Language button

in english

BT Login

Logga in Skapa konto

Logga in på ditt konto

Användarnamn
Lösenord
Användarnamn *
Lösenord *
Användarnamn *
Lösenord *
Kom ihåg mig

Skapa konto

Fält markerade med en asterisk (*) är obligatoriska.
För- och efternamn
Användarnamn
Lösenord *
Bekräfta lösenord *
E-post *
Bekräfta e-post *

Stöd Rötters Vänner

bli rv front

Google sökruta head

Äldre pass guldgruva för släktforskare

Vid renoveringen av Gamla auktionsverkets lokaler på Riddarholmen gjordes ett ovanligt fynd. Under en golvplanka hittades ett pass från 1830-talet.

Passet hade tillhört handsk/ och sämskmakargesällen Gustaf Wilhelm Malmgren från Ekenäs i Finland och nyheten stod att läsa om i DN och flera andra medier.

Att resa fritt inom landet var i äldre tid ingen självklarhet. I Sverige krävdes pass för inrikes resor från Gustav Vasas tid och fram till 1860. Orsakerna har varierat över tid, men sedan början av 1800-talet var det i huvudsak ett sätt för stadsmakten att kontrollera handel och kringstrykande "löst" folk.

Hans Hanner från Genealogiska Föreningen, som leder projektet Inrikes pass, blev naturligvis genast intresserad. Han tog kontakt med Statens fastighetsverk som var upphittarna av passen. Han berättar att han blev positivt överraskad av den entusiasm och nyfikenhet som passen väckt och viljan att dela med sig av fynden.
- De var till och med intresserade av att veta mer om personerna passen avser- och jag har lovat att se efter vad jag kan få fram om dem.

För två år sedan påbörjades projektet Inrikes pass av Genealogiska Föreningen och idag har man förberett sig för att gå in i projektets andra fas. Hans berättar att man nu har fått resurser för att öka takten vad det gäller fotografering och indexering av passhandlingarna.

Men redan idag finns 11 000 sökbara namn länkade till de avfotograferade originalhandlingarna (ca 6 000 bilder) ute på Genealogiska Föreningens medlemssidor. De år som hittills har dokumenterats är 1813 och 1814, men materialet fylls hela tiden på och man arbetar sig framåt i tiden. Om du inte är medlem kan du ta dig till något av landets arkiv som abonnerar på databasen, där kan du gratis söka i databasen.

När Hans öppnade de gamla passjournalerna för första gången märkte han att många av dem fällde fina sandkorn. Han fick veta att det var sand man pudrat över bläcket för att det skulle torka fortare. Kanske var han den första personen på 200 år att hålla i dokumenten.
- Det roliga med passen är att de är så unika, de är helt nya handlingar för släktforskare att ta del av. För mig var det som att öppna en kista full med guld!

Hans hoppas och tror att projektet på sikt kommer kunna hjälpa många släktforskare att hitta rätt på anfäder som försvunnit ur andra handlingar. Av de 11 000 personer som i dagsläget finns i registret har han själv lyckats hitta inte mindre än fem släktingar. Som ett exempel tar han upp en egen släkting, Kristina Borggren, som år 1817 födde en oäkta dotter i Kristinehamn. Kristina fanns noterad som flickans mor i födelseboken, men fanns inte med i husförhörslängden. Mysteriet löstes då Hans hittade henne i passjournalen. Det visade sig att Kristina fått ett pass utfärdat med tillstånd att resa till Malmö drygt tre veckor efter födseln. Upptäckten gjorde det möjligt att forska vidare.

Vad finns då för information att hämta i passhandlingarna? Hans berättar att var man betrodd- det vill säga var man ansedd som en aktningsvärd samhällsmedborgare- behövdes inte mer än namn, titel, avrese/ destinationsort och i vissa fall även personens hemort. Datum då passet utfärdades skulle anges och även hur länge passet gällde. Var den resande inte betrodd, som den större delen av Sveriges befolkning vid den här tiden, beskrevs även dennes ålder och utseende- med karaktäristiska drag eller kännetecken.

Hans berättar att har man tur kan man även stöta på anteckningar om saker som inte behövde stå enligt reglementet. Något släktforskaren kan tacka "generösa kanslister" för.
- Till exempel kan man i en passjournal från Östergötlands läns landskansli läsa beskrivningen av drängen Carl Perssons utseende med orden: "ansigtet vackert". I samma journal ger kanslisten upplysningen om hattmakargesällen Magnus Strömberg att han "arrenderat Enkan Hägerstrands Hattmakarewärkstad här i Staden".

De typer av passhandlingar som databasen omfattar idag är främst listor på utfärdade pass och passjournaler. Därtill kommer pass, passansökningar, dagböcker från gästgiverier mm. att infogas längre fram.

Passen upphittade på Riddarholmen, som faktiskt är två till antalet berättar Hans, kommer att dokumenteras och läggas till i dataregistret.

Läs mer om projektet Inrikes pass - klicka här!!

Läs mer om fyndet i dn.se - klicka här!!