Släktforskning i skolan
Debate (only in Swedish)
Historieläraren Jens Holmberg i Motala släktforskar tillsammans med sina elever. Hur vanligt är det med släktforskning i skolan? Hur gör man för att så många elever som möjligt ska få ut någonting? Och hur går man rent praktiskt till väga för att få det att fungera? Vad tycker eleverna? Lärare, hör av er och berätta! Inlägg från elever tas självfallet också gärna emot. Förhoppningsvis kan det bli ett gagnerikt utbyte till glädje både för eleverna och släktforskningen.
Jens Holmberg, 22 oktober 1996:
Hej! Jag håller på med ett IT-projekt i Motala. Det heter faktiskt som denna tidning också Rötter och går ut på att få ungdomar att använda modern teknik, dvs i vårt släktforskningsprojekt datorprogrammet Holger, och dokumentera sina släkter för att sedan gå ut på Internet för att knyta vidare kontakter.
Förutom att de lägger upp sina egna släkter, så kombinerar vi detta med kompletterande besök på Vadstena landsarkiv för att gå vidare med deras egna forskning. Så småningom tänkte vi dessutom ansluta resultaten till Disgen eller något liknande. I första hand kommer eleverna från Östergötland, med det finns även anknytningar till såväl Dalarna som Irland.
Gymnasisterna går i kursen Historia A som är grundnivån på 80 tim, men de har visat ett mycket stort intresse för detta projekt och de håller nu på att gräva så långt de kan komma på egen hand.
Holger-programmet har fungerat bra för detta ändamål och nu i november tänkte vi gå ut med våra resultat på Nätet (?) och det vore intressant att höra om det finns flera liknande projekt. Tekniken har dock krånglat och eftersom flera andra IT-projekt tillsammans med den reguljära datautbildningen, så har det visat sig att det råder en skriande brist på terminaler.
Nåväl, nu blir ju tidningen Rötter ett bra komplement för oss, och vi ska snart skapa en egen hemsida. Det är många rent praktiska problem med det hela, men elevernas entusiasm räcker långt. Nu är inte jag så kunnig i det hela och trots att jag studerat handledningar, undrar jag hur vi ska använda oss av GEDCOM-filer. Är det någon mening med det, om vi ska ut på Nätet?
Men vi är mycket nyfikna om andra skolor håller på med något liknande, så vore det kul att få veta hur andra jobbar. Kanske är någon annan programvara bättre. Vi är tacksamma för tips.
Håkan Skogsjö, 22 oktober 1996:
Det finns ett datorprogram GED2HTML som konverterar Gedcom-filer till HTML-sidor som sedan kan läggas upp på Internet. Problemet är bara att resultatet blir ganska rörigt och svårbegripligt. Enligt min mening bör man därför försöka undvika att presentera släkten med hjälp av detta program.
Personligen tycker jag att man kommer långt också på Internet med de klassiska redovisningarna, dvs antavlan i listform respektive släktutredningen i tabellform. Det blir lättöverskådligt och begripligt eftersom alla släktforskare är vana att läsa utredningarn på denna form. Med hjälp av Holger kan man ju också enkelt förse utredningarna med person- och ortregister, precis som i GED2HTML. Väljer man detta sätt kan får eleverna också pröva på enklare HTML-kodning (det finns en mängd handledningar som lär ut grunderna på Internet).
Om man däremot vill redovisa alla personer man samlat med hjälp av sitt datorprogram (anor, anornas syskon och kusiner, ingiftas föräldrar etc), blir det mer problematiskt. Då tror jag att man är hänvisad till GED2HTML (länk finns på RÖTTERs länksida). Men det är viktigt att inte bara lägga upp själva släktsidorna på nätet, utan också ha en inledning på en särskild sida, där surfaren får veta vilka trakter och släkter som förekommer i utredningen. Då kan han eller hon avgöra om det är mödan värt att börja söka efter gemensamma släktingar.
