Förstasidan >
Hjälpmedel >
Samefynd
Samefynd:
Utan angiven plats i Västerbotten
Här nedan redovisas samefynd från Utan angiven plats i Västerbotten. Om du vill kan du kommentera fynden, exempelvis ge ytterligare information om de nämnda personerna (klicka på kommentera-länken och följ instruktionerna).
| Ort:
|
|
| Källa:
|
|
| År:
|
Okänt år
|
| Fynd:
|
Jag härstammar från den enda same (tidigare: lapp, som blivit adlad. Det var Johan Gerhardsson adlad Graan och landshövding i Västerbottens län. Han spelade en viktig roll i Sveriges politiska historia. Fadern var prästen Gerhardus Jonae, "född av fattiga lappföräldrar", eller vad det nu står i Elgenstiernas ättartavlor, som jag inte har tillgänglig just nu.
|
|
|
Meddelat av Nils Hård af Segerstad 06 juli 2002 kl 18:53
|
|
|
Kommentera detta samefynd (klicka)
|
| Gerhardus Jonae var hans latinska namn, men hette egentligen Gert Jonsson och härstammade från Giertsjaure som ligger inom Grans sameby. Och sonen Johan har tydligt tagit Graan från samebyn Gran el Granbyn.
Kommentar av alexander lindquist 08 december 2003 kl 06:38
Jag har en släkting Olaus Stephani Graan med lappska föräldrar. Han var sannorlikt född i Lycksele. Kan han ha något med Johan Graan att göra?
Detta är hämtat från Härnösands stifts herdaminne:
LYCKSELE
Kyrkoherde nr 2
Olaus Stephani Graan (1673-90), f. af lappska föräldrar, sannolikt i Lycksele, i hvars lappskola han utan tvifvel inhämtade de första lärdomselementen. Han uppgifves ha blifvit student i Åbo, tydligen med orätt, ty af företalet till det Manuale Lapponicum, han senare utgaf, framgår, att han åtnjutit kungl. stipendium under sina studier vid akademien i Upsala, ehuru hans namn ej återfinnes i studentmatrikeln. Däremot förekommer han bland de studiosi, som inskrefvos i Hsands gymnasium vid dess öppnande hösten 1650, hvadan han sålunda där synes fullbordat sin teologiska utbildning och kort därefter prästvigts. Utn. 1655 till komm. i Åsele, som då ännu var annex till Anundsjö, och år 1657 till predikant och tillika skolmästare vid Skytteanska skolan i Lycksele.
Vid lappmarkernas definitiva afskiljande till egna församlingar år 1673 skall han ha undfått konsist. fullmakt att vara pastor i Umeå lappmark, tydligen med bibehållande af skolmästaretjänsten. I sitt betänkande af 15 mars 1686 angående kristendomens upphjälpande i Lappmarken skrifver Hsands konsistorium: »Umeå har nu en infödd till Rectorem scholæ oc pastorem uti hr Olaum Steph. Graan, som in illa gente förer ett rart dygdelefverne; han har under sig en annan komminister och född lapp, som idkar sitt modersmål». Genom kgl. bref 3 maj 1686 afskildes emellertid skolmästartjänsten från pastorsbeställningen. Pastor Graan var en exemplarisk man både i lärdom och lefverne, skicklig och arbetsam, hvarom äfven hans tryckta arbeten bära vittne.År 1668 9 okt. utanordnades 150 dlr s:mt till honom för det arbete, han haft med lappska psalmbokens transferande. Han måste ha aflidit i slutet af år 1690.¹
G. m. Anna Mört, hvilken ss. änka af kronan uppbar 20 t:r spl. årligen.
Barn: Nils, f. 1660, pastor i Lycksele n. 4, se nedan;
Christoffer, f. 1662, komm. i Umeå landsförs.;
en dotter g. m. pastor Magnus Bång, faderns efterträdare.
Kommentar av Annica Kohkoinen 18 oktober 2004 kl 15:47
|
|
Tillbaka
Databasen Samefynd ingär i Nättidningen RÖTTER som ges ut av Sveriges Släktforskarförbund. Databasen har kunnat skapas tackvara välvilligt ekonomiskt stöd från Rötters Vänner, för vilket redaktionen härmed frambär sitt varma tack.
|
