|
Här finns nyckeln till
husförhörslängderna! Rödmarkerat. Bilden i fullformat längst ner på denna
sida. EMIBAS som generalregister! ■ Emigrantregistret EMIBAS, som utkom på CD under 2005, har visat sig vara ett ypperligt hjälpmedel även för dem som inte primärt intresserar sig för emigranter. Hur då? Husförhörslängderna 1860-1895 saknar ofta geografiska register. Detta har var och en som forskar under perioden kunnat erfara, och det har ingen betydelse om man använder sig av mikrokort eller digitala bilder via Genline eller SVAR. Särskilt besvärligt är det för den som forskar i Östergötland och i Småland, där mormonernas mikrofilmningsinsatser ofta hann före landsarkivets framtagning av ortsregister till husförhörslängderna. Och det är ju ifrån dessa mikrofilmer både SVAR och Genline har tagit sitt grundmaterial. Lika illa är det med den aktuella skanningen i Salt Lake City. I Vadstena har man löst delar av denna problematik genom att kopiera av alla geografiska register och ställa upp dem i bokstavsordning efter församling i forskarsalen. Denna resurs kan dock endast utnyttjas av dem som har möjlighet att fysiskt besöka landsarkivet. När det gäller husförhörslängderna under 1800-talets sista decennier tycks dessutom avsaknaden av geografiska register vara mer regel än undantag. Svaret heter EMIBAS! Hur avhjälpa denna brist, som understundom tvingar oss att ägna många trista timmar åt att blada igenom de tjocka volymerna på jakt efter just den lilla gården eller torpstället. Svaret heter EMIBAS! På EMIBAS sökformulär finns det en ruta som heter ”Utvandringsort”. Det finns möjligheter att söka på län, församling/plats och landskap varvid det mittersta alternativet är det nyttigaste, och därmed det som i normala fall gäller (default). I denna ruta kan man nu skriva in ett sockennamn. Men, om man i stället trycker på knappen längst ut till höger, den som heter - ”Välj sökord på lista” - så kommer det fram en förteckning på alla svenska församlingar, både på landet och i städerna. Här väljer man nu den församling man är intresserad av. Men i stället för att högerklicka, markera och sedan söka på vanligt sätt, tar man och dubbelklickar på församlingsnamnet. Då framträder en ny geografisk lista, nämligen över alla orter, gårdar, ställen o.s.v. inom den angivna församlingen. Det framgår också hur många emigranter som har utflyttat från just dessa ställen. Man markerar, bekräftar och genomför sedan sin sökning. Vad händer då? Jo, man får upp ett antal emigranter, som alla har det gemensamt att de utvandrat från just denna gård, ställe, kvarter eller adress, fast vid olika tidpunkter. I respektive notis framgår det från vilken sida i husförhörslängden just denna uppgift är hämtad, och bingo! – här har vi den nyckel vi behöver för att, omedelbart och utan möda hitta fram till just den sidan. Ett exempel Låt oss ta ett exempel. Jag vill hitta ”Helsingstomten” i husförhörslängden för Falköpings stadsförsamling omkring 1890. Jag öppnar EMIBAS, trycker på ”Välj sökord på lista” för Utvandringsort och skriver in bokstäverna FALKÖ. Upp kommer två förslag, Falköpings landsförsamling och Falköpings stadsförsamling. Jag ställer mig på den senare, dubbelklickar, får fram alla ortsnamn i Falköping och scrollar mig ned till Helsingstomten, som tycks ha haft sex emigranter. Jag högerklickar på Helsingstomten så att den får en liten bock i vänsterkanten, bekräftar mitt val med en klick på den gröna lampan samt trycker SÖK. De sex emigranterna framträder omedelbart i träfflistan. Genom att ställa mig på dessa sex rader, en i taget, kan jag snabbt orientera mig om när just dessa emigranter gav sig iväg. Jag konstaterar att det var 1864, 1880, 1883, 1889, 1890 och 1904. Jag studerar posterna från 1889 och 1890, som ligger närmast den tidpunkt jag söker, och noterar att personerna förekommer på sidan 319 i husförhörslängden för denna tid. Via mikrokort eller Genline tar jag mig så till rätt volym, och kan därmed omedelbart klicka in mig på rätt, eller nästan rätt sida. Särskilt storstäderna Särskilt underbart blir detta bakvända register när det gäller att orientera sig i de stora städerna, där det ibland kan handla om fem, sex, tio tjocka volymer, och tusentals sidor att gå igenom. Vilken genväg! I Stockholm finns det som bekant inga husförhörslängder, men där får man i stället hänvisningar till Rotemansarkivet (Söderskivan etc.) eller till Flyttningslängd. När jag hade kommit underfund med denna oväntade bonusfunktion hos EMIBAS, gick tanken vidare till Sveriges Befolkning 1890 och 1900. Här får man ju ofta rätt detaljerade geografiska besked om var hela Sveriges befolkning var kyrkobokförda den 31/12 1890 respektive 1900. Men inga sidhänvisningar, eftersom dessa båda databaser ju bygger på Statistiska Centralbyråns avskrifter, och inte på originalböckerna. Här har vi nu en 3-stegsraket för den som vill forska i det sena 1800-talet. Först en sökning i 1890 och/eller 1900. När man tror sig om att ha hittat de personer man söker och fått en geografisk anvisning, hoppar man raskt över till Emibas, för att med hjälp av en eller annan emigrant från just den platsen via den ovan beskrivna metoden få fram en exakt sida i husförhörslängden, som man analogt eller digitalt tar sig in i. Enkelt och praktiskt Detta kanske låter besvärligt, men det är faktiskt mycket enkelt och praktiskt! I likhet med den av Föreningen DIS nyligen lanserade DISPOS, kan ”EMIPOS” komma att bli släktforskarens bäste vän! Och för dem som förespråkar en kraftsamling med avsikt att komplettera EMIBAS med de ca 400.000 poster som fortfarande saknas, finns här ytterligare ett starkt argument. Ted Rosvall (30 okt 2006)
EMIBAS - Köp den i Rötterbokhandeln. Klicka på bannern!
|
