■ ■ ■ Artikeln nedan är hämtad ur Släkthistoriskt Forum nr 2 2006. Men det ryms mer på de fullmatade sidorna.

I anslutning till artikeln om Olof i Vånga berättar t.ex. Anders Ryberg mer om hur man tar tillvara gamla gårdsarkiv. Det var just ett sådant som avslöjade Olof Perssons namn. Dessutom ges fylliga glimtar från Släktforskningens dag i alla delar av landet. Hans Krüger berättar om sin jakt efter en ana i Danzig. Eller är det bara en aning? 

Detta är bara något av innehållet i årets andra nummer, som även innehåller rapporter inför Släktforskardagarna i Nacka, om konflikten på Emigrantinstitutet, om Krigsarkivets stängningi höst och Lunds landsarkivs planer på att flytta. Dessutom fortsätter debatten om svenska kyrkan och kulturarvet som Ted Rosvall startade i förra numret.

Läs mer genom att skaffa dig en egen prenumeration. Tidningen kommer ut med fem nummer om året och kostar 180 kronor. Den 15 maj höjs priset till 210 kr. Vill du läsa mera så skaffa dig en egen prenumeration. Läs mer här.



 

Brevet från hertigen löste

mångårig namngåta i Vånga

Av Ragnhild Rosenius

Äntligen har vi fått veta vad de hette, bergsfogden Olof i Boberg och hans hustru Ramborg! Detta par i Vånga, som så många östgötaforskare härstammar från, har gäckat oss länge. Hustrun, ”rika änkan från Vånga”, har vi bara känt som Ramborg, utan patronymikon. Och bergsfogden, hette han verkligen Persson som det står i häradsrättens protokoll 1696? Eller skulle man lita mera på vad prästsonen Jahan Retzius skrev i sin släktkrönika 1693, nämligen Pålsson? 

I domstolsprotokollet talas det om att Olof Persson var Israel Hanssons farfars far. Men också Jahan Retzius hade släktband med bergsfogden såtillvida att denne var hans farfars styvmors far. Svagheten hos bägge dessa källor är dock att de ligger mer än hundra år efter Olofs död.

Plötsligt dyker det nu upp ett dokument från 1594 med makarnas fullständiga namn. Det är skrivet vid en tidpunkt då Ramborg fortfarande är i sin krafts dagar och det bara gått några år efter bergsfogden Olofs död. Och vilket dokument sedan – ett brev till Ramborg undertecknat av hertig Karl på kung Sigismunds vägnar!

”Wij Karl med Gudz nåde Swe-riges Rijkes Arffurste, hertig till Södermannaland, Närike och Wer-meland Göre witterligit at efter denna brefwiserska Ramborg Persdotter framledne Olof Perssons efterlefwerska i Boberg på Wånga Bergzlag, hafwer klageligen latidt gifwa Oss tilkenna...”

Så börjar detta fantastiska dokument som föranletts av en marktvist med Ture Jakobsson Rosengren på Grensholm. (Läs om innehållet i övrigt på nästa uppslag) Brevet till Ramborg avslutas med frasen ”Schrifwit på Stockholms Slott den 25 Octobris Anno 1594. Carolus”

Brevet från hustru Ramborg, alltså det brev som hertig Karl besvarade, skulle ha varit en ännu säkrare källa. Det finns dock troligen inte kvar. Kanske det förstördes i den stora slottsbranden 1697. Riksarkivet har på förfrågan uppgivit att det inte påträffats i samlingen ”Skrivelser till konungen, Karl IX:s tid”. Brev av denna typ är sällan bevarade, framhåller man.

Bevarat i 14 generationer

Detta brev som kom från hertig Karl var naturligtvis en klenod, och som en sådan har det vårdats och bevarats av de efterkommande i fjorton generationer, under mer än fyra sekler. Det är nästan ofattbart. Den lyckliga ägaren nu i våra dagar heter Eivor Petrini. Hon ärvde brevet av sin far Bengt Göransson som var född i Gettorp i Vånga 1889. Han i sin tur hade ärvt det av sin mor Karolina Lars-dotter, som fått det av sina föräldrar Lars Nilsson och Anna Olofs-dotter. Vilka vägar det hade ärvts under tidigare generationer kan nog aldrig klarläggas.

Lars Nilsson och Anna Olofsdotter härstammade från Olof Persson och Ramborg Persdotter på sammanlagt trettiotre (33) olika linjer, via alla tre sönerna i Boberg, dvs. Påvel Olsson, Peder Olsson och Carl Olsson Bärg.

Med hänsyn till brevets stora värde är det numera överlämnat i tryggt förvar hos Vadstena landsarkiv.

Det var rena tillfälligheter som gjorde att det gamla brevet blev studerat närmare och då visade sig innehålla de sensationella uppgifterna. Eller var det Ramborg uppe i sin himmel som tröttnat på våra gissningar? Hur som helst, Eivor Petrini har en dotter, Caroline Göransson. Caroline (som är min brylling) började släktforska för ett par år sedan och läste mikrokort på Riksarkivet i Arninge. Ibland sökte hon efter nyupptäckta anor på Internet, och en dag fick hon napp på min hemsida. Till sin överraskning hittade hon hela sin Vångagren där. Hon tog förstås kontakt, och vi har sedan dess brevväxlat flitigt.

För en tid sedan började vi inventera våra gamla ärvda fotoalbum och förse varandra med kopior av gemensamma släktingar. I det sammanhanget berättade Caroline i förbigående att det allra mest värdefulla i arvegodset var ett par gamla handskrivna dokument. Det äldsta handlade om Boberg.

Gissa vem som blev nyfiken... Kunde papperet vara så gammalt som 1500-tal och kunde det innehålla några nya namnuppgifter? Mina förväntningar uppfylldes med råge! Där fanns namnen som så många har sökt så länge. Klart och tydligt, i rätt tidsålder. Lyckliga blev också Caroline och hennes mor över att deras dyrgrip kunde bli till glädje även för många andra. Genom deras tillmötesgående har vi nu här en kopia av detta dokument som slutligt bör ha avgjort den gamla namnfrågan. Ett mycket stort tack till Eivor Petrini och Caroline Göransson!

Så här lyder hertigens brev

(med reservation för en del svårtolkade ändelser och småord)

 - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -  

Wij Karl med Gudz nåde Sweriges Rijkes Arffurste, hertig

till Sudermannaland, Närike och Wermeland Göre witterligit at

efther thenna brefwiserska Ramborg Persdotter framledne Olof

Perßons eftherlefuerska i Boberg på Wånga Bergzlag, hafuer

klageligen latidt gifwa Oss tilkenna at Thure Jacobßon till

Gräntzholm, will med orette tilägna sig een deell af hennes

ägor, och Sÿnnerligen een Strömm, som hon hafuer inne på

sine eenskilda ägor, Och för den skull ödmiukeligen latidt

bedia Oß om förswarelße bref för öfuerwold och orett, huilket

wij henne för rettvijsenes skull icke hafuer förwägra welat,

uthan här med tage och anamme som wij och nu med dette

wårt Opne bref, på Kon: Ma[jestä]tz wår Elskelige käre [...]-

ders wegne tage och anamme för[enämn]de Ramborg Persdotter med

barn, tienstfolk, huus boo och bohag, rörligit och orörligit, inthet

undantagandes af alt det henne med retta tilkommer, udi

wår furstlige hegn, wern, fred och förswar, till at frede och

försware för all öfuerwold och orett, Så att der någor hafuer henne något

till att tale, då må det skee beskedeligen för lag och rette och

icke eliest. Wij hafue och gunsteligen efterlåtidt, at hon så län-

ge hon ähr Ennkia må och skall beholle sitt folk och drängar

som hon behöfuer på de 2ne hemman hon brukar, frij för

uhtskrifning. Förbiudandes för den skull här med för[enämn]de Thure

Jacobsson, så och alle andre som för wåre skull wele och skole

göre och lathr at göre för[enämn]de Ramborg Persdotter här men och för-

fång eller mhera, med wår furstlige onåde, och det straff Swe-

riges lag förmäler. Schrifuit på Stocholms Slott den 25

Octobris Anno 1594.

                                                                                       Carolus

                      Erich Erichzon

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

De bidrog till gåtans lösning

Per eller Pål? Patronymikon för bergsfogden Olof i Boberg har diskuterats länge och livligt. På sistone har debatten tagit ny fart.

Sune Lindqvist behandlade namnfrågan i artikeln ”Kring en storbondesläkt i Vånga” i Släkt och Hävd år 2001:1. Se särskilt s.16 med utförlig historik och litteraturhänvisning. Han pekar på att Jahan Retzius i sin Stemmatographia Retziorum atque Wangeliorum uttryckligen kallar bergsfogden för Olof Påhlsson.

Barbro Nordlöf tog upp frågan på nytt i nummer 83 s. 20, dec 2005 av ÖGF-Lövet i artikeln ”Några funderingar kring östgötar”. Hon framhåller där att Risinge häradsrätt vid ting 1696 nämner honom som Olof Persson.

I och med fyndet av det kungliga brev som berättas om i artikeln på föregående uppslag kan diskussionen avslutas och namnet fastställas till Persson.

Mitt hjärtliga tack till både Sune Lindqvist och Barbro Nordlöf för givande diskussioner i ämnet! Och tack till Barbro och redaktören för hjälp vid tolkningen av dokumentet.

(Artikeln har även varit publicerad i ÖGF-Lövet nr 84, april 2006)
 


Förbunds-Nytt
ges ut av Sveriges Släktforskarförbund.
Ansvarig för innehållet är Förbundsordförande Ted Rosvall
Kontaktuppgifter

Sveriges Släktforskarförbund, bildat 1986, är sammanhållande organ för den svenska släktforskarrörelsen. Förbundet verkar för att sprida kännedom om släktforskningen som kulturfaktor, ideell rörelse och vetenskap. Sveriges Släktforskarförbund är en partipolitiskt obunden organisation, som verkar enligt vedertagna demokratiska principer. Högsta beslutande organ är den årliga förbundsstämman, där medlemsföreningarnas ombud har rösträtt. På stämman utses en styrelse (ordförande plus tio ledamöter) med uppgift att verkställa besluten.


Uppdaterad / Updated 22 feb 2006