På den här sidan hittar du tips och råd som du kan ha nytta av om du släktforskar om resande (”tattare”), det vill säga ättlingar till zigenare som invandrade till Sverige under 1500-, 1600- och 1700-talen. Har du själv något du vill tipsa andra om, kontakta redaktören (klicka på "E-post" i sidhuvudet).

ALLMÄNT

Nattmän och vallackare var ofta resande av Ingeborg Brunkhorst
Nattmännen fanns i städerna och vallackarna på landet. De hade ofta egendomliga namn. Trots betyg i etnologi hade jag inte känt igen dem i mitt material, om jag inte hade hört Birgitta Svensson tala i sin doktorsavhandling om resande (”tattare”). Den heter Bortom all ära och redlighet, kom ut 1993, är inte alldeles lätt att läsa, men har en jättelik litteraturförteckning, som kan ge hjälp. Se t.ex. C.M. Bergstrand om tattare i Västsverige.

Det är svårt att hitta resande i kyrkböckerna. De ville inte ha med kyrkan att göra, och kyrkan ville inte veta av dem. I mantalslängden kan man ha bättre tur. I de längder jag har sett, från början av 1800-talet, anges det inte, att någon är resande, inte heller i domboken. Jag hade en resande i mitt material, men säker på att han var resande var jag inte, förrän en granne till vallackaren i ett intyg påpekade, att hon var svensk undersåte, och vallackaren alltså inte svensk, alltså resande.

Det kan löna sig att titta i länsfängelserna. Resande var ofta strykare, och sådana togs om hand och fördes dit. Hittar man någon där, så får man kanske bra upplysningar på köpet. Resande finns i domböckerna ibland, men att leta efter dem är utsiktslöst. Men det händer att man stöter på dem. Hälare var ofta resande. Ett exempel är Bollvig Dahlberg i Gualev i Skåne på 1820-talet. Han har som så många andra vid den tiden tagit sig ett borgerligt namn och försökt att anpassa sig till det svenska samhället. Det står dock inte i längderna, att någon var hälare. Den upplysningen måste nog komma ur domboken. Men alla hälare var inte resande.

Åtskilliga resande har alltså gjort en klassresa, tagit sig upp ur sin dåliga situation och blivit som alla andra. Det vore intressant att få veta, hur den klassresan gick till.

De bästa upplysningarna om tattare får man i Sveriges Släktforskarförbunds årsböcker, framför allt 1992, men också 1993. De torde stå som ref i början av L i varje stadsbibliotek. Om man inte vill köpa dem!

Vad menas med ”resande-familjer"?

Resande och tattare är samma sak, orden förhåller sig till varandra ungefär som same och lapp. Resande är den benämning folkgruppen använt om sig själv, tattare det ord som svenskarna använt. Ordet tattare har, liksom lapp, fått en nedsättande innebörd i språket. Precis som det finns samesläkter finns det resandesläkter. Huruvida du tillhör en sådan kan jag inte säga utifrån de uppgifter du lämnar. Det sätt du beskriver att dina föräldrar levde på stämmer visserligen ganska väl med det levnadssätt många resandefamiljer haft under 1900-talet. Men å andra sidan fanns också många svenskar som levde på samma sätt. Hur folkgruppen resande har uppkommit är ett omtvistat ämne. Den som forskar på både svenska resandesläkter och finska zigenarsläkter upptäcker att dessa grupper levde på samma sätt under 1700- och 1800-talen. Det visar att resandesläkterna så gott som säkert har sitt ursprung bland de zigenare som invandrade till Sverige under 1500-, 1600- och 1700-talen och framåt.
 

LITTERATUR- OCH LÄNKTIPS

Kicka här