Nättidningen Rötter www.genealogi.se

Updaterad/redigerad 24 februari 2006

Förstasidan > Nybörjare

Tolv vanliga nybörjarfrågor
– och svaren på dem

Vad är ett mikrokort? Hur börjar jag släktforska? Här nedan svarar redaktören på tolv vanliga nybörjarfrågor.

Hur börjar jag släktforska?

Hur får man reda på sina förfäder, kan du tala om hur man går till väga?

Svar: Vi tar det i punktform:

  • Läs först denna sidan för nybörjare, så får du en allmän introduktion och svar på en del vanliga frågor.

  • Titta sedan gärna också på sidorna om arkiv och källor i Nättidningen RÖTTER. Där finns ytterligare matnyttig information (du kan exempelvis bekanta dig med kyrkböckerna här).

  • Gå till bokhandeln eller biblioteket och skaffa en bra nybörjarbok för släktforskare. Jag rekommenderar Släktforska! Steg för steg av Per Clemensson eller Släktforskning - vägen till din egen historia av Elisabeth Thorsell. En lista på bra läro- och handböcker hittar du här.

  • Anmäl dig gärna till en kurs i släktforskning. Sådana ordnas av de flesta studieförbund. Det är ett bra sätt att komma i gång.

  • Kontakta släktforskarföreningen på din ort. En lista över föreningar finns här.

  • Biblioteket kan hjälpa dig att beställa mikrokort och andra källor du behöver i din släktforskning. Men innan du går till biblioteket bör du ha läst någon av böckerna ovan och gärna genomgått en studiecirkel. Annars gör du sannolikt onödiga (och kanske ganska dyra) misstag.

  • Fortsätt läsa Nättidningen RÖTTER! Bland Tips & Råd får du många bra uppslag, under Kontakt kan du hitta andra forskare som är intresserade av samma släkter och orter som du, och på förbundssidan ser du vad Sveriges Släktforskarförbund och dess medlemsorganisationer kan bistå med.

TILL SIDTOPP

Släktforska på Internet?

Jag undrar om man kan släktforska gratis på Internet?

Svar: Källorna, främst kyrkböckerna, finns delvis tillgängliga på Internet om man har abonnemang på tjänsten. Mikrokort kan lånas eller köpas. Du kan läsa mer om hur man enklast kommer åt släktforskarens källor på sidan om arkiv (främst avsnittet ”Låna mikrokort”).

Nättidningen RÖTTER har sammanställt en länklista till kyrkböcker (främst födelse-, vigsel- och dödböcker) som finns tillgängliga på Internet, vanligtvis i form av personregister. Dessa kan vara till hjälp i forskningen, men det är sällan möjligt att släktforska enbart med dem, eftersom den viktigaste källtypen (husförhörslängderna) nästan aldrig finns publicerad på Internet. Det beror på att dessa längder är mycket svåra att skriva av på ett bra sätt.

TILL SIDTOPP

Vad är ett mikrokort?

Det talas ofta om mikrokort när det gäller släktforskning. Vad är ett mikrokort?

Svar: Ett mikrokort är en tunn plastbit, ungefär lika stor som ett vanligt kuvert (A6). På kortet finns förminskade kyrkoböcker och andra gamla handlingar, vilka kan läsas genom att kortet placeras i en så kallad mikrokortsläsare. I princip fungerar mikrokortet på samma sätt som en diabild; genom att genomlysa bilden projiceras en större bild på en skärm. En kyrkbok brukar rymmas på 5-10 mikrokort.

Bakgrunden till mikrokorten är följande: På 1950-talet mikrofilmades alla svenska kyrkböcker och även många andra handlingar som släktforskare behöver av den amerikanska mormonkyrkan (med säte i Salt Lake City, Utah). På 1980-talet började det svenska riksarkivet göra om filmerna till mikrokort, som är betydligt behändigare att arbeta med (detta arbete pågår fortfarande).

Den som vill släktforska med hjälp av mikrokort vänder sig till sitt kommunbibliotek. Via biblioteket är det möjligt att låna kort från Svensk Arkivinformation, SVAR, i Ramsele. Tack vare detta system är det lika enkelt att släktforska, oavsett var i Sverige släktingarna har bott.

TILL SIDTOPP

Hur långt tillbaka i tiden kan man komma?

Hur långt tillbaka i tiden är det möjligt att komma i sin släktforskning? Jag har sett släktutredningar som går tillbaka till tiden före Kristi födelse. Men de kan väl inte vara korrekta?

Svar: Nej, så långt tillbaka i tiden finns inga säkra släktledningar, åtminstone inte när det gäller Europa. Med hjälp av kyrkböckerna tar de flesta personer med förfäder i Sverige och Finland sig utan större problem tillbaka till början av 1700-talet eller slutet av 1600-talet. Sedan kan man, särskilt när det gäller bönder, med hjälp av skattelängder och rättegångsprotokoll fortsätta bakåt i tiden ytterligare något hundratal år. En definitiv bortre gräns för allmogen är 1530-talet. Då började jordeböcker föras och därmed registrerades alla bondgårdar och deras brukare.

Men finns förfäderna i samhällets högre skikt, inom adeln, går det ofta att komma längre. Den svenska högadeln på medeltiden hade släktband med utländska kungahus, och tack vare dessa kan många svenskar i dag leda sin härstamning till den frankiske kejsaren Karl den Store som dog 814. Han förfäder är kända ytterligare några generationer bakåt, till 600-talet. Men sedan är det sannolikt definitivt stopp. Visserligen finns utredningar som går längre tillbaka i tiden, men några övertygande bevis för dessa har veterligen aldrig presenterats.

Med ett kuriöst undantag. Läs artikeln En 9000 år gammal släkting, skriven av Anders Winroth, biträdande professor i medeltidshistoria vid Yale University i USA (men uppvuxen i Ludvika).

TILL SIDTOPP

Källmaterial på CD?

Jag undrar vad det finns för CD-skivor med intressant innehåll för släktforskare?

Svar: Det kommer hela tiden mer och mer material för släktforskare på CD. Kom dock ihåg att CD-skivorna endast snabbar upp vägen till källan, de är inte källor i sig själv. Utbudet förändras ständigt. Läs mer om de olika skivorna i Rötterbokhandeln

Fler tips på CD-skivor får du i Nättidningen RÖTTERs databas Litteratur-Sök, klicka här.

TILL SIDTOPP

Datorprogram för släktforskare?

Vilket datorprogram är behändigast för en nybörjare. Jag behöver inget avancerat program. Det skall vara lätt att använda?

Svar: Det finns flera bra datorprogram för släktforskare, både svenska och utländska. Vilket som är bäst beror på vilka behov man har. Enklast är om du kikar under Hjälpmedel > Datorprogram på länksidan i RÖTTER. På programmens egna sidor får du relevant information och du kan också ladda hem demoversioner från flertalet tillverkare.

TILL SIDTOPP

Förening där jag bor?

Jag har precis upptäckt denna sida och är nyfiken på släkt- och historieforskning. Vet du om det finns någon lokal organisation? Jag bor i Västerås?

Svar: Ja, det gör det. Sveriges Släktforskarförbund har 159 medlemsföreningar runt om i Sverige (2005). En lista över föreningarna hittar du här. Vill du ha ytterligare information, kontakta den förening du är intresserad av (adress, telefon och eventuell e-postadress hittar du i förteckningen). Många föreningar har också en egen hemsida.

TILL SIDTOPP

Hur forskar jag i Finland?

Jag kommer ursprungligen från Finland, men vid tidig ålder flyttade min familj till Sverige. Nu skulle jag vilja veta lite mer om min släkt. Men kan jag släktforska härifrån Sverige eller måste jag åka över till Finland. Var är en bra startpunkt? Tar tacksamt emot alla tips och förslag?

Svar: Det är inte nödvändigt att resa till Finland för att söka efter de finländska rötterna. Det är möjligt att låna finländska kyrkböcker på mikrofilm eller mikrokort (från Riksarkivet i Helsingfors eller från SVAR i Ramsele). Jag föreslår att du läser Finlandssidan i Nättidningen RÖTTER, som du hittar här. Numera pågår också ett stort projekt att publicera de finländska kyrkböckerna (födelse-, vigsel- och dödböcker samt flyttningslängder, dock inte kommunionböcker) på Internet, och man har kommit ganska långt. En länk till denna sajt hittar du under rubriken Länder > Finland på länksidan i RÖTTER.

TILL SIDTOPP

Kostar det att låna mikrokort?

Kostar det något att beställa mikrokort och andra handlingar? Och i så fall ungefär hur mycket? Vart finns det att beställa?

Svar: Kyrkböcker och andra källor på mikrokort lånas från Svensk Arkivinformation, SVAR, i Ramsele. Det vanliga är att man lånar via sitt kommunbibliotek, men det är också möjligt att låna direkt från SVAR. Biblioteken har mycket skiftande avgifter, i en del kommuner kostar det så mycket som 25 kr/volym (1 volym = 1 kyrkbok), medan det på andra håll är gratis. Vanligen kostar det 10-15 kr/volym. Ytterligare information om hur det går till att låna mikrokort kan kommunbiblioteket ge (de har också kataloger som visar vilka mikrokort som finns). Det är också möjligt att få samma information på SVARs webbplats, och den som önskar kan också beställa kort direkt från SVAR via Internet. Länk till SVAR finns på länksidan i RÖTTER (under Källor > Arkiv).

TILL SIDTOPP

Hur forskar jag utomlands?

- Min far kommer från Italien. Nu skulle jag vilja veta mer om min släkt i Italien. Men kan jag släktforska härifrån Sverige eller måste jag åka till Italien. Var är en bra startpunkt?

- Hej! Jag har nyligen börjat släktforska, jag söker mina förfäder från Petershagen, Minden i Tyskland. Men jag kan inte finna några adresser till arkiv i Minden, finns det någon som kan hjälpa mig med detta vore jag mycket tacksam.

- Hej! Jag har dansk släkt och skulle vilja forska från 1945 och bakåt. Hur bär man sig åt. Är det möjligt från Sverige?

Svar: Nättidningen RÖTTER får ofta frågor om hur man går till väga för att släktforska utomlands. Tyvärr har redaktionen inte resurser att sammanställa tips och råd om alla de länder som kan komma ifråga. Däremot är Internet ett utmärkt hjälpmedel att finna önskad information. Tänk på att bra uppgifter om europeiska länder också finns på sajter i USA och Canada, eftersom amerikaner ofta har samma problem: hur finner jag mina rötter i Tyskland/Irland/Tjeckien, etc? De sidorna är dessutom skrivna på engelska, vilket underlättar om kunskaperna i tjeckiska, polska eller italienska är lite skrala. En bra utgångspunkt är de utländska länkar som finns på länksidan (under rubriken Länder) i Nättidningen RÖTTER. En del information om olika länder finns också i RÖTTER. Läs under ”Olika länder” på avdelningen Tips&Råd (bland annat finns en bra artikel om släktforskning i Danmark där). Alla läsare som har erfarenhet av forskning i ett annat land, skriv gärna ner nyttiga tips och råd, vi publicerar dem gärna i RÖTTER.

TILL SIDTOPP

Hitta namn och orter i RÖTTER?

Är inne på er hemsida för första gången. Går det inte att söka på orter eller släktnamn? Hur ska jag göra?

Svar: Jo, det är enkelt. Använd sökfunktionen i spalten till vänster. Sök på namn, orter eller andra ord du är intresserad av. Klickar du på Avancerad sökning kan du välja i vilka avdelningar i RÖTTER du vill söka.

TILL SIDTOPP

Hitta fadern till ”oäkta” barn?

Hur hittar jag fadern till ett barn som i födelseboken anges vara ”oäkta” och endast moderns namn uppges?

Svar: De möjligheter att få reda på fadern till oäkta barn kan i princip sammanfattas på följande sätt:

  • Födelseboken (tydligen redan kontrollerat i detta fall). Man bör dock alltid kontrollera originalfödelseboken, inte endast den avskrift som finns i Statistiska centralbyråns arkiv (i Riksarkivet) för tiden 1860–1967.

  • Domboken (särskilt givande före 1864).

  • Bilagorna till födelseboken (där kan ibland finnas förslutna kuvert med uppgift om faderns namn, gäller mest slutet av 1800-talet och början av 1900-talet).

  • Barnavårdshandlingarna i kommunens arkiv (gäller efter 1917).

  • Muntliga uppgifter.

Särskilt perioden 1864-1917 är svår eftersom det då inte var olagligt att föda oäkta barn, men samhället tog heller inget ansvar för den ogifta moderns försörjning (vilket fallet var efter 1917). Ytterligare information finns på sidan om oäkta barn.

TILL SIDTOPP