|
Skatteverket gallrar unika akter ■ I framtiden kommer det inte att vara möjligt att ta reda på var en vigsel har ägt rum. Varken ”lysningsförsamlingen” (hindersprövningen) eller vigselkyrkan/rådhuset. Sedan 1991, då skatteverket tog över folkbokföringen från Svenska Kyrkan, har nämligen rutinerna ändrats radikalt, inte minst när det gäller registrering av vigslar. Förr gick man till prästen och tog ut lysning. Uppgifterna fördes in i en lysningsbok, ofta med rejält utförliga uppgifter, och sedan antecknades själva vigseln antingen direkt i lysningsboken, eller i en särskild vigsellängd. I anmärkningsfältet i den sistnämnda kunde det också stå i vilken kyrka eller kapell själva vigseln ägt rum. Detsamma gällde för borgerliga vigslar. Med hjälp av kyrkans dokumentation gick det således för det mesta att få fram både ”vigselhemort” och platsen för själva vigseln. Idag kan man hinderspröva var som helst. Det behöver inte vara i vare sig mannens eller kvinnas hemförsamling. Det är prästen eller vigselförrättaren som fyller i uppgifterna om vigseln, och som skickar in dokumentationen till Skatteverket. Skatteverket studerar uppgifterna och knackar in ”det väsentliga” i den stora folkbokföringsdatabasen. För Skatteverket är det endast VIGSELDATUM samt vigselförrättarens namn som är viktigt. Resten av uppgifterna i akten negligeras, inklusive VIGSELORT och plats för hindersprövning. I den stora folkbokföringsdatabasen (Folke) kan man alltså inte få fram vare sig ”vigselhemort” eller vigselkyrka/plats. Vad värre är: Efter 10 år GALLRAS dessa vigselakter saklöst ur Skatteverkets arkiv. De anses onödiga och allt för platskrävande. Detta innebär att unik information går förlorad, uppgifter som i de flesta fall inte går att återskapa ur annat källmaterial. Om man nu vill ha fram ”platsen” för en vigsel som ägt rum efter 1991 – hur går man till väga? Det går i de flesta fall att få fram uppgifter om var (i vilken församling) bruden och brudgummen varit skrivna vid tiden för bröllopet. Numera sammanfaller kontrahenternas adress för det mesta. Få är de par som vid tiden för vigseln inte redan har bott ihop under ett antal år. Men hur gör man med de par som inte först har varit sammanboende? Är det som det var förut, att det är kvinnans hemförsamling som skall räknas som vigselförsamling? Eller är det mannens? Eller skall man ange båda? Och om man vill veta var själva vigseln ägde rum? Förmodligen är det bröllopsreferaten i tidningarna som i framtiden kommer att utgöra den enda källan. För vigslar efter 1998 skulle det kanske teoretiskt idag gå att kontakta Skatteverket och be dem söka i arkivet efter originalakten – medan vigselakterna från 1991 till 1997 förmodligen redan gallrats därmed gått förlorade. Svenska Kyrkan fortsätter även efter folkbokföringsreformen från 1991 och skilsmässan från staten 2000 att föra kyrkböcker, däribland vigsellängder, om än endast digitalt. Men dessa förtecknar endast de vigslar som fysiskt ägt rum i den egna församlingens kyrka/kyrkor. I många fall går det följaktligen inte att hitta fram till vigselnotisen om man inte redan vet var vigseln ägt rum. I Sverige har vi en från 1600-talet obruten tradition av att föra lysnings- och vigselböcker. Denna tradition har nu brutits genom Skatteverkets ointresse för allt annat än vigseldatum, samt genom dess horribla gallringsprinciper, som berövar kommande generationer från en viktig del av deras kulturarv och rätt till sin egen historia. Ted Rosvall |