Exempel ur Riksarkivets vägledning för fotografiskt material. Foto: Mogens Koch/Riksarkivet

Vad en daguerrotyp är vet nog de flesta släktforskare, men är du bekant med begreppen calotyp, ferrotyp och saltpapper? Riksarkivet har publicerat en vägledning som visar hur du känner igen olika tekniker för fotografi och hur dessa bäst ska hanteras och bevaras.   

Sedan fotografiets uppkomst i början av 1800-talet har ett trettiotal olika tekniker tillämpats, från analoga foton på olika underlag som metall, glas, vaxduk och läder, till dagens digitala filformat.

Nu har Riksarkivet skapat en vägledning för att hjälpa arkiv och institutioner att förstå och placera sina fotografier, inte bara i tid, utan även teknikhistoriskt för att enklare kunna hantera fotografier efter deras särskilda behov.

Silvergelatinplåt som tagit skada på grund av varm och torr förvaring. Foto: Mogens Koch/Riksarkivet.När skadan redan är skedd

Negativ och fotografier är känsliga. Beroende på vilken teknik som har använts kan olika typer av skador som krackeleringar, oxidering och mögelangrepp uppstå.

I vägledningen ges tips på hur skador kan begränsas när olyckan redan är framme, samt en inblick i fotografiets historia, varför gamla fotografier ser ut som de gör och åldras på sitt karaktäristiska sätt.

Vägledningen i sin helhet finns på Riksarkivets webbplats: https://www.riksarkivet.se/nyheter-och-press?item=116252

Porträttfynd gavs ut 2018 av Sveriges Släktforskarförbund. Mer fotografihistoria

I Sveriges Släktforskarförbunds bok Porträttfynd – fotografer och fotografier 1860–1920 finns mer att läsa om fotografiets historia i Sverige. Den innehåller även biografier om utvalda fotografer, samt tips på hur fotografier ska hanteras och förvaras.

Boken finns att köpa i Rötterbokhandeln