|
Var då, då? Den svenska folkbokföringen 1686-1991 karakteriseras av fyra grundläggande dimensioner, vad, vem, när och var. Det var möjligt att identifiera både vad som hänt, t.ex. en födelse, en vigsel eller ett dödsfall, vem det hände, personens namn och övriga identifieringsparametrar, när det hände och VAR det hände. Det senare var en nog så viktig ingrediens, som definierades på ett flertal olika plan; torp, gård, rote/by, socken och län - för städerna: fastighet eller gatuadress, kvarter och församling. Den moderna folkbokföringen, den som sköts av Skatteverket, tycks ha tappat den geografiska aspekten, eller i alla fall tonat ned den högst väsentligt. Minsta sökbara nivå är idag "församling", och det veta vi ju alla vilken instabil indelningsgrund detta är sedan Svenska Kyrkan utan minsta känsla för sitt egen eller nationens kulturarv helt sanslöst började slå ihop dessa till "bärande" enheter. Men om jag vill veta på vilken gård någon är född i nådens år 2008, hur gör jag då? Titta i födelseboken! är det givna svaret. Den finns, som jag tidigare påpekat, inte! Det finns ingen särskild avdelning eller databas där barnets födelseort på lägre nivå än församling finns noterad. Det enda sättet att komma vidare är att försöka få fram en adress för modern vid tiden för barnets födelse, och sedan försöka översätta den till gård, rote/by och ursprunglig församling, före svenska kyrkans sammanslagningshysteri. Det man då får fram är födelsehemorten, så som den numera definieras. Någon uppgift om den fysiska födelseorten finns inte, annat än på det underlag som barnmorskan/sjukhuset en gång sände in till Skatteverket, och som efter 10 år gallras. Än värre är det med vigslar, som man egentligen inte längre kan placera i rum, utan endast i tid. Skatteverket registrerar bara vigseldatum, varken "lysningsförsamling" (plats för hindersprövning) eller vigselkyrka/rådhus etc. Vill man få fram en vigselort efter 1991 är det åter endast vägen via brudens och/eller brudgummens adress vid tidpunkten, som möjligen leder fram till en ortsangivelse. Men vilken adress skall man då välja, om bruden och brudgummen till äventyrs inte är skrivna på samma adress vid tiden för bröllopet? Själva platsen för vigseln kan man möjligen få fram via Pastorsexpedtionerna, nota bene om det handlat om en kyrklig vigsel och om man vet i vilken församling makarna idag är bosatta. På dödssidan är det knappast bättre. Någon dödsförsamling antecknas aldrig i den moderna folkbokföringen, endast datum för dödsfallet och så personens adress vid tiden för dödsfallet. Den kan man förhoppningsvis översätta till församling, eventuellt med hjälp av Sveriges dödbok, men även detta är en grannlaga uppgift med tanke på församlingssammanslagningarna. Men om en person avlider någon annanstans än i hemmet, och det gör väl de flesta av oss, går det att få fram den faktiska dödsorten? Återigen, underlagen gallrar Skatteverket bort efter 10 år, och därefter torde det vara näst intill omöjligt att geografiskt belägga ett dödsfall. Det har länge talats om ett "Lägenhetsregister" så att det skall gå att avgöra mer exakt var svenska folket är bosatta. Detta är i så fall den första åtgärd med geografisk inriktning som Skatteverket intresserat sig för sedan övertagandet av folkbokföringen 1991. Det lär pågå ett samarbete med Lantmäteriet kring en sådan reform, men åren går och ännu har vi inte sett några konkreta resultat. Utan ett sådant register lär våra efterkommande knappast kunna svara på frågan: Var då, då? Ted Rosvall 26 feb 2008 |