Förstasidan >
Hjälpmedel >
Samefynd
Samefynd:
Lycksele i Lappland
Här nedan redovisas samefynd från Lycksele i Lappland. Om du vill kan du kommentera fynden, exempelvis ge ytterligare information om de nämnda personerna (klicka på kommentera-länken och följ instruktionerna).
| Ort:
|
|
| Källa:
|
födelsebok
|
| År:
|
1728
|
| Fynd:
|
Mårten Olofsson Tysk f ca 1690 Skattlapp i Umbyn och troligen död i Norge. Har många ättlingar i Lycksele lappmark.
Upptagen i Erik Biurs förteckning från 1723 över lappar i Södra lappmarken UMBYN, Mårten Olofsson, Olof Clemetssons son eller Tysk Mårten.
Kallas Tysk enligt anmärkning i Lycksele dopbok bredvid sonen Olofs dop 1728-01-05. I kyrkoherde Nenséns intervju med Anna Tomasdotter född 1751, som var styvdotter till Mårtens son Tomas, har jag hämtat följande om Mårten: Mårten Olsson Tysk i Umbyn, död i sitt Land Akelswuome hade varit ned till hans sondotter Kerstin, som var gift med Mårten Mårtensson i Åskilje (ska vara Mårten Larsson!), varifrån Annas fader hämtat honom, blind: varit till Tyskland/Danmark?/ med renar åt Kungen: rest genom Ångermanland, Stockholm och så vidare. hade haft åtskilliga historier vilka Annas såsom barn hört, men mindes nu ej, t.ex. om Suttjenes Rånko, Askfis m.m. hade någon likhet med Svenska historier...(K-Å anm: Askfis (la. Askevits) som enligt legenden var son till Attjis-ene och nordanvinden, han var våldsam mot fadern och stursk mot sin mor. Plågade renarna och slet bland annat av dem hornen. Då han gjorde narr av månen (hans morfar), för att han var blekare än solen, blev han kastad till månen där man fortfarande kan se honom med ett renhorn i handen....).
1733-01-12 är Mårten Olofsson Tysk fadder till unge Olof Sjulsson (Olitz) son Pål i Vapsten, som döps i Lycksele.
|
|
|
Meddelat av Kjell-Åke Lundström 28 juli 2002 kl 11:31
|
|
|
Kommentera detta samefynd (klicka)
|
| Jag har ingen vetskap om begravningen i gamla tider, men rent praktiskt vill jag nog hålla med Kjell-Åke. Tror inte södra Sverige haft samma obygd och väglöst land, som här oppe. Söderut fanns kyrkan inom rimligt avstånd. Och prästerna ville nog hålla rätt på sina själar även häroppe. Så dom kanske var lite pragmatiska.
Kommentar av Rune Edström 12 september 2003 kl 03:16
Får en känsla av en släkting kan vara med i din forskning. Hon heter Kerstin sjulsdotter född 1707 i umbyn sameby. sägs att hon kommer från vapsten sameby gift med olof olofsson f 1709 och bosatt där 9 barn totalt. olof var kallad skattelappen gamle olof olofsson. kanske finns något gemensamt?
Kommentar av Boel 11 november 2004 kl 23:08
|
|
| Ort:
|
Strömsund/Mattaberg
|
| Källa:
|
Lycksele HF AI:3 sid. 17
|
| År:
|
1754
|
| Fynd:
|
I Lycksele HF AI:3 sid 17 Ran kan man intill Tomas Andersson Tjade läsa: Körde sig till döds i Långtjärnbacken en söndag mårgon år 1754. Lycksele begravningsbok 1754: Begravd i Lycksele Tomas Andersson Tjade 1754-03-25. 65 år gammal. Enligt en sagesman Johan Henning Johansson född 1896 i Strömsund, Stensele skulle hans morfar, Karl Johan Kristoffersson född 1830 i Strömsund, i sin barndom av en gammal lappgumma ha fått höra följande. "Min farfar kom på skidor nedför berget på skaren och ramlade och slog huvudet i en sten och dog, han begravdes i en ackja vid stenen vid Mattaberg". Hennings morfar var född på 1840- talet. Vid Mattaberg har det funnits en lapsk gravplats med ett skelett i en ackja. Vid en skogsbrand på berget förstördes det mesta men Henning hade hittat en bit av huvudskålen och några småben som han samlat ihop och lagt ihop i huvudskålen. Eventuellt var det även kvar en bit av främre delen av ackjan. Denna berättelse stämmer väl med att den döde är Tomas Andersson Tjade från Ran.
|
|
|
Meddelat av Kjell-Åke Lundström 02 augusti 2002 kl 19:09
|
|
|
Kommentera detta samefynd (klicka)
|
| Det finns en omständighet som är märklig vad gäller ovanstående. Prästen har i kyrkboken noterat att Tjade begravdes den 25 mars 1754. Men prästen kan knappast ha noterat en hednisk begravning i en ackja i naturen, utan kyrkboksnotisen måste rimligen avse en kristen ritual i vigd jord. Så uppgiften i begravningsboken talar väl emot att det var Tomas Tjades kvarlevor som fanns i ackjan.
Kommentar av Håkan Skogsjö 04 augusti 2002 kl 23:43
Jag undrar om man begravde alla som dog på kyrkogården? I Lappland var det långa avstånd till närmaste kyrkogård så det måste ha varit avancerade åkerier för att klara transportverksamheten av de döda på 1700-talet. Närmaste kyrka från Strömsund i nuvarande Storumans kommun, fanns i Lycksele och i annexet Sorsele. Lycksele ligger ca 150 km från Strömsund och Sorsele ca 70 km.
På våren som detta dödsfall inträffade, var man nog på väg mot fjällen och det skulle nog vara en väldig olägenhet att vända åter med liket till Lycksele, som man troligen kommit från. Vem skulle avsätta tid för frakten? När kom lagen om att alla lik skulle begravas på kyrkogården? Jag betraktar inte en "lappgrav" i naturen som "hednisk" och tror nog att prästen kunde jordfästa en som begravds ute i markerna. Det skulle mycket lätt gå att datera denna grav med C14 metoden, om det fanns intresse för det.
Kommentar av Kjell-Åke Lundström 21 september 2002 kl 12:20
Exempelvis: Gällivare begravda 1812. Erik Pehrssons Konsis hustru Bothild Anundsdotters späda dotter Assa, döde af flussfeber den 24 juli, nedgräfven på de Norrska fjellet, 18 dagar gammal.
Addi Rickus sas spadna dotter 8 dagar gammal, död 12 augusti, nedgrävd på norska fjellet.
1812: Enkan Segrid Pehrsdotter i Sör Kaitom, död i bröstfeber 20 juli, 66 år gammal. Begravd på norrska fjell.
1813 i september, 45-årige Jon Ersson Slampas hustru, Lovisa Ersdotter omkommit på norska fjellet.
Kommentar av Kjell-Åke Lundström 16 oktober 2002 kl 19:31
|
|
Tillbaka
Databasen Samefynd ingär i Nättidningen RÖTTER som ges ut av Sveriges Släktforskarförbund. Databasen har kunnat skapas tackvara välvilligt ekonomiskt stöd från Rötters Vänner, för vilket redaktionen härmed frambär sitt varma tack.
|
