Nättidningen RÖTTER – för dig som släktforskar! (Norrbotten)

Forskartips om Norrbotten
Advice on research in the province of Norrbotten

■ På den här sidan hittar du tips och råd som du kan ha nytta av om du släktforskar i Norrbotten. Har du själv något du vill tipsa andra om, kontakta redaktören.

On this page you will find useful tips and hints if your research concerns the province of Norrbotten. If you have some interesting information, please mail the editor.

INNEHÅLL / CONTENTS
Klicka på det ämne du vill veta mer om!

FORSKNINGSPROJEKT

Luleå socken under kriget 1808–09
Forskare: Ulrika Paulsson. Jag har gått igenom material från Krigsarkivet och fått fram uppgifter på hur lokalbefolkningen i de fem byarna Börjelsklandet, Buddbyn, Harads, Svartlå och Vittjärv drabbades av den ryska ockupationen 1809. Jag har lagt ut detaljerade uppgifter om hur mycket den enskilde individen tvingades leverare till den ryska armén i form av spannmål, kött, hö och brännvin. I många fall har det också framgått om bonden drabbats av stöld eller vandalisering under nämnda ockupation. (12 november 1998)

Nederkalix
Forskare: Leif Boström. Jag håller på att skriva boken Nederkalix sockens familjer 1539–1739. Målsättningen är att redovisa alla personer i socknen, som går att hitta i källorna under den tidsperioden, på de gårdar de bott. (14 augusti 2002)

SIDTOPP

FORSKNINGSRESULTAT

Tre års fängelse för falska mynt En artikel av Irma Ridbäck, hämtad ur Släkthistoriskt Forum.

En norrbottnisk antavla Leif Boström redogör för sina fäderneanor. Många har varit bosatta i Nederkalix och Luleå landsförsamling, några i Piteå landsförsamling och Jokkmokk. En gren kommer från Närke (Svennevad, Sköllersta).

SIDTOPP

LITTERATUR- OCH LÄNKTIPS
om släktforskning i Norrbotten Klicka här

SIDTOPP

PERSONREGISTER (Register-Sök)

Här söker du personregister till kyrkböcker. Skriv namnet på socknen du är intresserad av i fältet nedan och klicka ”Sök”. Databasen omfattar hela Sverige.

SIDTOPP

GLASBRUK

Två glasbruk i Norrbotten
Under 1800-talet anlades två glasbruk i Norrbotten. Det ena, Sveriges nordligaste, hette Sandörsund (1801–13) i Kalix. Det andra var Långwik (1798–1879) i Piteå. Båda var kustanläggningar, transportmedlet skeppning, för råvaror och marknaden låg långt bort.

Efter 1813, då Sandörsund lades ner, blev Långwik den nordligaste glasmetropolen och var en tid ett av de fem största glasbruken i landet. Långwik tillhörde dessutom de tre största buteljblåsarna, jämte Björknäs (1736–87) i östra Sthlm och Strömbeck (1773–1879), söder om Umeå.

Under blåsningsperioden okt–maj, förbrukade tre glasugnar c:a 80 kubikmeter ved/dygn. Genom att leverera ved till bruket, kunde skogsägande bönder inom en 4–5 mils radie från Långwik få ett värdefullt inkomsttillskott. Vid studier av avräkningsböcker från 1840 och 1855–56 har man funnit att Rosvik och Ersnäs byar hade ca 40 konton var årligen, i huvudsak vedleveranser. Det täckte 25 % av årsbehovet. Många personer från närliggande byar gick till bruket för att utföra "dagsverken" året runt.

Ett trettiotal i huvudsak ättlingar till dem som arbetat och bott i Långwik under glasbruksepoken deltog i en studiecirkel i Piteå Vuxenskolas regi, vintrarna 1979–80 och 1980–81. Cirkelns primära uppgift var att via husförhörslängder ta reda på vad människorna hette som bott kortare eller längre tid i Långwik under brukstiden. Cirkeldeltagarna fann 96 familjenamn omfattande ca 700 personer.

Den 24 juli 1998 var det 200 år sedan Långwiks glasbruks grundare löjtnanten Johan Petter Turdfjell, fick sin ansökan beviljad av kommerskollegium "att i Piteå socken få anlägga ett glasbruk". Med anledning därav anordnade Långviks-Byahusförening och Pitebygdens Forskarförening ett jubileumsfirande i Långvik lördagen den 25 juli 1998. Drivande krafter var Benny Nording, ordförande i Långviks Byahusförening, och Olov Skoglund, sekreterare i Pitebygdens Forskarförening.

SIDTOPP

HIETANIEMI

Stig-Inge Gustafsson arbetar med att publicera Hietaniemis födelse-, vigsel- och dödböcker för åren 1721–1920. Här finns filer med de uppgifter som hittills är registrerade. Observera att de är ganska stora och tar en stund att ladda ner.

Födelseboken 1721–1799 (upplaga 15 jan 2006)
Födelseboken 1800–1849 (upplaga 4 mars 2003)
Födelseboken 1850–1899 (upplaga 4 mars 2003)
Födelseboken 1900–1925 (upplaga 4 mars 2003)
Vigselboken 1741–1920 (upplaga 8 juni 2004)
Dödboken 1733–1849 (upplaga 15 juni 2004)
Dödboken 1850–1921 (upplaga 15 juni 2004)
Byar och boställen 1741–1894 (ej komplett)
Byar, boställen och husbönder i Hietaniemi 1736–1778 (upplaga nov 2000)
Byar, boställen och husbönder i Hietaniemi 1786–1812 (upplaga jan 2001)

SIDTOPP