Att bara veta namn och levnadsdår om en förfader säger ungefär lika mycket om honom, som telefonkatalogen säger om dig. Vill man göra något vettigt av sin släktforskning måste man därför ta reda på mer, både om den enskilde människan och om den tid och miljö han levde i.

Läs om hembygden
På biblioteken finns böcker som kan belysa våra förfäders livsvillkor ur de flesta aspekter. Där finns litteratur som handlar om krigen som förfäderna kämpade i och om yrket som farmorsfar utövade. Där finns lokalhistorisk litteratur som beskriver de trakter och bygder som förfäderna bodde i. Och där finns förstås böcker om enskilda personer och släkter.

Folkminnen och emigration
I folklivsarkiven i universitetsstäderna finns stora mängder med uppteckningar av äldre, minnesgoda personers hågkomster från gångna tider. De är ofta skrivna på dialekt. Många gånger ger de en mycket påtaglig och nära bild av hur människorna tyckte och tänkte och trodde förr i tiden.

I slutet av förra århundradet utvandrade omkring en miljon svenskar till Amerika. Emigrantinstitutet i Växjö samlar systematiskt uppgifter om dem, både ur inhemska och amerikanska källor. Lokalt och regionalt bedrivs dessutom – ofta i samarbete med bibliotek och arkiv – registrering av emigranter.

Hur såg förfäderna ut?
Det kan vara svårt att få tag på fotografier av förfäder och släktingar. Vanligtvis finns de hos någon avlägsen släkting, men ibland kan man hitta foton i hembygdsföreningens eller något museums samlingar.

Vidga ditt vetande!
Sedan får man inte glömma bort att arkiven har mycket material som ger upplysningar om förfädernas livsvillkor. Sockenstämmoprotokoll, kartor, provinsialläkarnas årsberättelser, brandförsäkringsbrev – listan kan göras nästan hur lång som helst – alla kan de hjälpa oss att vidga vårt vetande om gångna tiders människor och deras miljö.