|
Redigerad 19 jan 2006
Svenska Släktkalendern Av Elisabeth Thorsell ■ Svenska Släktkalendern började utkomma 1912 och syftet var att utgöra en sorts borgerlig motsvarighet till Adelskalendern.
Släktkalenderns historia ■ Utgivare var åren 1912-1984 Bonniers bokförlag, och den förste redaktören var den flitige Gustaf Elgenstierna, även känd från Elgenstierna: Den introducerade svenska adelns ättartavlor. Elgenstierna redigerade sin sista årgång 1943, årgång 1950 redigerades av hans dotter Ulla Elgenstierna, men sedan var det stopp. I början av 1960-talet togs dock ett inititiativ av en grupp genealogiskt intresserade herrar, bl.a. Börje Furtenbach, legendarisk ordförande i Genealogiska Föreningen, som lyckades förmå Bonniers att återuppta utgivningen, med en förändrad finansiering som bas för det hela. Från och med nu lever Släktkalendern vidare genom att de deltagande släkterna betalar en sidavgift för varje sida som deras släkt fyller, i gengäld får de då en bok per sida, som ju sedan kan säljas inom släkten och på det viset sprida kostnaderna vidare, och göra det möjligt för fler släkter att medverka. När nu släktkalendern återuppstod bytte man format, och gick upp i både sid- och stilstorlek, vilket gjorde den mera läsvänlig. Redaktör för årgångarna 1962-65 i den nya följden var Torsten Dahl, bibliotekarie vid Riksdagen. Årgången 1967 redigerades av Curt Kempff, och från 1974 hamnade Kalendern i Ullagreta Carlssons säkra händer. Med hjälp av den nödvändiga redaktionskommittén, där medlemmar som Gösta Berg, fd styresman på Nordiska Museet, riddarhusgenealogen Pontus Möller och överbibliotekarien Wilhelm Odelberg ingick (och tack-och-lov ingår), utgavs under tiden 1974-1984 en ny släktkalender vartannat år. 1986 kom ingen ny Kalender, men istället kom det stora Register över ingifta 1912-1982, ett jättejobb av Ullagreta Carlsson, helt tillkommet innan den datoriserade tidsåldern. Detta register, som verkar ha utkommit i alldeles för liten upplaga, måste vara ett av de största svenska personregistren, omfattar gissningsvis ca 60.000 namn. De som står med i detta register är personer som är ingifta i någon av de släkter som fram till 1982 hade presenterats i Släktkalendern. Har en medlem av en sådan släkt gift in sig i en av de andra släkterna, så finns han/hon med i registret. Under 1987 fick jag i uppdrag att överta Ullagretas roll som redaktör, och har sedan dess kunnat presentera tre årgångar av Släktkalendern, 1989, 1992 och 1995, och siktet är nu inställt på en ny volym under 1998. Totalt har vi under åren 1912-1995 presenterat 1855 olika svenska släkter i Släktkalendern, varav en del enbart varit med en gång, somliga flera gånger och en (Wallenberg) varje gång. En komplett förteckning över redovisade släkter hittar du här. Under Elgenstiernas tid var kalenderns karaktär av presensmatrikel, i likhet med Adelskalendern, tydlig. Man redogjorde för nuläget och avlidna städades undan. I senare tid har denna princip mjukats upp, och nu kan även helt utdöda släkter tas med, om man så önskar. Ett starkt önskemål från redaktionens sida är också att barnlösa personer, som dött sedan föregående gång släkten var med, ska tas med en sista gång, så att de "avslutas" på ett korrekt sätt. En princip som Släktkalendern håller hårt på, är att släkterna ska redovisas enligt den agnatiska metoden, alltså härstamning via manliga led. Enda undantaget, vilka för all del blir rätt många nu för tiden, är om kvinnlig släktmedlem får barn, som bär moderns efternamn som flicka, så tas dessa med, men utgör då en s.k. yngre släkt, och placeras sist i släktartikeln, naturligtvis med hänvisning från moderns plats i släktsammanhanget. Släktkalenderns agnatiska princip har diskuterats många gånger, men om man ska ta med alla ättlingar på kvinnliga led blir släktartikeln oerhört mycket större och arbetsammare att sammanställa (och dyrare att få införd i Släktkalendern). Släktkalendern är ett verk som också riktar sig mot kommande forskare, och bör vara så konsekvent som det går, och letar man uppgifter där, ska man kunna förvänta sig ungefär samma urval uppgifter 1995 som 1912. Den som vill publicera samtliga ättlingar till ett visst stamföräldrapar har ju många andra sätt att göra detta på, t.ex. egen släktbok eller Förbundets skriftserie "Släkten...". Den som är intresserad av mer uppgifter om släktkalendern eller kanske rentav ta del av villkoren för att medverka, kan skicka ett meddelande till redaktören här. English summary
Many families have only appeared once, but others often. All family articles starts with a short introduction about the specific family origins, and then continues with a listing of all family members at the time of publication and how they are related. Queries about Svenska Släktkalendern can be sent to the present editor |
 |
 |
Svenska Släktkalendern (The Swedish Family Register) is a continuing publication, which presents Swedish families in a Register-format.