Förstasidan >
Hjälpmedel >
Samefynd
Samefynd:
Gör en kommentar
Här finns möjlighet att kommentera det samefynd som visas nedan, exempelvis ge ytterligare information om den eller de personer som nämns. Glöm inte att ange källor för de uppgifter som du lämnar.
| Landskap: | Lappland |
| Ort:
|
Lycksele
|
| Källa:
|
Lycksele HF AI:3 sid. 17
|
| År:
|
1754
|
| Fynd:
|
I Lycksele HF AI:3 sid 17 Ran kan man intill Tomas Andersson Tjade läsa: Körde sig till döds i Långtjärnbacken en söndag mårgon år 1754. Lycksele begravningsbok 1754: Begravd i Lycksele Tomas Andersson Tjade 1754-03-25. 65 år gammal. Enligt en sagesman Johan Henning Johansson född 1896 i Strömsund, Stensele skulle hans morfar, Karl Johan Kristoffersson född 1830 i Strömsund, i sin barndom av en gammal lappgumma ha fått höra följande. "Min farfar kom på skidor nedför berget på skaren och ramlade och slog huvudet i en sten och dog, han begravdes i en ackja vid stenen vid Mattaberg". Hennings morfar var född på 1840- talet. Vid Mattaberg har det funnits en lapsk gravplats med ett skelett i en ackja. Vid en skogsbrand på berget förstördes det mesta men Henning hade hittat en bit av huvudskålen och några småben som han samlat ihop och lagt ihop i huvudskålen. Eventuellt var det även kvar en bit av främre delen av ackjan. Denna berättelse stämmer väl med att den döde är Tomas Andersson Tjade från Ran.
|
|
|
Meddelat av Kjell-Åke Lundström 02 augusti 2002 kl 19:09
|
|
|
|
| Det finns en omständighet som är märklig vad gäller ovanstående. Prästen har i kyrkboken noterat att Tjade begravdes den 25 mars 1754. Men prästen kan knappast ha noterat en hednisk begravning i en ackja i naturen, utan kyrkboksnotisen måste rimligen avse en kristen ritual i vigd jord. Så uppgiften i begravningsboken talar väl emot att det var Tomas Tjades kvarlevor som fanns i ackjan.
Kommentar av Håkan Skogsjö 04 augusti 2002 kl 23:43
Jag undrar om man begravde alla som dog på kyrkogården? I Lappland var det långa avstånd till närmaste kyrkogård så det måste ha varit avancerade åkerier för att klara transportverksamheten av de döda på 1700-talet. Närmaste kyrka från Strömsund i nuvarande Storumans kommun, fanns i Lycksele och i annexet Sorsele. Lycksele ligger ca 150 km från Strömsund och Sorsele ca 70 km.
På våren som detta dödsfall inträffade, var man nog på väg mot fjällen och det skulle nog vara en väldig olägenhet att vända åter med liket till Lycksele, som man troligen kommit från. Vem skulle avsätta tid för frakten? När kom lagen om att alla lik skulle begravas på kyrkogården? Jag betraktar inte en "lappgrav" i naturen som "hednisk" och tror nog att prästen kunde jordfästa en som begravds ute i markerna. Det skulle mycket lätt gå att datera denna grav med C14 metoden, om det fanns intresse för det.
Kommentar av Kjell-Åke Lundström 21 september 2002 kl 12:20
Exempelvis: Gällivare begravda 1812. Erik Pehrssons Konsis hustru Bothild Anundsdotters späda dotter Assa, döde af flussfeber den 24 juli, nedgräfven på de Norrska fjellet, 18 dagar gammal.
Addi Rickus sas spadna dotter 8 dagar gammal, död 12 augusti, nedgrävd på norska fjellet.
1812: Enkan Segrid Pehrsdotter i Sör Kaitom, död i bröstfeber 20 juli, 66 år gammal. Begravd på norrska fjell.
1813 i september, 45-årige Jon Ersson Slampas hustru, Lovisa Ersdotter omkommit på norska fjellet.
Kommentar av Kjell-Åke Lundström 16 oktober 2002 kl 19:31
|
|
Gör så här för att skriva din kommentar:
- Skriv kommentaren i den stora textrutan nedan.
- Skriv ditt riktiga för- och efternamn i rutan för namn.
- Om du finns med i Forskarkatalogen kan du också ange ditt användarnamn och lösenord där, så blir ditt namn automatiskt en länk till dina forskaruppgifter i katalogen (Obs! Forskarkatalogen, inte Anbytarforum).
Tillbaka
|
