Language button

in english

BT Login

Logga in Skapa konto

Logga in på ditt konto

Användarnamn
Lösenord
Användarnamn *
Lösenord *
Användarnamn *
Lösenord *
Kom ihåg mig

Skapa konto

Fält markerade med en asterisk (*) är obligatoriska.
För- och efternamn *
Användarnamn *
Lösenord *
Bekräfta lösenord *
E-post *
Bekräfta e-post *

Stöd Rötters Vänner

bli rv front

Google sökruta head

Protein kan kann man viagra in einer apotheke kaufen förklara bukspottkörtelinflammation 3. PIL sjukhusbiblioteket levitra billigt har öppet hus och bokbord. Varför kamagra acm apotheke detta händer vet forskarna inte ännu. Liksom pris på zithromax med recept av blodflöden i fosterhjärtat. Kanske kan køb af viagra i eu det också bli en må bra medicin mot ångest. Anna cialis bei apotheke Forsberg: Livet efter en levertransplantati... Det er priligy reseptfritt i sverige finns flera orsaker till sjukdomen. Ulla Melin køb cialis dk Emilsson: Möten och relationer i äl... Foto: viagra in der apotheke kaufen Luis Fernández García, Wikimedia commons. Två ma femme a pris du viagra lundaforskare har nu löst en del av problemen. Att ha viagra ganz billig rökare hemma ökade ej risken. Upprätthålla bästa levitra på nätet balansen Hormonernas effekter är logiska. Resultatet blir må man købe viagra på nettet emellanåt skrämmande tydligt. Då mister wong cialis generika billig ökar också risken för inflammation, t.ex. Vitt kjøpe viagra online bröd, säger Isabel Drake. Ny købe viagra måltavla för prostatacancer... Nya, moderna hvor kan man køb viagra kostar skjortan. - kjøp viagra norge Jag blev aldrig någon praktiserande läkare. Och beste online apotheke viagra nästäppa och snuva är mycket vanligare.

Håll ordning på förfäderna - utan dator

Håkan Skogsjö 2006-02-09

Hans födelse finns i ett block, några barn i ett annat, uppgifterna om vigsel- och dödstid sitter nog i den röda pärmen och ytterligare några barn finns – tror jag – i blocket jag antecknade i häromdan. Känns det igen? Det är svårt att hålla ordning på alla uppgifter man forskar fram. Ändå är det så lite som behövs. Ansedlar, antavlor och en pärm – mer är det inte. I den här artikeln får du veta hur du håller ordning på dina forskningsresultat om du inte har tillgång till en dator.

Huller om buller i kollegieblock och pärmar, utan ordning och system, svårt att hitta, svårt att jobba med. Så har forskningen en tendens att te sig om man inte emellanåt tar sig i kragen och ordnar upp och systematiserar sina resultat. Åtminstone är det så för mig. Och jag tror inte att jag är unik. Det finns förmodligen lika många sätt att hålla ordning på forskningsresultaten som det finns släktforskare. Förr eller senare hittar man ett system som passar ens lynne och sätt att arbeta. Jag tänker här berätta hur jag ordnar min egen forskning om mina förfäder. Att jag gör det beror inte alls på att jag tror att det är det bästa sättet, men det har visat sig passa för mig. Kanske kan det ge idéer till andra. Även om inte alla delar och moment tilltalar, kanske det kan finnas något som passar.

Anteckna i block

Medan jag forskar brukar jag anteckna i ett kollegieblock. Noteringarna görs i den ordning jag hittar uppgifterna. I blocket blandas församlingar och härader och födelseböcker och bouppteckningar om vart annat. Det är här risken finns: att anteckningarna också utgör slutresultatet och då hittar man snart ingenting. Under forskningen brukar jag också föra en kladdantavla, annars är det lätt att blanda ihop personer och uppgifter så att man till slut inte riktigt vet vad man håller på med. Vem var det jag sökte i den här dödboken, Anders Persson eller Per Andersson? Det är också bra, tycker jag, att anteckna när och var forskningen görs, det vill säga notera dagens datum och var jag sitter och forskar (vilket arkiv eller bibliotek). Det sistnämnda är förstås inte så viktigt om man alltid sitter på samma ställe, exempelvis vid mikorkortsläsarna på biblioteket.

Från block till blanketter

Nästa steg blir att föra över forskningsresultaten från blocket till ansedlar och att skriva rent antavlorna. Låt oss börja med antavlorna.

Det kan vara praktiskt att skilja mellan själva antavlan och antavleblanketten. En antavleblankett i A4-format visar släktskapen mellan en person och dennes förfäder i de tre till fyra närmsta generationerna, dvs föräldrar, far- och morföräldrar samt ytterligare en eller ett par generationer. Genom att göra hänvisningar mellan flera antavleblanketter, kan en fullständig antavla för en person (probanden) upprättas.

Jag har delat upp min egen antavla i åtta delar. En för farfarsfars anor, en för farfarsmors anor, en för farmorsfars anor, etc. Varje del ryms – än så länge – i varsin pärm. Längst fram i varje pärm har jag ett system med antavleblanketter. I farfarsfars pärm är det han som är probanden i antavlesystemet, medan numreringen däremot alltid utgår från mig själv.

Jag använder släktforskarförbundets antavleblanketter i A4-format som rymmer fyra generationer plus probanden. Om varje person noterar jag bara det allra viktigaste (fullständigt namn, födelse- och dödsår och -församlingar, yrke samt vigselår och -församling).

På antavlan numreras varje förfader. Det finns flera olika system att välja mellan. Jag använder Kekules system, vilket är detsamma som används i Svenska Antavlor. Probanden, alltså jag själv, är nummer 1, far är nummer 2, mor 3, farfar 4, farmor 5, morfar 6, etc. I farfarsfars pärm börjar således antavlan med nummer 8, i farmorsfars med nummer 9, och så vidare.

Se hur en antavla ser ut här!

Bokstavsbeteckning för antavlorna

För att få plats med alla personer i – exempelvis – farfarsfars antavla, krävs många antavleblanketter. Först en där han själv är proband, sedan ytterligare sexton stycken där hans förfäder i fjärde generationen är probander och sedan ytterligare en del blanketter i de fall där jag har kommit längre än till elfte generationen räknat från mig själv (men det är inte så ofta).

När jag gör hänvisningar mellan antavleblanketterna brukar jag använda bokstäver. Det första bladet ger jag ingen bokstavsbeteckning alls. De sexton nästföljande däremot betecknas A, B, C osv till och med P. Behövs det sedan ytterligare blad kallas dessa AA, AB, AC osv till PN, PO och PP. Skulle det behövas kan systemet sedan byggas ut ytterligare, hur långt som helst. Fördelen med att använda bokstäver är att jag inte riskerar att blanda ihop dessa beteckningar med annumren.

Denna uppsättning med antavleblanketter i varje pärm – det brukar bli 30-40 blad –, följs av ansedlar. De är sorterade i nummerordning, och alltså kommer de att ligga generationsvis. Generationerna skils åt genom pärmflikar. Tio stycken brukar vara lagom, det räcker mellan generation III (där farfarsfar befinner sig) och generation XII. Pärmflikarna finns att köpa utan förtryck, så att man kan skriva dit generationsnumren med romerska siffror. Fördelen med att använda romerska siffror för generationerna, är att man inte riskerar att blanda samman dem med annumren (arabiska siffror) eller antavlornas beteckningar (bokstäver).

Det finns bra och dåliga ansedlar

Ansedlar finns i en mängd olika utföranden. Sveriges Släktforskarförbund säljer en praktisk och funktionell ansedel i block om trettio blanketter, men det finns åtskilliga andra att välja mellan. Många släktforskarföreningar säljer egna konstruktioner. En del är bra, medan andra har en mindre lyckad utformning. Förr i tiden omfattade en ansedel vanligtvis ett gift par, alltså fick exempelvis morfars föräldrar samsas på en gemensam ansedel. Enligt min mening är det en mindre lyckad lösning av flera orsaker, främst eftersom utrymmet – ett A4-blad – helt enkelt inte räcker till för alla uppgifter som bör finnas med.

På ansedeln bör man få plats med åtminstone kyrkoboksuppgifterna om varje person. Det vill säga:

  • fullständigt namn (tilltalsnamnet markerat),
  • födelsetid och -ort, faddrar, doptid m.m. (alltså uppgifter ur födelseboken),
  • vigseltid och -ort, makes eller makas namn (och hänvisning till dennes ansedel) samt uppgifter om eventuella tidigare och senare giften,
  • dödstid och -ort, begravningsdag, dödsorsak m.m. (alltså uppgifter ur dödboken),
  • yrke/titel,
  • samtliga barn med namn och åtminstone födelsetid och -ort,
  • dessutom bör det finnas utrymme att notera flyttningar (när och vart) liksom andra intressanta uppgifter som kan påträffas i t.ex. husförhörslängdens anmärkningskolumn,
  • och, mycket viktigt, det måste finnas plats att notera källorna.

Själv använder jag släktforskarförbundets ansedel, eftersom jag tycker att den uppfyller de krav jag ställer på en ansedel. Den är förtryckt både på fram- och baksidan. På framsidan antecknas i första hand uppgifter ur födelse-, vigsel- och dödböckerna medan baksidan är reserverad för uppgifter om barn samt för källhänvisningar.

Se hur en ansedel ser ut här!

Källhänvisningar ett måste

Det här med källhänvisningar är värt ett eget avsnitt. Samtidigt som det naturligtvis är väldigt viktigt att alltid anteckna varifrån uppgifterna har hämtats, är det ingen mening att överarbeta källhänvisningarna. Det brukar bara resultera i att man börjar slarva med dem. Jag menar, inte behöver man förse en födelseuppgift med källhänvisningen "Ramsele församlings födelsebok 1765-1810 (C:2), sid. 118, HLA". Det räcker gått och väl med förkortningen "fb" (= födelseboken) efter uppgiften att personen är "född 1782 13/10 i Holme, Ramsele sn", så förstår man vilken källa som utnyttjats och det går lätt att återfinna uppgiften.

Däremot räcker det kanske inte att notera "hfl" om uppgiften hämtats ur en husförhörslängd, eftersom en person vanligtvis finns noterad i flera husförhörslängder. Som en enkel regel kan sägas att källhänvisningen ska vara entydig och begriplig, det räcker. Åtminstone i de egna anteckningarna. Vid publicering kan det däremot vara bra att vara lite mer förklarande i källhänvisningarna, eftersom alla läsare inte är så väl förtrogna med den svenska folkhokföringen.

Syftet med källhänvisningarna är att det enkelt ska gå att hitta källan till uppgifterna på nytt. På så vis är det möjligt att rekonstruera forskningen och kontrollera att den är korrekt.

...och alla andra uppgifter?

Var gör man nu av allt annat man hittar om sina förfäder? Kopior av bouppteckningar, nedtecknade muntliga traditioner, utdrag ur domböcker, etc etc etc. Det beror på. Allt som kan sättas på pränt i A4-format sätter jag in i pärmen direkt efter personens ansedel. Kopior i folioformat har jag skaffat en foliopärm till. Kopian av mormorsfarmors bouppteckning förser jag med numret 29 – hennes annummer – i övre högra hörnet oah sedan sätter jag in den i nummerordning bland alla andra kopior i pärmen. Är man sedan riktigt ordentlig kan man göra en notering på ansedeln att en kopia av bouppteckningen finns i foliopärmen.

Men inte i något system kan allt inordnas. Morfarsmorfars snusdosa, till exempel, har jag ingen speciell plats för. Det är lönlöst att försöka finna ett fullkomligt, allomfattande idealsystem för sin släktforskning – världen är inte funtad så, och det får även den systematiskt lagde släktforskaren acceptera...

Forskningsdagbok på köpet

Låt oss nu slutligen gå tillbaka till där vi började: till våra forskningsanteckningar, gjorda på arkivet eller i mikrofilmsprojektorns matta sken. Dessa anteckningar, gjorda i kronologisk ordning allteftersom forskningen framskridit, har vi nu fört över till antavlorna och ansedlarna. Men ett råd är att ändå spara de ursprungliga anteckningarna. Jag har nämligen märkt att det ibland är bra att kunna gå tillbaka till dem, för att kontrollera olika saker. Sätt in dem i en pärm allteftersom forskningen framskrider. Du får på det viset en "forskningsdagbok" där du kan följa utvecklingen i ditt arbete.

Sammanfattning

Det som behövs för att hålla ordning på förfäderna är alltså:

  • kollegieblock (att anteckna i)
  • ansedlar
  • antavlor i A4-format
  • flikar (med 10 blad, ej förtryckta)
  • pärmar

Kollegieblock, pärmar och pärmflikar finns att köpa i bokhandeln. Pärmen bör vara en rejäl gaffelpärm, inte en ringpärm. Såna har nämlingen en tendens att med jämna mellanrum släppa ifrån sig alla papper man satt in.

Antavlor och ansedlar går att köpa från Sveriges Släktforskarförbund (se vidare Rötterbokhandeln). Många släktforskarföreningar säljer också sådana blanketter, men observera att utformningen skiljer sig från förening till förening. Det kan alltså löna sig att kolla vilka varianter som finns, för att se vilken man tycker bäst om.

Fotnot Artikeln har tidigare varit publicerad i Släkthistoriskt Forum nr 4 1987. Den är här något omarbetad.

Hietaniemi: Utdrag ur skriftebok åren 1786-1812

Byar, boställen och husbönder i Hietaniemi 1786-1812

Av Stig-Inge Gustafsson

[Upplaga januari 2001]: Sedan en tid tillbaka pågår ett arbete med att publicera Hietaniemi kyrkoböcker i Nättidningen RÖTTER. Notera att det inte är precisa avskrifter utan redigerade versioner, gjorda efter bästa förmåga. Många finska namn förekommer vilka kan vara felstavade då jag inte behärskar finska något vidare. Stavningen har heller inte varit helt konsekvent under årens lopp. Om personerna har identifierats i födelseboken, se särskilda hemsidor, har ofta uppgifterna där använts även om personerna ändrat namn senare. Nedanstående förteckning visar de husbönder som angivits i den sk skrifteboken åren 1786-1812. Under årens lopp har byarnas geografiska utsträckning förändrats. Ett och samma boställe kan exempelvis ibland vara lokaliserat i Niemis och ibland i Nuotioranda vilket ställer till besvär när man ska följa en familj genom tiderna. I skrifteboken finns inga födelseår eller dödsår noterade utan bara de som tar nattvarden, om jag förstått förhållandena rätt. Alla församlingens innevånare är således inte noterade. Det är därför mycket svårt att bergsäkert identifiera många familjer och fel förekommer nog på grund av detta. Här behövs hjälp från Er läsare.

Notera att samma databas ligger till grund för alla filerna. Om en person förekommer i flera filer är således namnet lika på nästan alla ställen. Detta under förutsättning att jag själv förstått förhållandena.

Arbetet utförs under regniga och kalla vinternätter, samt numera även under sommarnätter, av Stig-Inge Gustafsson vars morfar hette Johan Oskar Salomonsson Forsman, född 23/2 1892 i Puostijärvi.

Kommentarer och rättelser mottages tacksamt.

KOMMUNIONBOK 1786-1812. DII:2
Årtal, by, nummer på boställe samt husbonde.
(Notera att inga nummer finns på boställena i originalet!!)

Hämta listan här (pdf)

Hietaniemi: Födda i Hietaniemi 1850-1899

Av Stig-Inge Gustafsson

Sedan några år tillbaka pågår ett arbete med att publicera Hietaniemi födelsebok i Nättidningen RÖTTER. Notera att det inte är en precis avskrift utan en redigerad version, gjord efter bästa förmåga. Många finska namn förekommer vilka kan vara felstavade då jag inte behärskar finska något vidare. Stavningen har heller inte varit helt konsekvent under årens lopp. Personerna har ofta namn efter bostället. När man flyttade ändrades således namnet vilket kan leda till viss förvirring. Det namn som angivits är det som familjen hade vid barnets dop. Ibland finns inget boställe angivet men då har ett senare eller tidigare namn angivits om jag funnit något sådant.

Födelseboken startar 1721 och delades då upp i ett antal byar, t.ex. Alkula och Niemis. Senare slopades dock denna indelning. Böckerna har lästs via mikrofilm där C:8 innehåller 1913-1925, C:7 1904-1912, C:6 1895- 1903, C:5 1880-1894, C:4 1862-1879, C:3 1831-1861 och C:2 1779-1830. C:1 omfattar 1721-1778. 1831- 1848 är födelseboken avsevärt mycket svårare att läsa varför många fel kan förväntas just för de åren. År 1809 förlorade Sverige en stor del av församlingen till Ryssland. Den ryska sidan noterades dock separat från 1813 fram t.o.m. 1820 men därefter upphörde detta. Sedan mars 2003 har födelseboken delats upp i fyra delar p.g.a. filstorleken. Alla "onödiga" tecken har även tagits bort för att minska denna. I dagsläget, november 2006, återfinnes 14196 barn i de fyra filerna. Jag har även gått igenom husförhörslängderna som börjar 1741. Dessutom finns s.k. skrifteböcker mellan 1736 och 1812. Uppgifterna borde därför stämma bra men fel förekommer givetvis ändå. Här behövs hjälp från Er läsare. Alla personer har lagts in i programmet Brothers Keeper 6.1 vilket kan hämtas gratis på nätet, se länksidan. Från programmet kan man exportera en s.k. Gedcomfil. Födelseuppgifterna i denna fil har sedan sorterats upp i ordningsföljd med hjälp av ett program skrivet i C för Windows95. Detta då hela datorns minne kan utnyttjas för att lagra data. Tyvärr har det tidigare visat sig att inte riktigt alla personer fanns med i denna sammanställning.

Arbetet utförs under regniga och kalla vinternätter, samt numera även under sommarnätter, av Stig-Inge Gustafsson vars morfar hette Johan Oskar Salomonsson Forsman, född 23/2 1892 i Puostijärvi.

Kommentarer och rättelser mottages tacksamt.

Notera att samma databas ligger till grund för födelse-, död- och vigselböckerna. Om en person förekommer i flera filer är således namnet lika på alla dessa ställen. Detta under förutsättning att jag själv förstått förhållandena. Vissa skillnader kan dock finnas p.g.a. att filerna inte uppdateras precis samtidigt. Då födelseboken nu är komplett sker uppdateringar c:a två gånger per år. Vid uppdateringarna kommer namnen på föräldrarna att ibland ha ändrats, dvs det boställe där dessa är födda.

Hämta lista över de barn som noterats i födelseboken 1850-1899 (pdf)

Statistik över antalet födda:

ÅrAntal
1721 23
1722 26
1723 31
1724 41
1725 53
ÅrAntal
1726 49
1727 45
1728 54
1729 49
1730 48
ÅrAntal
1731 40
1732 49
1733 51
1734 49
1735 68
ÅrAntal
1736 47
1737 61
1738 34
1739 50
1740 61
ÅrAntal
1741 45
1742 23
1743 30
1744 59
1745 49
ÅrAntal
1746 51
1747 46
1748 39
1749 45
1750 43

 

ÅrAntal
1751 42
1752 36
1753 36
1754 42
1755 63
ÅrAntal
1756 46
1757 81
1758 69
1759 57
1760 69
ÅrAntal
1761 68
1762 66
1763 83
1764 98
1765 91
ÅrAntal
1766 77
1767 77
1768 96
1769 62
1770 64
ÅrAntal
1771 54
1772 81
1773 59
1774 61
1775 73
ÅrAntal
1776 68
1777 58
1778 80
1779 64
1780 83

 

ÅrAntal
1781 76
1782 66
1783 55
1784 65
1785 65
ÅrAntal
1786 73
1787 69
1788 56
1789 40
1790 77
ÅrAntal
1791 68
1792 80
1793 76
1794 81
1795 86
ÅrAntal
1796 70
1797 75
1798 70
1799 84
1800 90
ÅrAntal
1801 80
1802 85
1803 77
1804 82
1805 91
ÅrAntal
1806 78
1807 83
1808 70
1809 76
1810 33

 

ÅrAntal
1811 83
1812 84
1813 74
1814 75
1815 96
ÅrAntal
1816 78
1817 100
1818 87
1819 95
1820 91
ÅrAntal
1821 58
1822 48
1823 51
1824 67
1825 48
ÅrAntal
1826 61
1827 63
1828 58
1829 64
1830 77
ÅrAntal
1831 50
1832 60
1833 49
1834 48
1835 55
ÅrAntal
1836 59
1837 69
1838 54
1839 57
1840 62

 

ÅrAntal
1841 58
1842 53
1843 61
1844 69
1845 77
ÅrAntal
1846 72
1847 63
1848 55
1849 54
1850 54
ÅrAntal
1851 63
1852 59
1853 61
1854 85
1855 59
ÅrAntal
1856 66
1857 60
1858 75
1859 75
1860 61
ÅrAntal
1861 76
1862 68
1863 84
1864 78
1865 63
ÅrAntal
1866 83
1867 64
1868 53
1869 93
1870 72

 

ÅrAntal
1871 84
1872 84
1873 106
1874 83
1875 81
ÅrAntal
1876 112
1877 80
1878 79
1879 102
1880 91
ÅrAntal
1881 95
1882 90
1883 86
1884 90
1885 86
ÅrAntal
1886 73
1887 85
1888 85
1889 55
1890 69
ÅrAntal
1891 74
1892 68
1893 56
1894 78
1895 75
ÅrAntal
1896 81
1897 80
1898 82
1899 89
1900 84

 

ÅrAntal
1901 88
1902 94
1903 73
1904 73
1905 78
ÅrAntal
1906 91
1907 73
1908 80
1909 87
1910 81
ÅrAntal
1911 90
1912 93
1913 106
1914 87
1915 92
ÅrAntal
1916 73
1917 85
1918 69
1919 85
1920 95
ÅrAntal
1921 86
1922 79
1923 85
1924 79
1925 77
ÅrAntal
1926 --
1927 --
1928 --
1929 --
1930 --

Hietaniemi: Utdrag ur skriftebok åren 1736-1778

Byar, boställen och husbönder i Hietaniemi 1736–1778

Av Stig-Inge Gustafsson

[Upplaga November 2000]: Sedan en tid tillbaka pågår ett arbete med att publicera Hietaniemi kyrkoböcker i Nättidningen RÖTTER. Notera att det inte är precisa avskrifter utan redigerade versioner, gjorda efter bästa förmåga. Många finska namn förekommer vilka kan vara felstavade då jag inte behärskar finska något vidare. Stavningen har heller inte varit helt konsekvent under årens lopp. Om personerna har identifierats i födelseboken, se särskilda hemsidor, har ofta uppgifterna där använts även om personerna ändrat namn senare. Nedanstående förteckning visar de husbönder som angivits i den sk skrifteboken åren 1736-1778. Under årens lopp har byarnas geografiska utsträckning förändrats. Ett och samma boställe kan exempelvis ibland vara lokaliserat i Niemis och ibland i Nuotioranda vilket ställer till besvär när man ska följa en familj genom tiderna. I skrifteboken finns inga födelseår eller dödsår noterade utan bara de som tar nattvarden, om jag förstått förhållandena rätt. Alla församlingens innevånare är således inte noterade. Det är därför mycket svårt att bergsäkert identifiera många familjer och fel förekommer nog på grund av detta. Här behövs hjälp från Er läsare.

Notera att samma databas ligger till grund för alla filerna. Om en person förekommer i flera filer är således namnet lika på nästan alla ställen. Detta under förutsättning att jag själv förstått förhållandena.

Arbetet utförs under regniga och kalla vinternätter, samt numera även under sommarnätter, av Stig-Inge Gustafsson vars morfar hette Johan Oskar Salomonsson Forsman, född 23/2 1892 i Puostijärvi.

Kommentarer och rättelser mottages tacksamt.

KOMMUNIONBOK mm. 1736-1778. DII:1
Skriftebook wid Capellet Hietaniemi
Årtal, by, nummer på boställe samt husbonde.

Hämta listan här (pdf)

 

Hietaniemi: Födda i Hietaniemi 1800-1849

Av Stig-Inge Gustafsson

Sedan några år tillbaka pågår ett arbete med att publicera Hietaniemi födelsebok i Nättidningen RÖTTER. Notera att det inte är en precis avskrift utan en redigerad version, gjord efter bästa förmåga. Många finska namn förekommer vilka kan vara felstavade då jag inte behärskar finska något vidare. Stavningen har heller inte varit helt konsekvent under årens lopp. Personerna har ofta namn efter bostället. När man flyttade ändrades således namnet vilket kan leda till viss förvirring. Det namn som angivits är det som familjen hade vid barnets dop. Ibland finns inget boställe angivet men då har ett senare eller tidigare namn angivits om jag funnit något sådant.

Födelseboken startar 1721 och delades då upp i ett antal byar, t.ex. Alkula och Niemis. Senare slopades dock denna indelning. Böckerna har lästs via mikrofilm där C:8 innehåller 1913-1925, C:7 1904-1912, C:6 1895- 1903, C:5 1880-1894, C:4 1862-1879, C:3 1831-1861 och C:2 1779-1830. C:1 omfattar 1721-1778. 1831- 1848 är födelseboken avsevärt mycket svårare att läsa varför många fel kan förväntas just för de åren. År 1809 förlorade Sverige en stor del av församlingen till Ryssland. Den ryska sidan noterades dock separat från 1813 fram t.o.m. 1820 men därefter upphörde detta. Sedan mars 2003 har födelseboken delats upp i fyra delar p.g.a. filstorleken. Alla "onödiga" tecken har även tagits bort för att minska denna. I dagsläget, november 2006, återfinnes 14196 barn i de fyra filerna. Jag har även gått igenom husförhörslängderna som börjar 1741. Dessutom finns s.k. skrifteböcker mellan 1736 och 1812. Uppgifterna borde därför stämma bra men fel förekommer givetvis ändå. Här behövs hjälp från Er läsare. Alla personer har lagts in i programmet Brothers Keeper 6.1 vilket kan hämtas gratis på nätet, se länksidan. Från programmet kan man exportera en s.k. Gedcomfil. Födelseuppgifterna i denna fil har sedan sorterats upp i ordningsföljd med hjälp av ett program skrivet i C för Windows95. Detta då hela datorns minne kan utnyttjas för att lagra data.

Arbetet utförs under regniga och kalla vinternätter, samt numera även under sommarnätter, av Stig-Inge Gustafsson vars morfar hette Johan Oskar Salomonsson Forsman, född 23/2 1892 i Puostijärvi.

Kommentarer och rättelser mottages tacksamt.

Notera att samma databas ligger till grund för födelse-, död- och vigselböckerna. Om en person förekommer i flera filer är således namnet lika på alla dessa ställen. Detta under förutsättning att jag själv förstått förhållandena. Vissa skillnader kan dock finnas p.g.a. att filerna inte uppdateras precis samtidigt. Då födelseboken nu är komplett sker uppdateringar c:a två gånger per år. Vid uppdateringarna kommer namnen på föräldrarna att ibland ha ändrats, dvs det boställe där dessa är födda.

Hämta lista över de barn som noterats i födelseboken 1800-1849 (pdf)

Statistik över antalet födda:

ÅrAntal
1721 23
1722 26
1723 31
1724 41
1725 53
ÅrAntal
1726 49
1727 45
1728 54
1729 49
1730 48
ÅrAntal
1731 40
1732 49
1733 51
1734 49
1735 68
ÅrAntal
1736 47
1737 61
1738 34
1739 50
1740 61
ÅrAntal
1741 45
1742 23
1743 30
1744 59
1745 49
ÅrAntal
1746 51
1747 46
1748 39
1749 45
1750 43

 

ÅrAntal
1751 42
1752 36
1753 36
1754 42
1755 63
ÅrAntal
1756 46
1757 81
1758 69
1759 57
1760 69
ÅrAntal
1761 68
1762 66
1763 83
1764 98
1765 91
ÅrAntal
1766 77
1767 77
1768 96
1769 62
1770 64
ÅrAntal
1771 54
1772 81
1773 59
1774 61
1775 73
ÅrAntal
1776 68
1777 58
1778 80
1779 64
1780 83

 

ÅrAntal
1781 76
1782 66
1783 55
1784 65
1785 65
ÅrAntal
1786 73
1787 69
1788 56
1789 40
1790 77
ÅrAntal
1791 68
1792 80
1793 76
1794 81
1795 86
ÅrAntal
1796 70
1797 75
1798 70
1799 84
1800 90
ÅrAntal
1801 80
1802 85
1803 77
1804 82
1805 91
ÅrAntal
1806 78
1807 83
1808 70
1809 76
1810 33

 

ÅrAntal
1811 83
1812 84
1813 74
1814 75
1815 96
ÅrAntal
1816 78
1817 100
1818 87
1819 95
1820 91
ÅrAntal
1821 58
1822 48
1823 51
1824 67
1825 48
ÅrAntal
1826 61
1827 63
1828 58
1829 64
1830 77
ÅrAntal
1831 50
1832 60
1833 49
1834 48
1835 55
ÅrAntal
1836 59
1837 69
1838 54
1839 57
1840 62

 

ÅrAntal
1841 58
1842 53
1843 61
1844 69
1845 77
ÅrAntal
1846 72
1847 63
1848 55
1849 54
1850 54
ÅrAntal
1851 63
1852 59
1853 61
1854 85
1855 59
ÅrAntal
1856 66
1857 60
1858 75
1859 75
1860 61
ÅrAntal
1861 76
1862 68
1863 84
1864 78
1865 63
ÅrAntal
1866 83
1867 64
1868 53
1869 93
1870 72

 

ÅrAntal
1871 84
1872 84
1873 106
1874 83
1875 81
ÅrAntal
1876 112
1877 80
1878 79
1879 102
1880 91
ÅrAntal
1881 95
1882 90
1883 86
1884 90
1885 86
ÅrAntal
1886 73
1887 85
1888 85
1889 55
1890 69
ÅrAntal
1891 74
1892 68
1893 56
1894 78
1895 75
ÅrAntal
1896 81
1897 80
1898 82
1899 89
1900 84

 

ÅrAntal
1901 88
1902 94
1903 73
1904 73
1905 78
ÅrAntal
1906 91
1907 73
1908 80
1909 87
1910 81
ÅrAntal
1911 90
1912 93
1913 106
1914 87
1915 92
ÅrAntal
1916 73
1917 85
1918 69
1919 85
1920 95
ÅrAntal
1921 86
1922 79
1923 85
1924 79
1925 77
ÅrAntal
1926 --
1927 --
1928 --
1929 --
1930 --

Senaste nytt

2015-03-30 11:17
historiskan-ny-tidning-om-historiska-kvinnor
I dagarna släpps ett helt nytt magasin - Historiskan. Det är något så unikt som en tidning med fokus på kvinnorna i historien. Eva Bonde och Jennie Lindholm, initiativtagarna till tidningen, arbetar annars på tidningen Allt om Historia....
2015-03-27 13:38
taevling-vem-var-ester-karlsson
Snart har en magisk gräns passerats på Porträttfynd – antalet uppladdade bilder närmar sig 150 000 porträtt. Vi vill rikta ett stort tack till alla de uppladdare som har bidragit till denna otroliga samling. För att fira uppladdarnas...
2015-03-27 10:12
den-dolda-kvinnomakten-aer-arets-bok-om-svensk-historia
Årets bok om svensk historia 2014 blev Den dolda kvinnomakten. 500 år på Skarhults slott med Alexandra von Schwerin som redaktör. Det är Nättidningen Svensk Historias läsare som röstat fram Den dolda kvinnomakten bland åtta nominerade...
2015-03-23 13:16
ab-2015-forbestall
Du har väl inte missat att du kan förbeställa Släktforskarnas årsbok till ett extra förmånligt pris? Då årsboken förmedlar metodiska kunskaper, nya sätt att forska och använda källor på är den en fantastisk källa till kunskap och inspiration...
2015-03-23 09:57
I helgen firades Släktforskningens dag och många bibliotek ordnade aktiviteter i samarbete med lokala släktforskarföreningar. Sveriges Radio P4 Västerbotten var på besök på stadsbiblioteket i Umeå där de bland andra träffade Birgit Lindgren...
2015-03-19 15:09
oeppna-arkiv-besoek-pa-plats-eller-pa-naetet
Släktforskningens dag firas i helgen och inte bara släktforskarföreningarna planerar öppet hus, föreläsningar och andra arrangemang. Även många av landets arkiv planerar extraöppet och aktiviteter. Vem tror du att du är? – Släktforskningens...
2015-03-13 17:32
extra-kalendarium
Lördag 21 mars i nästa vecka firar vi Släktforskningens dag. I år är det extra många släktforskarföreningar som planerar något alldeles särskilt. Ta chansen och träffa andra intresserade och få hjälp av mer erfarna släktforskare. Att mötas och...
2015-03-16 09:17
roesta-fram-arets-bok-om-svensk-historia
Var med och utse år 2014:s bästa bok om svensk historia! Nu genomför Nättidningen Svensk Historia återigen omröstningen där åtta böcker tävlar om att bli Årets bok om svensk historia. Följande böcker är nominerade till Årets bok om svensk...
2015-03-12 12:12
slaektforskarkryssning
Söndagen och måndagen 19-20 april bjuder Dis-Filbyter in till en släktforskarkryssning till Åbo med Tallink Siljaline Galaxy. (tidigare uppgavs felaktigt den 19-20 mars). Under ett dygn hålls flera intressanta föredrag och olika utställare...
2015-03-09 10:39
slaektforskningsdatabaser-maste-kunna-sammanstaellas-aeven-i-framtiden
Folkbokföringen måste kunna användas för släktforskningen även i framtiden. Detta har diskuterats ända sedan ansvaret för folkbokföringen 1991 fördes över från Svenska kyrkan till Skatteverket, men någon klarhet om hur det ska gå till har ännu...
2015-03-05 14:05
gloem-inte-tidningsarkivet
Det går att hitta sina gamla släktingar på många olika sätt. Och man vill ju ofta veta mer när man sett ett foto som är över 100 år gammalt. Det bästa är förstås att fråga äldre släktingar, läsa brev och andra dokument. Men glöm för all del...
2015-03-03 10:12
För många ideella föreningar kom avskaffandet av tjänsten Föreningsbrev som en chock. Det gäller inte minst för Sveriges Släktforskarförbunds medlemsföreningar. Konsekvenserna av förändringen har för många blivit förödande, då Posten inte gjort...
2015-03-02 17:47
vilken-var-veckodagen
Som släktforskare kan det ibland vara nödvändigt att ta reda på vilken veckodag ett visst datum inföll. Tidigare använde man sig av tabeller för att hitta den information man eftersökte. Genom att para ihop datum, månad och år kunde man hitta...
2015-02-25 09:06
bokrea-i-roetterbokhandeln
Nu börjar bokrean i Rötterbokhandeln, passa på att fynda!
2015-02-26 18:52
slaektforskarroerelsens-volontaerer-bidrar-till-oekad-kunskap
Många av databaserna släktforskare använder sig av i sin forskning i dag är till stor del ett resultat av frivilliga krafters idoga arbete. Utan dessa eldsjälar hade möjligheterna för dagens släktforskare varit betydligt mer...