■ ■ ■  Artikeln här intill är bara en av många intressanta nedslag i olika historiska tider som bjuds i det senaste numret av Släkthistoriskt Forum. Artikeln här intill är bara en av många intressanta nedslag i olika historiska tider som bjuds i det senaste numret av Släkthistoriskt Forum.

- Hans Peter Larsson berättar den fascinerande historien om hur han efter 64 år fick kontakt med sina bröder i Tyskland, bland annat med hjälp av Röda korset och G-Gruppen.

- Bertil Olsson berättar mer om Erlandus Gudmundi, kyrkoherden i Nor i Värmland som är anfader i Ulrika Kullgrens fantastiska släktträd (se Släkthistoriskt Forum nr 1/07).

- Markus Gunshaga har hittat ett mystiskt dödsfall i Fjelie i Skåne 1759 som lyfts fram med hjälp av de samtida domboksanteckningarna.

- Skånes Genealogiska Förbund har haft stämma i Lund och där presenterades bland annat det fortsatta registreringsarbetet för kyrkböckerna i landets sydligaste landskap, Skåne, Blekinge och Halland. Resultatet finns gratis tillgängligt på hemsidan www.ddss.nu

- Släktforskningens dag blev åter en stor manifestation runt om i landet. Släkthistoriskt Forum presenterar ögonblicksbilder från några av aktiviteterna, bland annat från Falköping där Bengt Olof Käck presenterade Lantmäteriets nya gratistjänst Historiska kartor.

- Läs också om den bufflige baronen, falskmyntaren Frans, nya källor för emigrantforskare, gravstensinventeringen och de kommande Släktforskardagarna i Halmstad i sommar.

■ ■ ■  Tidningen kommer ut med fem nummer om året och kostar 210 kronor. Har du inte redan Släkthistoriskt Forum kan du prenumerera här.

Av Ludmila Werkström

■  Rysslandsvenskar? Visst låter ordet bekant? Jodå, nog har man oftast hört om Nobel, Lidvall och kanske några till. Inte minst efter Bengt Jangfeldts vackra bok Svenska vägar till St. Petersburg (Trelleborg 1998) som med all rätt väckt stor uppmärksamhet.

St. Petersburg var (och är) den största staden vid Östersjön, och att människor drogs till den är kanske inte att undra över, men Ryssland är faktiskt mycket mera än St. Petersburg. Hur mycket vet vi egentligen om rysslandsvenskarna? Inte mycket. Genealogisk forskning i ryska arkiv avskräcker de flesta – språket är kanske den svåraste barriären. Men i spaningen efter rysslandsvenskarna kan man komma relativt lång utan att resa till Ryssland.

I Kungl. Vetenskapsakademiens arkiv finns bevarat ett manuskript av ekonomen Bertil Wollert,  Rysslandsvenskarna och svensk ekonomisk verksamhet i Ryssland sedan mitten av 1800-talet. Manuskriptet är maskinskrivet och odaterat. Det är dock känt, att det lämnades till akademien 1924 och att det skrevs i syfte att belysa ekonomiska förhållanden mellan Sverige och Ryssland under senare hälften av 1800-talet och i synnerhet svenska företags men också enskilda personers bidrag till dessa. Skriften bygger på uppgifter från Statistiska Centralbyrån samt intervjuer med rysslandsvenskarna. Intervjuerna var troligen skriftliga och bestod av en rad frågor, som i form av frågeformulär skickades till de rysslands-svenskar, som vid tiden 1922–1924 hade återvänt till Sverige. Utöver dessa källor använder författaren i sin undersökning den allmänna ryska folkräkningen av 1897. Denna folkräkning var den första fullständiga förteckningen över Rysslands befolkning och redovisade bland annat antalet i landet bosatta utlänningar, stad för stad, provins för provins.

14 000 svensktalande ryssar

Enligt Wollerts undersökning låg antalet svenska undersåtar i Ryssland vid slutet av 1800-talet på elfte plats bland alla utlänningar och kan grovt uppskattas till 2 300 personer. Svenskarna bosatte sig för det mesta i städer, och i detta avseende överträffades de endast av fransmännen. Till denna redan nämnda siffra på över tvåtusen svenskar bör man tillägga, att över 14 000 personer i Ryssland, enligt 1897 års folkräkning, var svensktalande. Majoriteten av dessa var givetvis etniska finländare, men den förryskningspolitik, som tsar Alexander II drog igång 1871, hade sådana konsekvenser, att många utlänningar, som var bosatta i landet, bytte medborgarskap för att kunna behålla sina ofta mycket lönsamma jobb. För kvinnornas del innebar äktenskap med en kejserlig undersåte (t.ex. finländare) också byte av medborgarskap. Wollerts skrift är mycket intressant läsning och innehåller i flera av sina kapitel även information om enskilda svenskar i olika delar av det ryska riket.

Ännu en bok att rekommendera för den, som vill veta mera om rysslandsvenskarna, är ingenjören Karl Vilhelm Hagelins minnesanteckningar Min arbetsväg. Något romantiserande berättar boken om händelser, som Hagelin varit med om i Ryssland, från sin barndom vid Volgas stränder i mitten av 1800-talet till avskedet från bolaget Nafta Nobel vid första världskrigets utbrott. Dessa minnesanteckningar hade ursprungligen skrivits på svenska och finns i otryckt original bevarade på Tekniska Museets arkiv i Stockholm. År 1945 trycktes boken på ryska av författarens son Boris och utgör en direkt översättning från den första svenska skriften. Boken finns tillgänglig vid Lunds universitetsbibliotek.

Ida Bäckmans Från filare till storindustriell i Naftabolaget Bröderna Nobels tjänst. Ett utdrag ur generalkonsul K. W. Hagelins memoarer (Stockholm 1935), som också grundas på denna Hagelins skrift, är dock mindre detaljerad. Hagelins anteckningar är också av intresse på grund av hans befattningar som svensk konsul i Baku 1896–1905 och generalkonsul i St. Petersburg 1906–1910. 

Konsulatens rapporter viktiga

Det svenska konsulatväsendet i Ryssland skulle jag vilja uppmärksamma särskilt. Den sortens källor används mycket lite inom den genealogiska forskningen. Materialet från konsulaten i Ryssland finns bevarat delvis inom Beskickningsarkivet från St. Petersburg 1700–1930 och delvis inom UD:s Huvudarkiv som Skrivelser från konsuler – båda på Riksarkivet i Marieberg och dess depå i Arninge. Beskickningsarkivet är mycket stort och innehåller material av högt värde för den historiska forskningen om svensk-ryska relationer över tid, men här och nu vill jag främst uppmärksamma sju konsulatdossierer med korrespondensen mellan beskickningen och samtliga svenska konsulat i Ryssland.

Nedanstående rapporter har jag kommit över under mitt eget arbete gällande rysslandsvenskarna och de presenteras här som exempel på information man kan hitta i konsulära rapporter. I de fall då konsuln inte var svensk är rapporter skrivna på annat språk än svenska. Det finns dock ytterst få skrivelser rörande enskilda personer som skrevs på ryska och i sådant fall följer i regel en översättning antingen till svenska eller tyska.  

Personnotiser

Från generalkonsulatet i St. Petersburg:

1887

”Jag får härmed vördsammeligen äran till Kongl. Commerce-Collegium insända tvenne Öfver-Ståthållarens i Stockholm resepass för svenske undersåten Robert Gunnar Schlaaf af den 9 juni 1882 sub N 584 9 dec. 1886 1521 Hvilken den 1/13 December förlidet år aflidit i Reval. – Enligt hvad Vice-Consul Gahlnbäck derom rapporterar hade Herr Schlaaf fört ett bekymmersamt lif och afled i största fattigdom, så att någon qvarlåtenskap icke finnes.”

”Jag får härmed vördsammeligen äran anmäla, att svenska undersåten Johanna Fredrika Thorden 17 April detta år afled å Alexandroffska hospitalet utan att här efterlemna kända slägtingar. Den aflidna var född i St. Petersburg och om föräldrarne har jag endast kunnat utröna att den äfvenledes aflidne fadren hitkommit försedd med Öfver-Ståthållare Embetets i Stockholm pass af den 27 October 1859.”

”Jag får härmed vördsammeligen äran anmäla, att svenska undersåten Carolina Yvon, född Nember och enka efter aflidne handlanden Louis René Yvon, bördig från Göteborg, den 2/14 Mars härstädes afled och begrofs den 7/19 i samma månad, hvaröfver dödsbevis härjemte bifogas. Den aflidna efterlemnar arfvingar i St. Petersburg och har genom testamente förfogat öfver sin egendom.”  

”Jag får härmed vördsammeligen äran insända dödsbevis angående svenska undersåten, enkan Catharina Ulrika Wenberg som härstädes afled i Petri Pauli sjukhus den 21 Augusti gamla stilen, utan att efterlemna kända slägtingar. Den aflidna var medellös.”

1888

”Jag får härmed vördsammeligen äran insända dödsbevis för svenske undersåten Johan Theodor Nelander, som härstädes afled i Obuchoffska sjukhuset 1/13 Mars detta år utan att efterlemna här kända slägtingar. […] Det har lyckats mig utröna att den aflidnes rätta namn var Jöns Tufvesson Nelander, att han var född i Christianstads län den 14 Januari 1835 och hitkom med Kongl. Öfver-Ståthållare Embets pass af den 12 Maj 1866.”  

”Jag får härmed vördsammeligen äran insända dödsbevis angående svenske undersåten Otto Wilhelm Stark, som härstädes afled den 5/17 Mars detta år utan att här efterlemna kända slägtingar.”  

1889

”Vice-consul C.J.H. Gahlnbäck i Reval har anmält att den 20:de Februari innevarande år afled i staden Wesenberg svenska undersåten Lisa Nilsson, född år 1857 i Tvings församling uti Blekinge län. – Hon anlände till Ryssland med Öfver-Ståthållarens i Stockholm pass af den 5 September 1879, sub N 1012 och efterlemnar intet, utan begrofs på bekostnad af de personer, hos hvilka hon senast innehavade tjenst.”  

1890

”Såsom af närlagde dödsbevis benådigt torde inehemtas, afled härstädes den 2 December sistlidet år svenske undersåten Alfred Theodor Frithiof Klint, född på Gotland den 16 October 1865, utan att här efterlemna kända slägtingar. […] Den aflidnes qvarlåtenskap bestod endast i några gamla kläder, som genom myndigheternas försorg blifvit på auktion föryttrade för ett belopp af femtiofem kopek, hvilken jag härjemte vördsammast har äran bifoga med en (1) svensk krona.”

1891

”Styrelsen för tjenstemännens i NaphtaProduktions Bolaget Bröderna Nobel sparkassa har låtit tillställa mig en summa af 851 Rubel 45 kopek, som tillkommer arfvingar efter i Baku i Januari månad detta år aflidne svenske undersåten Eric Gustaf Rost.” 

1892

”Jag får härmed vördsammeligen äran anmäla att svenske undersåten, mekaniska arbetaren Eric Wilhelm Björkström, född i Nyköping den 28 September 1842 och som hitkommit med Öfver-Ståthållarens i Stockholm pass N 1854 af år 1889, härstädes aflidit af alkoholismus och lungkatharr den 13/25 Maj detta år, utan att härstädes efterlemna kända slägtingar. […] Han saknade arbete och var fullkomligt utblottad.”

”I enlighet med bifogade dödsbevis afled härstädes den 3/15 December sistlidet år svenske undersåten Helge Julius Klingstedt, enligt uppgift bördig från Sundsvall hvarest han lärer efterlämna en broder vid namn J.P. Wikander.”  

”Såsom af hosgående dödsbevis inhemtas, afled härstädes den 2/14 Juni detta år och begrofs å Preobraschensky kyrkogården, svenske undersåten Wilhelm Malmgren utan att här efterlemna kända slägtingar. […] Till yrket var den aflidne perukmakaregesäll och anställda efterforskningar gifva vid handen att han var född i Stockholm den 24 Maj 1828, anlände till St. Petersburg med pass utfärdat af Kongl. Majt Befallningshafvande i Göteborg den 29 Juni 1857 samt att han var ogift.”

”År 1892 den 20 November gl. st. afled härstädes i galopperande lungsot svenska undersåten fröken Alma Fredrika Sundgren. […] Slutligen tillåter jag mig upplysa, att fröken Sundgrens moder, fru Charlotta Sundgren hvars adress är Stockholm Stigbergsgatan N1 blifvit på sin tid om dödsfallet underrättad.”  

1896

”Såsom af närlagde dödsbevis benäget torde inhemtas, afled i St. Petersburg den 18 April 1896 svenska undersåten Johanna Barbara Kunigunda Meyer utan att härstädes efterlemna kända slägtingar.” 

Från konsulatet i Moskva: 

1882

”Kongl. Svenska och Norska Beskickningen vid Kejserl. Ryska Hovet. lemnar detta Skyddsbref som gäller för två år, till bevis att tapetseraren Gustaf Wilhelm Whitelock, född i St. Petersburg 1817 och hans hustru Ottilia Sophia född Rigant äro svenska Undersåtar och äga såsom sådana att under deras vistande i Ryssland åtnjuta Kongl. Beskickningens beskydd.”

1884

”Kongl. Svenska och Norska Beskickningen vid Kejserl. Ryska Hovet. lemnar detta Skyddsbref som gäller för ett år, till bevis att bokhållaren Nikolai Alexandrovitsch Thalus, född den 23 Juli 1852, hans hustru Maria, född Beck och deras barn Seraphina och Adelina äro svenska Undersåtar och äga såsom sådana att under deras vistande i Ryssland åtnjuta Kongl. Beskickningens beskydd.” 

1890

”Le Grand Maitre de Police de Moscou m’a informé en date du 25 Juillet A du décés de la sujette Suédoise Ulrika Sofie Asker, née Wahlström, née á Solna le 3 Novembre 1816 décédée le 18 Juillet 1890 á l’age de 74 ans.”  

”Le Grand Maitre de Police de Moscou vient de m’informer en date du 12 de ce mois du décés du sujet Suedois Clas Anton August Johansson, agronome ne á Winslöf, Gouvernement de Kristianstad le 2 Avist (Avril eller Aout?) 1846, décédé le 12/24 Decembre 1892 á Moscou.” 

”Den 8 Februar 1890 ist Anna Katarina Nordmark, schwedische Unterthanin im Alter von 89 Jahren, von einer Lungenentzündung in der Residenzstadt Moscau im Rayon des 2 Stadttheils des Basmannaja Bezirktheils im Deutschen Armenhause auf der Deutschen Strasse gestorben und ist am 11 Februar auf dem Deutschen Friedhof auf dem Wedenskii Bergen beerdigt worden, was im Kirchen buche der Evang. Luther. St. Michaelis Kirche verzeichnet ist unter N 10.” 

”Den 31 März 1890 ist die schwedische Unterthanin Elisabeth Hagborg aus Stockholm gebürtig in einem Alter von 96 Jahren, Evang. Luther. Confession, an einen ”Schlaganfall”im Deutschen Armenhause der Residenzstadt Moscau im Rayon des 2 Stadttheils, den des Basmannaia Bezirktheil, auf der Deutschen Strasse gestorben und ist am 3 April auf dem Deutschen Friedhof auf der “Wedenskii Bergen” beerdigt worden, was in Kirchenbuche der Evan. Luther. St. Michaelis Kirche unter N 29 verzeichnet ist.” 

”Kongl. Svenska och Norska Beskickningen vid Kejserl. Ryska Hovet. lemnar detta Skyddsbref som gäller för tre år, till bevis att Carl von Schapo född i Witebski Guv. Den 28/1 1808 är svensk Undersåte och äger såsom sådan att under dess vistande i Ryssland åtnjuta Kongl. Beskickningens beskydd.” 

1891

”Den 20 Januar 1891 ist Karl Gottfrid von Schapo, schwedischer Unterthan, im Alter von 82 Jahren, Lutherischer Confession an einen ”Schlage” in der Residenzstadt Moskau, im Rayon des 2 Stadttheils des Basman Bezirktheil im Deutschen Armenhause auf der Deutschen Strasse gestorben, ist am 22 Januar auf dem Deutschen Friedhof auf dem Wedenskii Bergen beerdigt worden, was im Kirchenbuche der Evang. Luthers. St. Michaelis Kirche unter N 7 verzeichnet ist.”  

1894

”Le Chef du 1 quartier de l’arrondissement Lefortova m’ informe de la mort de la sujette Suèdoise veuve Eva Theresia Nordfeldt, décédée le 3 Juillet 1894 á l’age de 81 ans. […] Suivant la comunication du juge d’instruction la define n’a larosé aucune succession. Un fils. Axel Nordfeldt a (et?) une fille Maria Elisa Nordfeldt habitent Moscou.” 

Från konsulatet i Batum:

1900

”Gflöge meddelelse fra vicekonsulatet i Batum af 21/3 ds er den svenske undersaat, ingenieur ved elektricitets verket i Batum Herr Emil Brandt afgaaet ved döden af typhus den 18/31 Juli detta aar, efterladende sig en enke, men ingen börn.” ”(…) Den afdödes fader, Herr Nils Brandt, Iierp & Strömbergs Bruk, anmodede idag konsulatet om telegrafisk af meddele vicekonsulatet i Batum, af enkefru Charlotte Maria Brandt, född Löf, frit kan förföre over den afdöde ingeniuer Brandts efterlandenskaben, hvilken konsulatet har gjort.” 

Känner du till någon Rysslandsvensk?