Nättidningen Rötter www.genealogi.se

Updaterad/redigerad 13 september 2011

Förstasidan > Nybörjare

Frågor och svar

Hur börjar jag släktforska?

Hur får man reda på sina förfäder, kan du tala om hur man går till väga?

Svar: Vi tar det i punktform:

  • Läs först denna sidan för nybörjare, så får du en allmän introduktion och svar på en del vanliga frågor.

  • Titta sedan gärna också på sidorna om arkiv och källor i Nättidningen RÖTTER. Där finns ytterligare matnyttig information (du kan exempelvis bekanta dig med kyrkböckerna här).

  • Gå till bokhandeln eller biblioteket och skaffa en bra nybörjarbok för släktforskare. Jag rekommenderar Släktforska! Steg för steg av Per Clemensson eller Släktforskning - vägen till din egen historia av Elisabeth Thorsell. En lista på bra läro- och handböcker hittar du här.

  • Anmäl dig gärna till en kurs i släktforskning. Sådana ordnas av de flesta studieförbund. Det är ett bra sätt att komma i gång.

  • Kontakta släktforskarföreningen på din ort. En lista över föreningar finns här.

  • Biblioteket kan hjälpa dig att beställa mikrokort och andra källor du behöver i din släktforskning. Men innan du går till biblioteket bör du ha läst någon av böckerna ovan och gärna genomgått en studiecirkel. Annars gör du sannolikt onödiga (och kanske ganska dyra) misstag.

  • Fortsätt läsa Nättidningen RÖTTER! Bland Tips & Råd får du många bra uppslag, under Kontakt kan du hitta andra forskare som är intresserade av samma släkter och orter som du, och på förbundssidan ser du vad Sveriges Släktforskarförbund och dess medlemsorganisationer kan bistå med.

TILL SIDTOPP

Släktforska på Internet?

Jag undrar om man kan släktforska på Internet?

Svar: Källorna, främst kyrkböckerna, finns delvis tillgängliga på Internet om man har abonnemang på tjänsten. Mikrokort kan lånas eller köpas. Du kan läsa mer om hur man enklast kommer åt släktforskarens källor på sidan om arkiv (främst avsnittet ”Låna mikrokort”).

Nättidningen RÖTTER har sammanställt en länklista till kyrkböcker (främst födelse-, vigsel- och dödböcker) som finns tillgängliga på Internet, vanligtvis i form av personregister. Dessa kan vara till hjälp i forskningen, men det är sällan möjligt att släktforska enbart med dem, eftersom den viktigaste källtypen (husförhörslängderna) nästan aldrig finns publicerad på Internet. Det beror på att dessa längder är mycket svåra att skriva av på ett bra sätt.

TILL SIDTOPP

Vad är ett mikrokort?

Läs mer om mikrofilmning på Wiki-Rötter

TILL SIDTOPP

Hur långt tillbaka i tiden kan man komma?

Hur långt tillbaka i tiden är det möjligt att komma i sin släktforskning? Jag har sett släktutredningar som går tillbaka till tiden före Kristi födelse. Men de kan väl inte vara korrekta?

Svar: Nej, så långt tillbaka i tiden finns inga säkra släktledningar, åtminstone inte när det gäller Europa. Med hjälp av kyrkböckerna tar de flesta personer med förfäder i Sverige och Finland sig utan större problem tillbaka till början av 1700-talet eller slutet av 1600-talet. Sedan kan man, särskilt när det gäller bönder, med hjälp av skattelängder och rättegångsprotokoll fortsätta bakåt i tiden ytterligare något hundratal år. En definitiv bortre gräns för allmogen är 1530-talet. Då började jordeböcker föras och därmed registrerades alla bondgårdar och deras brukare.

Men finns förfäderna i samhällets högre skikt, inom adeln, går det ofta att komma längre. Den svenska högadeln på medeltiden hade släktband med utländska kungahus, och tack vare dessa kan många svenskar i dag leda sin härstamning till den frankiske kejsaren Karl den Store som dog 814. Han förfäder är kända ytterligare några generationer bakåt, till 600-talet. Men sedan är det sannolikt definitivt stopp. Visserligen finns utredningar som går längre tillbaka i tiden, men några övertygande bevis för dessa har veterligen aldrig presenterats.

Med ett kuriöst undantag. Läs artikeln En 9000 år gammal släkting, skriven av Anders Winroth, biträdande professor i medeltidshistoria vid Yale University i USA (men uppvuxen i Ludvika).

TILL SIDTOPP

Källmaterial på CD?

Jag undrar vad det finns för CD-skivor med intressant innehåll för släktforskare?

Svar: Det kommer hela tiden mer och mer material för släktforskare på CD. Kom dock ihåg att CD-skivorna endast snabbar upp vägen till källan, de är inte källor i sig själv. Utbudet förändras ständigt. Läs mer om de olika skivorna i Rötterbokhandeln.

TILL SIDTOPP

Datorprogram för släktforskare?

Det finns flera bra datorprogram för släktforskare, både svenska och utländska. Vilket som är bäst beror på vilka behov man har. Enklast är om du kikar under Wiki-Rötter.

TILL SIDTOPP

Förening där jag bor?

Jag har precis upptäckt denna sida och är nyfiken på släkt- och historieforskning. Vet du om det finns någon lokal organisation?

Svar: Ja, det gör det. Sveriges Släktforskarförbund har 165 medlemsföreningar runt om i Sverige (2011). En lista över föreningarna hittar du under medlemsföreningar på Rötters hemsida - klicka här.

TILL SIDTOPP

Hur forskar jag utomlands?

-Hur ska jag gå tillväga om jag har släkt utomlands ta reda på mer om och även släktforska på?

Svar: Nättidningen Rötter får ofta frågor om hur man går till väga för att släktforska utomlands. Tyvärr har redaktionen inte resurser att sammanställa tips och råd om alla de länder som kan komma ifråga. I stället rekommenderar vi läsarna att söka information på Wiki-Rötter - Rötters egen interaktiva encyklopedi, där detaljerad information om hur man släktforskar i en rad andra länder och om en rad etniciteter återfinns. Antalet länder är ännu relativt begränsat, men med hjälp av användarna ökar antalet hela tiden.

TILL SIDTOPP

Hitta namn och orter i RÖTTER?

Är inne på er hemsida för första gången. Går det inte att söka på orter eller släktnamn? Hur ska jag göra?

Svar: Jo, det är enkelt. Använd sökfunktionen i spalten till vänster. Sök på namn, orter eller andra ord du är intresserad av. Klickar du på Avancerad sökning kan du välja i vilka avdelningar i RÖTTER du vill söka.

TILL SIDTOPP

Hitta fadern till ”oäkta” barn?

Hur hittar jag fadern till ett barn som i födelseboken anges vara ”oäkta” och endast moderns namn uppges?

Svar: Den bok man bör använda sig av när man ställer sig frågan ovan är Sveriges Släktforskarförbunds Handbok"Fader Okänd" (2011) av författaren Elisabeth Reuterswärd. Du kan läsa om boken och köpa den i Rötterbokhandeln.

Ytterligare information finns på sidan om oäkta barn.

TILL SIDTOPP