Language button

in english

BT Login

Logga in Registrera

Logga in på ditt konto

Användarnamn
Lösenord
Användarnamn *
Lösenord *
Användarnamn *
Lösenord *
Kom ihåg mig

Skapa konto

Fält markerade med en asterisk (*) är obligatoriska.
För- och efternamn *
Användarnamn *
Lösenord *
Bekräfta lösenord *
E-post *
Bekräfta e-post *

Stöd Rötters Vänner

bli rv front

Google sökruta head

Ordlista

dna wordAutosomalt DNA / atDNA
En autosom är en kromosom som inte är en könskromosom, d.v.s alla kromosomer utom x-kromosomen och y-kromsomen. Autosomala kromosomer finns i samma uppsättning hos båda könen. Autosomalt dna-test görs enbart på de autosomala kromosomerna.
Läs mer om autosomalt DNA på ssgg.se

DNA
Akronym: deoxyribonucleic acid. En nukleinsyra som bär genetisk information.

Haplogrupp
En haplogrupp är en grupp människor som genetiskt delar en gemensam förfader på den manliga eller kvinnliga linjen.

Haplogrupper i Y-DNA: DNA-haplogrupper i Y-kromosomen betecknas med bokstäverna A till T, och delas därefter in med nummer och gemena bokstäver.

Haplogrupper i mitokondrie-DNA: A, B, C, CZ, D, E, F, G, H, pre-HV, HV, I, J, pre-JT, JT, K, L0, L1, L2, L3, L4, L5, L6, L7, M, N, O, P, Q, R, S, T, U, UK, V, W, X, Y, Z.

Kromosom
Struktur i cellen som är bärare av arvsmassa. Människan har 23 kromosompar.

Markör
Definierbara segment i kromosomen med kända genetiska egenskaper som kan jämföras mellan olika populationer.

Mitokondriellt DNA, mitokondrie-DNA, mtDNA eller mDNA
Mitokondrier är DNA som finns i mitokontrierna (kroppens kraftstationer som tillverkar bränsle som övriga cellen kan använda). mtDNA följer med äggcellen från modern till barnet, varför barnets mitokondriella DNA är en exakt kopia av moderns.
Läs mer om mitrokontriellt DNA på ssgg.se

Y-DNA

Varje son ärver en exakt kopia av y-kromosom från sin far som innehåller Y-DNA.
Läs mer om Y-DNA på ssgg.se


Relaterade artiklar:

Släkt & DNA (ssgg.se)

DNA i Wiki-Rötter

 

DNA-Rötter i samarbete med SSGG

dna intr

Är du nyfiken på hur man kan använda sig av DNA i släktforskningen? Då har du kommit rätt.

Här på DNA-Rötter finns grundläggande information om hur du kommer igång.

DNA-Rötter är ett samarbete mellan Sveriges Släktforskarförbund och SSGG – Nätverket för DNA-släktforskning.


Om SSGG - Nätverket för DNA-släktforskning
DNA och släktforskning
Testen | Hur går testen till? | Vad gör jag av resultatet?
Ordlista | Diskutera DNA i Anbytarforum | Riktlinjer


Om SSGG - Nätverket för DNA-släktforskning

SSGG-logo-SWE2013 började antalet släktforskare som använder DNA i släktforskningen öka kraftigt i Sverige. Det växande antalet DNA-släktforskare och den snabba teknikutvecklingen skapar ett stort behov av att stödja och utbilda släktforskarna i hur man nyttjar det mycket kraftfulla verktyg som DNA är för släktforskningen.

Syftet med SSGG är att vara ett stöd för släktforskarna och driva DNA-släktforskningen i Sverige framåt. SSGG är ingen förening med styrelse, medlemsavgift eller traditionella mötesformer utan ett nätverk där vi träffas över Internet (men också fysiskt ibland) och där alla kan vara med. Det kostar inget att vara medlem i nätverket utan alla bidrar istället med sitt engagemang och sina kunskaper i stort som smått inom DNA-släktforskningen.

Läs mer och besök SSGG:s hemsida www.ssgg.se

DNA och släktforskning

Har du någonsin funderat över din familjs ursprung eller försökt skapa ett familjeträd? Vi människor delar till cirka 99,9 procent DNA. Bara cirka 0,1 procent av sekvensen skiljer sig mellan olika folkgrupper men regionalt delar människor oftare samma genetiska markörer och genom att jämföra ditt DNA med andras i en databas fylld av sekvenser kan du få en idé om var dina förfäder kom från.

Testen

Y-DNA, mtDNA och atDNA

Både män och kvinnor kan göra ett mitokondrie DNA-test, s.k. mtDNA-test, för att få reda på var deras mödernelinje kommer från.

Om du är man kan du göra ett Y-DNA för att få reda på var din fädernelinje kommer från. Kvinnor saknar y-kromosomen så de kan inte göra detta test.

Det tredje testet, atDNA, bygger på autosomalt dna och använder till skillnad från Y-DNA- och mtDNA-tester delar av DNA:t som testpersonen fått från båda föräldrarna.

Läs mer i SSGG:s artiklar: Släkt & DNA och Vilket test ska jag välja?

 

Hur går testen till?

Om du vill genomföra ett DNA-test kontaktar du ett företag som utför dna-tester. De kommer sedan att skicka ett paket till dig som innehåller det som behövs för salivprov eller lätt skrapning av kindens insida. Du skickar sedan tillbaka paketet och företaget analyserar proverna. Efter upp till tio veckor får du ditt resultat.

Se vilka testföretag som finns och se SSGG:s jämförelsetabell här.

dna how

 

Vad gör jag med resultatet?

Det beror delvis på vilket testföretag du valt, men gemensamt är att du får möjlighet att undersöka matchningar med andra testade samt dela med dig av ditt släktträd till dina matchningar för att försöka hitta var släktkopplingarna finns. Har du valt Family Tree DNA kan du gå med i olika projekt, exempelvis "Swedish DNA" eller något annat landsprojekt som passar dina rötter. Här får du hjälp att tolka ditt resultat och enkelt kunna jämföra dig med andra testade från samma område. När du testat Y-DNA och/eller mtDNA kan du gå med i de projekt som jobbar med just din s.k. haplogrupp. Då kan experterna i projektet ge råd om hur du ska gå vidare.

Verktyg & information på SSGG:s hemsida

 

Riktlinjer för genetisk genealogi

När man släktforskar med hjälp av DNA-test från sig själv eller andra finns det en hel del att tänka på. DNA kan avslöja integritetskänsliga och hälsomässiga uppgifter om en människa. Det är därför viktigt att följa vissa riktlinjer. Sådana riktlinjer har framtagits av The Genetic Genealogy Standards Committee och SSGG står bakom dessa riktlinjer.

Läs mer om riktlinjerna på ssgg.se.

Senaste nytt

2017-03-23 15:45
svar-s-betalvaegg-utreds-redan-i-var
I dag, torsdag, fattade regeringen beslut om att ge Riksarkivet i uppdrag att beskriva förutsättningarna för och konsekvenserna av en fri tillgång till det digitaliserade folkbokföringsmaterial som i dag ligger bakom SVAR:s betalvägg. Uppdraget...
2017-03-23 09:49
sveriges-slaektforskarfoerbund-startar-tidningsupprop
Är du en av alla dem som fått en intressant sökträff bland Kungliga bibliotekets digitaliserade dagstidningar – bara för att bli varse att materialet är upphovsrättsskyddat och bara kan läsas i KB:s lokaler? Nu startar Sveriges...
2017-03-20 15:41
filmad-moderskapsgata-som-beroer
"1912 kom en ogift, gravid 20-åring ensam till Halmstad." Så börjar "Moder okänd" – en kortfilm som Hallands Släktforskarförening producerat och lagt upp på YouTube. I centrum för berättelsen står en ung kvinna som år 1912 reser från Malmö...
2017-03-20 12:05
vinnarna-i-tyd-texten-korade
Tävlingen "Tyd texten" är avgjord! Vi fick in över 50 svar, och många av dem var helt eller nästan korrekta. Bland dem som svarat helt rätt har vi slumpat fram tre vinnare som får varsitt exemplar av vår nya handbok "Vad står det?". Dessa är...
2017-03-17 15:19
vad-star-det-finns-ute-nu-firades-med-bokslaepp
Äntligen har "Vad står det?" nått Rötterbokhandeln! Boken som har nummer 14 i Sveriges Släktforskarförbunds handboksserie är skriven av Ulf Berggren och Elisabeth Thorsell. Steg för steg ger de dig alla redskap du behöver för att kunna läsa...
2017-03-17 13:32
taevling-tyd-texten
I "Vad står det?", nummer 14 i Sveriges Släktforskarförbunds handsboksserie, lär du sig allt om att läsa gammal handskrift. Är du redan en fena på det hela? Då ska du delta i vår tävling "Tyd texten"! Reglerna för tävlingen är enkla: Skriv...
2017-03-16 14:02
programledare-foer-slaektband-gaestbloggar-pa-roetter
Hur är det egentligen – är historien en linje som alltid pekar uppåt och framåt, eller är det snarare så att den ibland snor sig runt sin egen axel och att det rentav händer att utvecklingen går bakåt? Om detta skriver Gunilla Nordlund och...
2017-03-14 13:19
botanisera-i-sjoefartshistoria-i-helgen
Kanelbulledagar, köpfria dagar och kvinnodagar. Kalendern är numera full av bemärkelsedagar av stort och litet slag, och nu på lördag infaller vår favorit: Släktforskningens dag. Det är tolfte gången i ordningen som Släktforskningens dag...
2017-03-13 08:00
extra-kalendarium-3
Lördagen den 18 mars firar vi Släktforskningens dag. Många släktforskarföreningar planerar något alldeles särskilt. Ta chansen och träffa andra intresserade och få hjälp av erfarna släktforskare. Att mötas och diskutera är en ovärderlig källa...
2017-03-10 09:56
svenska-migrationscentret-ansoeker-om-konkurs
Svenska Migrationscentret i Karlstad har ansökt om konkurs. Konkursansökan lämnades in till Värmlands tingsrätt på torsdagen, skriver Nya Wermlands-Tidningen på nätet. Den ideella föreningen har tidigare hetat Emigrantregistret och Sverige...
2017-03-10 09:01
ambitioes-sockenkartlaeggning-i-soermland
Vad göra när det egna släktträdet är kartlagt så långt tillbaka det bara går? Misströsta inte – det finns mängder av utmaningar att ta sig an som släktforskare. Stig Göransson i Nyköping har kartlagt alla som bott i Lunda socken under åren...
2017-03-08 16:37
laer-dig-allt-om-gammal-handskrift
Goda nyheter för dig som sitter hemma och våndas över kråkor i kyrkböcker och andra handskriftsutmaningar – den 17 mars släpper Sveriges Släktforskarförbund en ny handbok i ämnet! Boken som har titeln "Vad står det?" får nummer 14 i förbundets...
2017-03-06 15:56
uppskattad-samradskonferens-i-uppsala
Närmare 80 representanter för släktforskarföreningar samlades under den gångna helgen på Norrlands nation i Uppsala för att diskutera framtidsfrågor för Sveriges Släktforskarförbund. Till det som dryftades hörde frågan om hur utbildningen för...
2017-03-06 09:21
vallonska-roetter-kan-bli-arets-bok-om-svensk-historia
"Vallonska rötter" är en av åtta böcker som tävlar om titeln "Årets bok om svensk historia 2016". Det är Nättidningen Svensk Historia som för femtonde gången delar ut den fina utmärkelsen till det bidrag som får flest röster. Alla som vill får...
2017-03-03 11:10
tidningarna-arbetet-och-reformatorn-digitaliserade
Kungliga bibliotekets digitala tidningstjänst växer för varje månad som går. Nu finns tidningarna Arbetet och Reformatorn sökbara på tidningar.kb.se. Tidningen Arbetet, som kom ut under åren 1887-2000, spelade en viktig roll när den svenska...