Uppdaterad / Updated 15 maj 1997

Den här artikeln handlar om prästsläkten Retzius äldsta led och diskuterar tankar som Bertil Södergrens framför i artikeln "Hur var det med Bengt Nilssons barn?" (vilken kan läsas här).

Av Bo Persson och Carl-Fredrik Hanzon, Linköping

I ÖGF-Lövet nr 48 frågade sig Bertil Södergren vilka barn som kyrkoherden Benedictus Nicolai Cornukindius (1555-1610) i Odensvi egentligen hade. Herdaminnets uppgifter (del 4:1 s. 86) kan, som påpekas, verkligen inte tagas för givna. Problemställningen innefattar emellertid ej enbart frågan om barnen till herr Bengt, utan även det släktsammanhang som familjen inplaceras i.

Linköpings stifts herdaminne (del II s. 98, del III s. 578 och del IV:1 s. 7 och 86) och Setterdahls Östgöta Nation i Lund (s. 136f.) anger gemensam härstamning från bonden Nils Bengtsson i Bränntorp, Horns socken, för såväl herr Bengt i Odensvi som kyrkoherdarna Andreas Emundi Hornerus (1607-1670) i Fornåsa samt Emundus Magni Cornukindius (1616-1658) i Lofta, bestående i att de två sistnämnda vore den förstnämndes brorsöner.

Denna konstruktion vilar på osäker eller obefintlig historisk grund. Herr Anders i Fornåsa anges t ex vara son till en viss Emund Nilsson, varmed avses den broder med detta namn till herr Bengt i Odensvi som omnämnes av Johan Retzius / Rosenstolpe i dennes Stemmatographia Retziorum atque Wangeliorum (cod. Linc. B 107). Rosenstolpe saknar eller väljer att ej ange närmare uppgifter om denne Emund, förutom den lakoniska upplysningen att han blev bonde som sin far. Denne Emund har väl sannolikt existerat, men han är f.n. ej identifierad. Det är emellertid alldeles klart, att han inte är far till Andreas Hornerus. Dennes fader är i stället bonden Emund Andersson som i tämligen hög ålder dör i Greby i Horn efter 1637 (enligt referat i tingsprotokoll med Kinda härad 1665 11/10 sålde Emund 1/8 i Njölhult enligt brev 1637 6/5, hans namn kvarstår i skattehandlingarna 1638, men ej 1640).

Ärvde och löste ut
Av tingsprotokoll med Kinda härad 1689 23/10, där Sune Jacobsson i Greby presenterar sitt testamente och säger sig vara över 93 år och hustrun 84 år, framgår att Sune med hustrun ärvt 1/3 i Greby och löst de övriga 2/3 av sin svåger, hennes bror, sal. Andreas Emundi i Fornåsa. Innan Emund Andersson bosatte sig i Greby, bodde han i Falla i Horns socken (1603 Emund i Falla, Jon i Greby, 1605 Töris i Falla, Emund i Greby; Smålands handlingar, KA). Dessförinnan synes han ha bott i Skärstad, Södra Vi sn. (Han kan ha varit son till den Anders i Falla som redovisas 1562.) 1596 5/5 sålde Emund Andersson i Skärstad, Lasse Ebbesson i Älö, Nils Hebbelsson, Nils Månsson i Vasketorp och Erik Månsson i Bullebo på egna och sina medarvingars vägnar till Hans Eriksson i Marstads storgård samma gård med en utjord, en tolfting i Lillevi ("Fastebrevsvolymen", Kalmar landskontors arkiv, vol. G VII a:23 fol. 246, VaLA). Ett år senare, 1597 21/6, säljer Lars Ebbesson i Älö, Emund Ebbesson i Klockartorp, Börje Christersson i Kåreda, Emund Andersson i Falla samt Jon Wimma i Bökhult [Bäckhult] på sin egna vägnar samt som fullmäktige för herr Bengt i Odensvi, Harald i Landsnäs, Nils Månsson i Killingavi och Nils i Maråkra alla sina arvlotter i Skärstad lillgård, Södra Vi sn, till Lasse Olofsson i Skärstad, vars hustru dessutom är bördig till jorden (ib., fol. 231). Slutsatsen man kan tillåta sig draga av dessa källor är att Emund på något, ehuru okänt, sätt är befryndad med herr Bengt i Odensvi, samt att han har tydliga anknytningar till Södra Vi, en socken där namnet Emund f.ö. är mycket vanligt.

Gift två gånger?
Bertil Södergren ifrågasätter också om bröderna Johan och Magnus Phoenix (kh i Målilla resp. rektor i Söderköping) verkligen är söner till herr Bengt i Odensvi; de använder sig inte av namnet Retzius och de omnämnes inte av Rosenstolpe. Till detta kan sägas, att kh Zacharias Benedicti i Gladhammar (redovisad av Rosenstolpe) heller aldrig använder namnet Retzius, utan i alla kända källor endast skriver sig Zacharias Benedicti (namnformen i herdaminnet har han aldrig själv nyttjat); hans son Samuel skrev sig Hiller och dottern Elisabet, gift med kh. Elias Benedicti Hval i Linderås, kallas på flera ställen Brythzenia. Wiede har dessutom en uppgift (cod. Linc. B 140:5) om att herr Bengt var gift två gånger, vilket med hänsyn till den åldermässiga spridningen på barnen (minst 25 år) förefaller rimligt; herr Zacharias i Gladhammar och Johan och Magnus Phoenix skulle i så fall vara födda i det första giftet. Zacharias prästvigdes 1608 och torde därför vara född 1580-83.

Rosenstolpes sammanställning kan alltså inte utan vidare tagas för given. Det saknas grund för påståendet att förbiseenden i släktredovisningen är något ”helt osannolikt”. Hans primära syfte är att kartlägga alla personer som bär namnet Retzius (att Zacharias medtagits beror sannolikt på att han var den äldste brodern, vilket ju bör ha givit honom en särställning). Sammanställningen visar sig på flera punkter ha korrektare och rikare upplysningar än herdaminnet, men fel och misstag förekommer också. Ett exempel: han anger t ex att Erik Retzius, kh. i Rums-kulla, i sitt andra gifte med Karin, dotter till kh. Joannes Benedicti Hircinius el. Bock i Rumskulla, hade döttrarna Margareta och Illika (Elin); den sistnämnda ”fick till Man en Lieutnant, hwars nampn iag icke weet”. I äktenskapet med Karin Bock hade Erik endast dottern Margareta. Elin är i själva verket Karins syster, f. omkr. 1643 i Rumskulla skattegård, och död där julaftonen 1679, 1664 24/4 vigd med korpralen, sedermera löjtnanten Lars Elofsson (död efter 1706).

Höljt i dunkel
När det gäller ursprunget i Bränntorp är det sannerligen höljt i dunkel. Någon Nils Bengtsson i Bränntorp kan ej återfinnas i landskapshandlingarna. (Några utdrag: 1545 Peder Holstensson, 1563 Måns Clementsson, 1571 Måns, 1581 Clement, 1599 Carl, 1602 Torsten [öde] och Sone, 1603 Carl, 1605 Sune, 1613 Måns. Möjligen återger herdaminnet en korrekt tradition då det där hävdas att herr Emund i Lofta var son till Måns i Bränntorp (nämnd från 1613, nämndeman i Kinda härad), även om patronymikonet i hm ej kan styrkas (4:1 s. 7). Den Måns i Bränntorp som t.ex. var svärfader till Per Larsson i Fröåsa, Kisa sn (omkr. 1623-1707) hette Måns Larsson (omkr. 1600-1681) och var gift två gånger, första gången sannolikt med en dotter till den nyssnämnde Måns i Bränntorp, andra gången med Kerstin Christiernsdotter.

Var ursprunget till släkten Retzius skall sökas är alltså höljt i dunkel. Kanske kan man ändå våga sig på en hypotes. Den fordrar att man accepterar att Johan och Magnus Phoenix är söner till Benedictus Nicolai och bröder till Zacharias Benedicti. Den sistnämnde sålde 1627 15/11 på tinget i Sunnerbo härad en broderlott i Skärseryd i Torpa sn, som ligger några få mil från gränserna till Halland och Skåne (Molin/Wilstadius, Smolandi Upsalienses, I, s. 142). Man märker hemmanets namn Skärseryd. Redan detta kan ju föra vidare till Fågel Fenix; problemet är bara det att namnskämtet blir ännu bättre i kombination med Skärstad och Bränntorp...