TILL STARTSIDAN

Berättelser från beredskapsåren samlas in

■ Sverige förskonades från andra världskriget men berördes ändå. Befolkningen levde nära kriget. Kriget kunde komma. Genom inkallelser till beredskapstjänst, ransoneringar, nyhetsförmedling, ”om kriget kommer-övningar” och mycket annat påverkades människors vardag.
 
Det blev brunt och liknade kaffe, men det smakade inget vidare.
Vi hade alltid mat så det räckte, men man fick hushålla noggrant. Istället för att koka eller steka ägg, gjorde man pannkakor för att dryga ut äggen.

På koksloven stängdes skolorna på grund av brist på bränsle att värma upp salarna med.
 
Citaten är hämtade från de få uppteckningar om beredskapsårens vardag som finns på DAG, Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg.

Många forskare har skrivit om Sverige och krigsåren på en övergripande samhällelig nivå. Trots att andra världskriget påverkade människors vardagstillvaro på många sätt, har forskningen om vardagslivet under beredskapstiden i stor utsträckning försummats. Minnen från beredskapsåren utgör en viktig del av vårt kulturarv som det är hög tid att dokumentera. Ett anslag från Oscar och Maria Ekmans donationsfond har möjliggjort detta projekt.
 
Under våren startar arkivet en insamling av berättelser om hur andra världskriget kom att påverka vardagslivet för barn, ungdomar och vuxna, främst i Västsverige. Insamlingen är ett samarbete mellan DAG och Etnologiska institutionen vid Göteborgs universitet. Frågelistan finns här!

Önskas ytterligare information kontakta forskningsarkivarie Carina Ahlqvist, 031-10 75 31, e-post carina.ahlqvist@sofi.se, arkivchef Annika Nordström, 031-10 75 35, e-post annika.nordstrom@sofi.se eller professor Birgitta Skarin-Frykman, 031-786 19 76, e-post birgitta.skarin-frykman@ethnology.gu.se.