor" och "Latin för släkthistoriker" till riktigt bra priser! Kanske finns det något i sortimentet du inte har, eller...
2017-02-21 09:16
dna-och-slaektforskning-i-fokus-i-svt-norrbotten
Boken "Svenskarna och deras fäder – de senaste 11 000 åren" av Karin Bojs och Peter Sjölund fortsätter att fascinera. Med start i dag, tisdag, sänds en serie inslag i SVT Norrbotten som tar avstamp i boken. Fokus ligger på DNA-teknikens snabba...
2017-02-17 16:11
bilda-dig-med-slaektforskarens-lilla-faktabok-2
Äntligen är den här – Släktforskarens lilla faktabok 2! Boken är en uppföljare till Släktforskarens lilla faktabok som gett svar på många nyfikna frågor det senaste året. I nummer två sätts ämnen som befolkning, brottslighet, sjukdomar och...
2017-02-17 11:05
vilken-veckodag-foeddes-morfars-mor
Söndagsbarn var ämnade åt framgång i livet, hette det i gammal folktro. I likhet med torsdagsbarn var de även synska, och hade i vissa fall förmågan att bota sjukdomar. I dag är det inte så många som tror på dylika saker. Men kanske kan det...
2017-02-13 09:38
fullt-oes-pa-rootstech-foer-arkiv-digital
RootsTech i Salt Lake City är över för den här gången. Är du nyfiken på hur det är att gå på släktforskarmässa utomlands? Det var i alla fall vi, så vi slog en signal till Arkiv Digitals vd Mikael Karlsson som varit på plats hela helgen. Hur...
2017-02-10 14:28
ted-rosvall-beraettar-om-slaektforskarnas-arsbok
Släktforskarnas årsbok 2017 är på god väg att färdigställas och kan nu förköpas här i väntan på att den kommer ut i juni. Passa på att säkra ett exemplar av den populära boken, och få den dessutom till ett extra förmånligt pris – 250 kronor i...
2017-02-09 14:34
foeredrag-livesaends-fran-salt-lake-city
Den stora släktforskarmässan RootsTech är nu i full gång i amerikanska Salt Lake City. Mässan som arrangeras av FamilySearch besöks varje år av tusentals släktforskare och samlar drygt 300 utställare. Precis som på våra svenska...
2017-02-06 09:54
fira-samernas-nationaldag-med-roetter
I dag, den 6 februari, är det hundra år sedan samernas första landsmöte hölls i Trondheim. Över hundra personer, varav många kvinnor, samlades över landsgränserna för att diskutera viktiga frågor. I en artikel i Svenska Dagbladet får vi veta...
2017-02-03 11:42
sa-levde-torparna-i-din-slaekt
I början av nästa vecka når årets första nummer av Släkthistoriskt Forum sina prenumeranter. Teckna en prenumeration nu – för bara 250 kronor får du släktforskarvärldens mest oumbärliga tidning i brevlådan under ett helt år. Dessutom får du...
2017-02-02 11:00
jojje-lintrup-bloggar-om-slaektforskning-pa-utomnordiska-anor
Att som svensk släktforskare stöta på emigranter i släktleden är inte ovanligt. Emigrantforskning är följaktligen en populär syssla, och källmaterialet är inte sällan digert och åtkomligt. Migrationens andra sida, immigrationen, får inte lika...
2017-01-31 12:00
solbritt-skrev-en-roman-om-sin-slaekt
Många släktforskare publicerar resultatet av sin forskning i bokform. För Solbritt Furberg, som bor i Örnsköldsvik, föll valet på att skriva en släktroman. "Som linets styrka" bygger på tio års släktforskning kring mormoderns ångermanländska...
2017-01-26 13:10
stort-seminarium-hos-genealogiska-foereningen
Släktforskaråret har startat på allvar och hos Genealogiska Föreningen (GF) är det mycket på gång. Nu på lördag, den 28 januari, håller föreningen släktforskarseminarium i sina lokaler i Huvudsta, Solna. Spännande rubriker Det är andra året i...
2017-01-24 09:48
flygfoton-laeggs-upp-hos-arkivdigital
ArkivDigital kommer under året att digitalisera och publicera flygfotografier från hela Sverige. Det rör sig om flera miljoner bilder som arkivföretaget köpt av Svenska Aero-Bilder AB, och som är tagna från 1950-talet och fram till i...
2017-01-20 15:01
hon-jagar-sina-roetter-med-dna
Allt fler DNA-testar sig i jakten på sina rötter. För de allra flesta av oss är testet snarast ett komplement till den klassiska släktforskningen, men det finns de som har det som sitt enda alternativ. Så är det för Nandini Burman, 31 år, som...