Language button

in english

BT Login

Logga in Registrera

Logga in på ditt konto

Användarnamn
Lösenord
Användarnamn *
Lösenord *
Användarnamn *
Lösenord *
Kom ihåg mig

Skapa konto

Fält markerade med en asterisk (*) är obligatoriska.
För- och efternamn *
Användarnamn *
Lösenord *
Bekräfta lösenord *
E-post *
Bekräfta e-post *

Stöd Rötters Vänner

bli rv front

Google sökruta head

Upprop för Namn åt de döda

Ett drygt års arbete återstår och deadline är satt till 1 jan 2014. För att det skall bli utgivning då, måste ALLA döda under åren 1901/1946 ha registrerats och skickats in. Det är därför dödboksuppgifterna som i första hand skall prioriteras, men det är naturligtvis önskvärt att även uppgifter som födelseförsamling och sista civilståndsdatum skall plockas fram för alla församlingarna.

Av vidstående tabell framgår att det är 153 församlingar, eller delar av församlingar, som inte ännu påbörjats. Dessa bör prioriteras! För detaljerade listor gå till länssidorna

Tillgängligheten till grundmaterial för registrering har ökat betydligt under senare tid, när SVAR och AD lagt ut församlingsböcker och dödböcker långt in på 1900-talet. Man kan alltså i stor utsträckning sitta hemma och jobba med Namn åt de döda. Efter nyår kommer SVAR att lägga ut ytterligare en årgång, 1942, av SCBs födda, vigda och döda vilket kan vara till hjälp vid registrering av de "svåra åren" 1941/46 där sekretess råder.

504 församlingar, eller delar av församlingar, skall kompletteras med födelseförsamlingar, om så är möjligt även med sista civilståndsdatum. Även där kan mycket av arbetet göras hemma vid datorn.

Det kan gå till på följande sätt:

Använd församlingsboken så långt den sträcker sig. Personer födda före 1900 kan återfinnas i folkräkningarna hos SVAR eller på Befolkningsskivorna. SVAR har även folkräkningar 1910 för vissa län. Ancestry har index till SCBs födelseböcker 1880/1920, som kan vara till hjälp om man har ett Ancestry/abonnemang. Då bör man kunna hitta alla födda före 1921. Du söker på förnamn och födelseår och får fram ett antal "tänkbara" och får deras födelseförsamlingar. Även om efternamnet stämmer kan man ändå inte vara säker på att man hittat rätt person. Alla "tänkbara" måste därför kontrolleras i resp. födelsebok. Om då fullständig födelsedata och alla andra uppgifter stämmer, kan man vara säker på att man hittat rätt person. Denna metod är tidsödande, men det är också ett spännande detektivarbete. Troligen kommer du i alla fall inte att hitta alla, så då är det landsarkivet som gäller. Många har svårt att ta sig till sitt landsarkiv, men då kan säkert någon annan hjälpa till med det sista.

För personer födda efter 1920 måste landsarkivens folkbokföringsenheter anlitas för att få fram födelseförsamlingar. Här kan du som bor nära något av våra landsarkiv vara räddaren i nöden. Flera av landsarkiven kräver ett intyg från Sveriges släktforskarförbund för att våra medarbetare skall få tillgång till de sekretesskyddade volymerna.

Ytterligare en metoder för dig som jobbar med Namn åt de döda:
• För in uppgifterna från dödboken så långt den finns tillgänglig (AD). Glöm inte församlingsbokens sidnummer.
• Fortsätt med SVARs SCB/avskrifter till 1940 (sidhänvisningar saknas dock där).
• Fortsätt till 1946 med de bilder ur dödböckerna som jag fotograferade i fjol.
• Vid komplettering med födelseförsamling och civilståndsdatum ur församlingsboken börjar man med att sortera de poster som tidsmässigt omfattas av den äldsta församlingsboken för 1901 och framåt efter sidnummer.
• Gå igenom församlingsboken (AD) sida för sida och för in de saknade uppgifterna, inkl korrekturläsning av det redan inskrivna. Man kan på så vis också hitta avlidna som bara är inskrivna i den ena av volymerna.
• Sortera nästa grupp motsvarande nästa församlingsbok på sidnummer. Gå igenom den på samma sätt.
• Fortsätt så till senaste tillgängliga församlingsboken. Gå igenom den på samma ätt.
• Sortera de återstående posterna fram till 1946 på födelseförsamling, adress och födelsedatum. Gå igenom sista församlingsboken by för by och plocka de nödvändiga uppgifterna från de personer som bodde på samma plats redan innan. Sorteringen på födelsedatum underlättar att hitta de önskade via födelsedatumfältet.
• Sortera återstående poster som saknar födelseförsamling i födelsedatumordning. Gå igenom födelseboken och SCB/utdragen för den aktuella församlingen. De flesta brukar även vara födda där.
• Slutligen kan man använda befolkningsskivorna eller FR1910 där man helt gått bet.
• De flesta av de få som fortfarande saknar födelseförsamling har antingen ingen inskriven i församlingsboken eller är födda på 1940-talet.

Med gemensamma krafter skapar vi en komplett
Sveriges dödbok 1901/2013!

Anna-Lena Hultman, projektledare
E/post: annalena@genealogi.se

Äldre pass guldgruva för släktforskare

Vid renoveringen av Gamla auktionsverkets lokaler på Riddarholmen gjordes ett ovanligt fynd. Under en golvplanka hittades ett pass från 1830-talet.

Passet hade tillhört handsk/ och sämskmakargesällen Gustaf Wilhelm Malmgren från Ekenäs i Finland och nyheten stod att läsa om i DN och flera andra medier.

Att resa fritt inom landet var i äldre tid ingen självklarhet. I Sverige krävdes pass för inrikes resor från Gustav Vasas tid och fram till 1860. Orsakerna har varierat över tid, men sedan början av 1800-talet var det i huvudsak ett sätt för stadsmakten att kontrollera handel och kringstrykande "löst" folk.

Hans Hanner från Genealogiska Föreningen, som leder projektet Inrikes pass, blev naturligvis genast intresserad. Han tog kontakt med Statens fastighetsverk som var upphittarna av passen. Han berättar att han blev positivt överraskad av den entusiasm och nyfikenhet som passen väckt och viljan att dela med sig av fynden.
- De var till och med intresserade av att veta mer om personerna passen avser- och jag har lovat att se efter vad jag kan få fram om dem.

För två år sedan påbörjades projektet Inrikes pass av Genealogiska Föreningen och idag har man förberett sig för att gå in i projektets andra fas. Hans berättar att man nu har fått resurser för att öka takten vad det gäller fotografering och indexering av passhandlingarna.

Men redan idag finns 11 000 sökbara namn länkade till de avfotograferade originalhandlingarna (ca 6 000 bilder) ute på Genealogiska Föreningens medlemssidor. De år som hittills har dokumenterats är 1813 och 1814, men materialet fylls hela tiden på och man arbetar sig framåt i tiden. Om du inte är medlem kan du ta dig till något av landets arkiv som abonnerar på databasen, där kan du gratis söka i databasen.

När Hans öppnade de gamla passjournalerna för första gången märkte han att många av dem fällde fina sandkorn. Han fick veta att det var sand man pudrat över bläcket för att det skulle torka fortare. Kanske var han den första personen på 200 år att hålla i dokumenten.
- Det roliga med passen är att de är så unika, de är helt nya handlingar för släktforskare att ta del av. För mig var det som att öppna en kista full med guld!

Hans hoppas och tror att projektet på sikt kommer kunna hjälpa många släktforskare att hitta rätt på anfäder som försvunnit ur andra handlingar. Av de 11 000 personer som i dagsläget finns i registret har han själv lyckats hitta inte mindre än fem släktingar. Som ett exempel tar han upp en egen släkting, Kristina Borggren, som år 1817 födde en oäkta dotter i Kristinehamn. Kristina fanns noterad som flickans mor i födelseboken, men fanns inte med i husförhörslängden. Mysteriet löstes då Hans hittade henne i passjournalen. Det visade sig att Kristina fått ett pass utfärdat med tillstånd att resa till Malmö drygt tre veckor efter födseln. Upptäckten gjorde det möjligt att forska vidare.

Vad finns då för information att hämta i passhandlingarna? Hans berättar att var man betrodd- det vill säga var man ansedd som en aktningsvärd samhällsmedborgare- behövdes inte mer än namn, titel, avrese/ destinationsort och i vissa fall även personens hemort. Datum då passet utfärdades skulle anges och även hur länge passet gällde. Var den resande inte betrodd, som den större delen av Sveriges befolkning vid den här tiden, beskrevs även dennes ålder och utseende- med karaktäristiska drag eller kännetecken.

Hans berättar att har man tur kan man även stöta på anteckningar om saker som inte behövde stå enligt reglementet. Något släktforskaren kan tacka "generösa kanslister" för.
- Till exempel kan man i en passjournal från Östergötlands läns landskansli läsa beskrivningen av drängen Carl Perssons utseende med orden: "ansigtet vackert". I samma journal ger kanslisten upplysningen om hattmakargesällen Magnus Strömberg att han "arrenderat Enkan Hägerstrands Hattmakarewärkstad här i Staden".

De typer av passhandlingar som databasen omfattar idag är främst listor på utfärdade pass och passjournaler. Därtill kommer pass, passansökningar, dagböcker från gästgiverier mm. att infogas längre fram.

Passen upphittade på Riddarholmen, som faktiskt är två till antalet berättar Hans, kommer att dokumenteras och läggas till i dataregistret.

Läs mer om projektet Inrikes pass - klicka här!!

Läs mer om fyndet i dn.se - klicka här!!

Senaste nytt

2017-03-28 12:09
slaektforskning-i-sydost-i-helgen
På lördag, den 1 april, går Släktforskning i Sydost av stapeln i Oskarshamn. Den lokala mässan, som i år arrangeras för tredje gången, är ett samarbete mellan fyra släktforskarföreningar: Person- och Lokalhistoriskt Forskarcentrum (PLF),...
2017-03-23 15:45
svar-s-betalvaegg-utreds-redan-i-var
I dag, torsdag, fattade regeringen beslut om att ge Riksarkivet i uppdrag att beskriva förutsättningarna för och konsekvenserna av en fri tillgång till det digitaliserade folkbokföringsmaterial som i dag ligger bakom SVAR:s betalvägg. Uppdraget...
2017-03-23 09:49
sveriges-slaektforskarfoerbund-startar-tidningsupprop
Är du en av alla dem som fått en intressant sökträff bland Kungliga bibliotekets digitaliserade dagstidningar – bara för att bli varse att materialet är upphovsrättsskyddat och bara kan läsas i KB:s lokaler? Nu startar Sveriges...
2017-03-20 15:41
filmad-moderskapsgata-som-beroer
"1912 kom en ogift, gravid 20-åring ensam till Halmstad." Så börjar "Moder okänd" – en kortfilm som Hallands Släktforskarförening producerat och lagt upp på YouTube. I centrum för berättelsen står en ung kvinna som år 1912 reser från Malmö...
2017-03-20 12:05
vinnarna-i-tyd-texten-korade
Tävlingen "Tyd texten" är avgjord! Vi fick in över 50 svar, och många av dem var helt eller nästan korrekta. Bland dem som svarat helt rätt har vi slumpat fram tre vinnare som får varsitt exemplar av vår nya handbok "Vad står det?". Dessa är...
2017-03-17 15:19
vad-star-det-finns-ute-nu-firades-med-bokslaepp
Äntligen har "Vad står det?" nått Rötterbokhandeln! Boken som har nummer 14 i Sveriges Släktforskarförbunds handboksserie är skriven av Ulf Berggren och Elisabeth Thorsell. Steg för steg ger de dig alla redskap du behöver för att kunna läsa...
2017-03-17 13:32
taevling-tyd-texten
I "Vad står det?", nummer 14 i Sveriges Släktforskarförbunds handsboksserie, lär du sig allt om att läsa gammal handskrift. Är du redan en fena på det hela? Då ska du delta i vår tävling "Tyd texten"! Reglerna för tävlingen är enkla: Skriv...
2017-03-16 14:02
programledare-foer-slaektband-gaestbloggar-pa-roetter
Hur är det egentligen – är historien en linje som alltid pekar uppåt och framåt, eller är det snarare så att den ibland snor sig runt sin egen axel och att det rentav händer att utvecklingen går bakåt? Om detta skriver Gunilla Nordlund och...
2017-03-14 13:19
botanisera-i-sjoefartshistoria-i-helgen
Kanelbulledagar, köpfria dagar och kvinnodagar. Kalendern är numera full av bemärkelsedagar av stort och litet slag, och nu på lördag infaller vår favorit: Släktforskningens dag. Det är tolfte gången i ordningen som Släktforskningens dag...
2017-03-13 08:00
extra-kalendarium-3
Lördagen den 18 mars firar vi Släktforskningens dag. Många släktforskarföreningar planerar något alldeles särskilt. Ta chansen och träffa andra intresserade och få hjälp av erfarna släktforskare. Att mötas och diskutera är en ovärderlig källa...
2017-03-10 09:56
svenska-migrationscentret-ansoeker-om-konkurs
Svenska Migrationscentret i Karlstad har ansökt om konkurs. Konkursansökan lämnades in till Värmlands tingsrätt på torsdagen, skriver Nya Wermlands-Tidningen på nätet. Den ideella föreningen har tidigare hetat Emigrantregistret och Sverige...
2017-03-10 09:01
ambitioes-sockenkartlaeggning-i-soermland
Vad göra när det egna släktträdet är kartlagt så långt tillbaka det bara går? Misströsta inte – det finns mängder av utmaningar att ta sig an som släktforskare. Stig Göransson i Nyköping har kartlagt alla som bott i Lunda socken under åren...
2017-03-08 16:37
laer-dig-allt-om-gammal-handskrift
Goda nyheter för dig som sitter hemma och våndas över kråkor i kyrkböcker och andra handskriftsutmaningar – den 17 mars släpper Sveriges Släktforskarförbund en ny handbok i ämnet! Boken som har titeln "Vad står det?" får nummer 14 i förbundets...
2017-03-06 15:56
uppskattad-samradskonferens-i-uppsala
Närmare 80 representanter för släktforskarföreningar samlades under den gångna helgen på Norrlands nation i Uppsala för att diskutera framtidsfrågor för Sveriges Släktforskarförbund. Till det som dryftades hörde frågan om hur utbildningen för...
2017-03-06 09:21
vallonska-roetter-kan-bli-arets-bok-om-svensk-historia
"Vallonska rötter" är en av åtta böcker som tävlar om titeln "Årets bok om svensk historia 2016". Det är Nättidningen Svensk Historia som för femtonde gången delar ut den fina utmärkelsen till det bidrag som får flest röster. Alla som vill får...