Familjer i Norrala
Av Urban Sikeborg, Sollentuna
(mars 2010)
■ Har du anor från Norrala i södra Hälsingland är
chansen god att du i denna nätdatabas hittar åtminstone några av dina
äldre släktingar.
Familjer i Norrala är långt ifrån färdig, men den
innehåller redan i sin nuvarande version drygt 10.000 personer med
direkt eller indirekt anknytning till Norrala - från slutet av 1600-talet
och framåt till åtminstone 1800-talets första decennium. Förutom infödda Norralabor dyker här också upp åtskilliga personer från närliggande
socknar och landskap.
Utöver att du kan söka och bläddra i databasen här
på Rötter, kan du också
ladda ner den som gedcom-fil och granska
materialet i ditt släktforskarprogram.
Gå till
databasen Familjer i Norrala
här!
Men innan du använder databasen första gången, läs
igenom detta:
Syftet med databasen
Om källorna och källredovisningen
Förändringar sedan förra versionen
Namnsökningar
Om du hittar eller inte hittar en sökt person
Specialtecken och förkortningar som används i
databasen
Förändringar sedan förra versionen
Meddela kompletteringar och rättelser
Hur du får använda uppgifterna
Norrala i olika historiska indelningar
Ladda ned databasen som gedcom-fil!
■ Många släkttavlor och sockengenealogier påminner om
telefonkataloger. De uppgifter som presenteras brukar vara hårt
komprimerade och utgallrade. Ofta saknas det information som gör att
utomstående kan bedöma trovärdigheten i materialet utan tidsödande
källforskning. Jag ställde en gång följande två frågor på Anbytarforum:
Varför är det fortfarande inte självklart att jag som släktforskare
anger utifrån vilka källor och resonemang jag kommit fram till en
uppgift? Varför kan jag lägga det moraliska ansvaret på andra att
försöka göra om och verifiera mitt arbete om jag kan ge dem en möjlighet
att bedöma trovärdigheten i mina slutsatser direkt? Mitt syfte med
Familjer i Norrala varit att skapa en helt »genomskinlig« databas, med
utförliga transkriptioner och excerpter, källhänvisningar för alla
uppgifter och redogörelser för de indicier som ligger bakom alla
uppgifter som är baserade på sannolikhetsresonemang. Tanken har varit
att andra med bättre förstånd därigenom självständigt ska kunna bedöma
om mina slutsatser är hållbara och kunna använda materialet på olika
sätt utan att behöva upprepa forskningarna, något som alla vet är i
praktiken omöjligt. Och jag har märkt att databasen också kan fungera
så. Från det att den första versionen publicerades på RÖTTER för tio år
sedan har jag fått många berikande kontakter med andra fritidsforskare
som bidragit med kompletteringar, som ifrågasatt förhastade slutsatser,
och som gett värdefulla hänvisningar till andra källor och forskare.
Familjer i Norrala innehåller nu i runda tal
närmare 12.200 personer, 3.150 familjer, 1.850 platser, 44.000 händelser
och 26.500 kompletterande noteringar till sådana händelser. Den samlade
textmassan uppgår till omkring 3,6 miljoner ord eller 9.000 A4-sidor
(efter att alla manuella sidbrytningar har tagits bort). Det innebär att
Familjer i Norrala är ett av de största personhistoriska arbetena för
Hälsinglands del. En observation som först kanske verkar paradoxal blir
uppenbar med varje arbete i den här omfattningen. Så fort man tar med
fler uppgifter och transkriptioner så blir också bilden av personen
skev, eftersom de uppgifter vi får i källorna redan har filtrerats genom
någon annans värderingar och världsuppfattning. Det gäller i synnerhet
om man som jag hittills utgått från kyrkböcker och domböcker. Man kan
jämföra det med om de enda källor om oss som stod eftervärlden till buds
skulle vara sjukjournaler och utdrag ur det svenska brottsregistret: vi
skulle framstå som en generation av döende brottslingar. Kyrkböckerna
innehåller många moraliska omdömen, men vad som då sågs som moral
överensstämmer inte med vår tids. Dödsnotisernas positiva inslag betonar
saktmodighet, stillsamhet, hederlighet och kristlighet; så många
sockenbor kan tidvis få sådana omdömen i olika kombinationer att man får
intryck av att närapå hela socknen bestod av helgon. Men få av dessa
återspeglar egentligen den berördes personlighet. Så ta sådana
värdeomdömen med en god nypa salt och kittlas inte av de kyrkliga och
rättsliga källornas kommentarer om tillkortakommanden. Det är trots allt
inte svårt att vara hederlig och kristlig enligt tidens normer och ändå
vara helt outhärdlig som medmänniska – det är ju sällan den som snörper
på munnen mest som det är roligast att umgås med.
Jag har i denna nätversion och i den bifogade
gedcom-filen tagit bort alla nu levande personer, med undantag av ett
par fall där vederbörande själv gett sitt tillstånd till publicering,
enligt Personuppgiftslagen. Om du själv skulle upptäcka att uppgifter
rörande nutida personer trots detta finns med i databasen, kontakta mig.
■ Familjer i Norrala bygger till allra största delen på samtida källor.
(Några få uppgifter är hämtade från den forskning jag gjorde för ett
tjugotal år sedan och har ännu inte dubbelkontrollerats. Jag har för dem
uttryckligen angett att de är från mina äldre genealogier och därför bör
verifieras igen i källmaterialet.) Uppgifterna är strukturerade som
händelser för varje person. Grundhändelser enligt den internationella
standarden för släktforskarprogram, gedcom, är Födsel, Dop,
Konfirmation, Bosatt, Emigration (som jag också använt i betydelsen
utflyttning), Immigration (också använt i betydelsen inflyttning),
Begravning, Testamente och Bouppteckning. Utöver dessa har jag skapat
ett stort antal egna personliga händelser utifrån varje yrkeskategori
men även händelser som Arvstvist, Fattigunderstöd, Utomäktenskaplig
förbindelse och Övrigt tingsärende, för att nämna några. Jag har
avsiktligt lagt upp mina forskningsresultat så att de kan användas som
underlag inte bara för fritidsforskare utan också för undersökningar av
sociologisk och demografisk art: social skiktning och släktnätverk,
yrkesval, namnuppkallelse, fadderskapsseder, hemmansbildning,
statistiska data och liknande.
Jag har som underlag främst använt följande källor:
1. Norrala C:1
Detta är den äldsta ministerialboken över
födda/döpta, vigda samt döda/begravna för Norrala. Den upprättades
omkring 1688–1689 i samband med att den nya kyrkolagen trädde i kraft
och sträcker sig fram till omkring 1707. Denna kyrkbok är liksom de två
följande uppställd dels topografiskt, dels ämnesmässigt. Har man inte en
klar uppfattning om var man ska leta i dessa ministerialböcker har man
därför i regel ett långvarigt sökande framför sig.
Den topografiska avdelningen gäller enbart
böndernas hemman. Varje hemman har ett eget uppslag, där bondens namn
står överst på hemmansföreståndarens plats. Alla uppgifter om födda,
gifta och avlidna på hemmanet har därefter skrivits in på uppslaget.
Tanken var god men systemet var inte helt lyckat. I vissa familjer hände
alltför mycket för att det skulle få plats på ett uppslag och
uppgifterna »spillde« därför över på andra tillgängliga uppslag. Följden
blev att kyrkboken till slut blev svår att hitta i och att
uppställningen delvis havererade. Ordningen mellan hemmanen är dessutom
inkonsekvent; den följer delvis roteordningen, delvis är den alfabetiskt
styrd. Just för böndernas familjer har prästen – den Norralafödde
Laurentius Jacobi Norelius – visat en förvånande ambition genom att föra
in dopnotiser för de barn som tidigare fötts inom respektive familj före
1688. (Det anges uttryckligen i en kommentar på f. 84v.) Uppgifterna
lämnades förstås av respektive föräldrar, men de bör alltså betraktas
som andrahandskällor. Därefter följer en särskild avdelning för
båtsmansfolk, hantverkare och andra obesuttna om vartannat, där prästen
har försökt att gruppera notiserna för varje familj.
När man granskar uppgifterna närmare står det klart
att åtskilliga notiser om födda, vigda och döda aldrig förts in. De
obesuttna tycks ha blivit särskilt styvmoderligt behandlade. Åren kring
1705 och 1706 upphör nästan registreringen helt, med bara en handfull
införda notiser, eftersom kyrkoherden är åldrig och sjuk. Det innebär
att det förhållande att en person inte nämns som född, gift eller
avliden i C:1 vid denna tid alltså inte säger så mycket.
Norrala C:1 är delvis skadad. För de fyra hemmanen
i byn Ale finns numera bara två korta personnotiser kvar, eftersom de
inledande sidorna förkommit. Uppslaget för Borg nr 2 saknas också helt
och återfanns kanske på någon av de nu försvunna sidorna 289–356. (Att
dessa inte enbart är tomma sidor framgår av en hänvisning till p. 355 på
f. 10v.) Tack vare fadderskapsuppgifterna har emellertid en del av
personerna i dessa gårdar kunnat beläggas i C:1.
Vad har registrerats?
Jag har registrerat samtliga personer som figurerar i något sammanhang,
som faddrar eller omnämnda i förbigående i dödsnotiser och liknande. Det
rör sig om ca 1.400 personer. Gemensamt för Norrala C:1, C:2 och C:3 är
att jag anger faddrarna till alla födda och återger alla vigsel-, döds-
och begravningsnotiser i transkriberad form. Jag började registreringen
av faddrar med att i princip bara kommentera särskilt om en person nämns
utan vistelseort eller med enbart dopnamn. Annars utgick jag från att
vederbörande nämns med dopnamn, patronymikon och vistelseort i källan.
Det var naturligtvis dumt och jag övergick snart till att registrera
faddrarna så som de anges i kyrkboken. Jag har emellertid ännu inte
hunnit gå tillbaka och i detalj uppdatera de tidigaste
faddernoteringarna jag gjorde.)
Varje uppgift har en exakt sidhänvisning. (Trots en
del påståenden om motsatsen från andra forskare har jag inte på något
sätt upplevt det som att det skulle vara alltför tidsödande och
besvärligt att ange ordentliga sidhänvisningar. Det går av bara farten
och är till ovärderlig hjälp när det gäller att dubbelkontrollera
uppgifterna, både för mig och andra) Volymen var ursprungligen
paginerad. Jag har emellertid här använt den senare, påtryckta
folienumreringen i mina källhänvisningar.
Jag har lagt till hemmansnummer vid registreringen
av såväl C:1 som C:2. Numreringen för Norralas del återgår på den äldsta
jordeboken med hemmansnummer från ca 1704 samt en roteringslängd från
1737. Jag har tillämpat den numreringen även retroaktivt för 1600-talet
för att göra det lättare att använda materialet.
2. Norrala C:2
Denna ministerialbok upprättades omkring 1708 och löper fram till
omkring år 1740. Volymen inleds med en avdelning för födda, där varje
hemman har ett eget uppslag. Namnet på bonden då längden upprättades har
skrivits in överst på varje uppslag. Barnen till obesuttna – samt
gästgivarfamiljen och prästfamiljen – skrivs därefter i stor oreda.
Prästen har ursprungligen försökt att hålla samman alla födelsenotiser
för varje familj men har sedan fått ge upp allt eftersom utrymmet inte
räckte till. Efter detta följer avdelningen för vigda respektive
döda/begravda, där varje hemman har ett halvt uppslag till förfogande.
Volymen avslutas med en särskild avdelning för dels döda, dels vigda
bland båtsmans- och husfolket, samt uppgifter om utflyttade 1739–1740.
Norrala C:2 är delvis mycket ofullständigt förd och
har många luckor. För vissa familjer finns knappt några noteringar under
det dryga trettiotalet år som volymen ska täcka. En del notiser är
uppenbarligen införda långt i efterhand, ibland bara med årsangivelse.
Ett exempel är begravningsnotisen för bonden Lars Olsson i Vad från
1734, där prästen passar på att i dennes begravningsuppgift flika in att
bondens hustru avlidit året innan. En anledning till detta är säkerligen
det faktum att Lars Elfvik, kyrkoherde i Norrala-Trönö pastorat åren
1727–1738, var sinnessjuk och tidvis oförmögen att sköta både sina egna
och församlingens angelägenheter.
Vad har registrerats?
Jag har registrerat samtliga födda, vigda och döda, utöver de personer
som flyttat ut ur socknen 1739–1740. Eftersom volymen är så bristfälligt
underhållen har jag dessutom separat registrerat alla faddrar jag har
kunnat identifiera som tillhöriga husfolk, båtsmansfolk,
hantverkarfamiljer, högreståndspersoner eller bosatta utom socknen.
3. Norrala C:3
När Olof Nordlinder tillträdde som kyrkoherde 1740 upprättade han denna
nya volym. Nordlinder var själv född i socknen, hade åtskilliga
släktingar där och var med fadderskap förbunden med många av socknens
familjer. Hans goda kunskaper om och personliga engagemang i sockenborna
återspeglas i den föredömligt förda C:3. Han dog 1772 och hans
efterträdare påbörjade 1775 en ny volym, C:4, som är strikt kronologiskt
uppställd men med få undantag innehåller färre biografiska uppgifter.
C:3 har en liknande uppställning som de två tidigare
ministerialböckerna. Den inleds med en avdelning för vigda, där varje
bondhemman har en egen sida (enligt roteordningen), sedan motsvarande
för vigda bland de obesuttna, ordnat per hantverkarkategori, och
slutligen för båtsmännen. Efter det tar födelsenotiserna vid. Också här
får varje hemman en egen sida eller ett helt uppslag, beroende på behov.
Sedan kommer födda för respektive hantverkskategori: »Skreddare«, »Sockneskomakare«
och så vidare, följt av båtsmännens barn, redovisat per rote. De avlidna
per hemman redovisas härnäst, följt av avlidna bland hantverkare,
husfolk, båtsmansfolk, tjänstefolk, främmande, sjöfolk, likaså per
kategori, och sedan barn som dött odöpta. Volymen avslutas med en
detaljerad och innehållsrik förteckning över in- och utflyttade
1741–1751, en lista över till hög ålder komna församlingsmedlemmar och
en förteckning över dem som stått kyrkoplikt i Norrala och Trönö åren
1741–1792.
Ett särdrag för C:3 är att så gott som alla hemman
är numrerade, vilket naturligtvis underlättar. Numreringen är emellertid
felaktig i några fall, eftersom hemman som nybildats genom utbrytning (sub-hemman)
antingen inte redovisats separat eller fått fel löpnummer. I något fall
är också den inbördes ordningen i byarna felaktig. Detta märks särskilt
i byarna Fors, Svartvik och Svarven, där hemmanen fått felaktiga nummer.
Volymen C:3 är särskilt viktig, med tanke på att
husförhörslängder saknas helt från 1779 till 1815, med undantag av en
fragmentarisk längd från 1782.
Vad har registrerats?
Utöver samtliga födda, vigda och döda har jag särskilt registrerat alla
faddrar jag har kunnat identifiera som tillhörde någon av kategorierna
husfolk som båtsmansfolk och hantverkarfamiljer, högreståndspersoner
eller som var bosatta utom socknen.
4. Norrala C:4
Jag har hittills metodiskt excerperat följande ur ministerialboken C:4,
vilken täcker åren 1775–1822:
* födelsenotiser 1775–1812
* vigda 1775–1816
* döda 1775–1803 (men alla vuxna avlidna t.o.m.
1816).
De flesta av notiserna för åren 1775–1776 är
dubbletter som redan finns i C:3. I några fall har de emellertid
kompletterande uppgifter.
5. Vigsel- och begravningslängd
för Norrala 1688-89 samt för Trönö 1689
■ I samband med att den nya kyrkolagen trädde i kraft 1689 skrev
kyrkoherden Laurentius Jacobi Norelius en särskild längd över vigda och
begravda i Norrala 1688–1689 samt i annexförsamlingen Trönö 1689. Han
skickade sedan in denna till domkapitlet, tillsammans med en kort
redogörelse för hur han skötte sitt arbete. Längden är inte mikrofilmad
och dess uppgifter saknas i ministerialboken C:1 för Norrala. I
synnerhet vigselnotiserna är värdefulla, eftersom kontrahenternas
föräldrar anges. Längden finns nu i Uppsala domkapitels handlingar, vol.
E V:93 1), p. 130–136, Uppsala landsarkiv. Jag har excerperat alla
notiser som rör Norralabor.
6. Övriga kyrkböcker för Norrala
I databasen ingår också åtskilliga mindre släktutredningar jag gjort i
olika sammanhang för senare delen av 1700-talet och 1800-talet,
huvudsakligen baserade på de övriga ministerialböckerna och
husförhörslängderna.
Den tidigaste husförhörslängden för Norrala – med
arkivsignum AI:1 – är från 1747. Från 1752 anges personernas ålder och
från 1754 också deras födelsedatum. Observera att dessa födelsedatum är
ditskrivna i efterhand av prästen själv, som använt flyttningsattester
och kyrkböcker som underlag. Födelsedatumen är alltså sekundära till sin
natur. Jag har använt de äldsta husförhörslängderna som stöd vid
registreringen men jag har ännu inte gått igenom dem helt systematiskt.
För åtskilliga hemman och hushåll, särskilt för dem med mer komplicerade
ägar- eller släktförhållanden, har jag lagt in utdrag från
husförhörslängderna för relevanta år i respektive hemmansföreståndares
personakt. För år 1754 har jag dessutom identifierat och registrerat
samtliga personer som upptas som utanvids- och tjänstefolk i de olika
byarna. Observera att de roteindelningar som nämns i de äldsta
husförhörslängderna inte helt motsvarar helt den officiella indelningen
så som den ser ut i båtsmanskompaniets roteringslängder.
Jag har hittills excerperat t.o.m. uppslag 39 i
husförhörslängden 1816–1821. Dessa uppslag omfattar prästgården, Boda,
Fors, Svarven nr 3 (Sand), Å, Ale, Närby och Remsta. Jag har också
separat excerperat byn Ingsta. Utdragen ur husförhörslängderna är också
här inlagda i personakten för respektive hushållsföreståndare. Observera
att mina excerpter ur denna volym endast omfattar de fast bosatta i
byarna; det rörliga tjänstefolket ingår alltså inte än. Just för byarna
Närby och Ingsta har jag registrerat alla fast bosatta i byarna som
skrivs i husförhörslängderna t.o.m. 1875.
7. Skattelängder och domböcker för Norrala
Jag har excerperat samtliga notiser som rör hemman och personer i
Norrala i serien Renoverade småprotokoll (häradsrätter, Gävleborg,
Advokatfiskalen, Svea hovrätt, Riksarkivet) för åren 1705, 1706, 1712,
1713, 1714, 1715, 1717 och 1718. (Mellanliggande år saknas i den
renoverade serien.)
Jag har också påbörjat arbetet med att komplettera
med uppgifter från skattelängder och domböcker från 1600-talet,
samtidigt som jag dubbelkontrollerar äldre uppgifter framforskade under
min ungdomstid. Jag behöver också uppdatera källhänvisningarna för dessa
källor så att de blir arkivmässigt exakta. Det innebär att jag kan ha
ytterligare uppgifter för många personer på 1600-talet som ännu återstår
att lägga in. Kontakta mig om du vill veta om det gäller också för de
personer som du är intresserade av.
8. Kyrkböcker för annexförsamlingen Trönö
Norrala är en kustsocken som i norr gränsar till Enånger, i väster till
Trönö, och i söder till Söderala och Söderhamns stad. Eftersom det har
funnits en hel del flyttningar mellan socknarna och Söderhamn har jag
gått igenom vissa 1700-talskyrkböcker även för dessa församlingar, mer
eller mindre metodiskt.
Förbindelserna mellan Norrala och Trönö var
livliga. Det återspeglas i databasen, som har över 1.000 personer som
anges som bosatta eller födda i Trönö. De två äldsta
ministerialböckerna, C:1 och C:2, har liknande topografiska uppställning
som för Norrala. Liksom i fallet med Norralas kyrkböcker är de
ofullständigt förda och saknar många noteringar.
Jag har konsekvent registrerat följande:
* Samtliga personer från Norrala som nämns i den
äldsta ministerialboken C:1 för annexförsamlingen Trönö. Denna volym
sträcker sig från ca 1688 till 1727.
* Alla vigselnotiser som inbegriper Norralabor i
ministerialboken C:2 (1728–1755).
* Alla vigselnotiser som berör Norralabor i
vigselboken åren 1750–1772 respektive 1775–1824 (volym E:1).
* Alla uppgifter rörande in- och utflyttningar till
Norrala i in- och utflyttningslängden för Trönö 1749–1770 (volym E:1).
Även om jag gjort åtskilliga nedslag i kyrkböckerna
för Trönö gör jag inga anspråk på fullständighet. För åtminstone
följande hemman har jag emellertid noterat samtliga notiser om födslar,
vigslar och dödsfall på respektive hemmansuppslag i den äldsta
ministerialboken: Berge nr 1; Daglösa nr 1–4; Fly nr 1 och nr 3;
Gynnberg nr 1; Hällsätter nr 1; komministergården; Lundberg nr 1;
Långbro nr 2, nr 4 och nr 5; Rappsta nr 1; Tygsta nr 2; Vi nr 3 och nr
5. Numreringen för Trönös del återgår på Gösta Berglöws transkription av
en bördsrättslängd för Trönö från 1690, tryckt i ALIR-Anor 1993:2
(medlemsblad för forskarföreningen ALIR, Söderhamn med omnejd). Han har
där förtydligat med jordeboksnumret för varje förtecknat hemman.
9. Kyrkböcker för Söderala socken
Jag har registrerat samtliga personer från Norrala
som nämns i den äldsta vigselboken för grannsocknen Söderala (volym
C:1).
10. Kyrkböcker för Söderhamns stad
Jag har registrerat alla som nämns med anknytning
till Norrala i:
* den äldsta delen för åren 1733–1734 i
husförhörslängden AI:1b för den angränsande staden Söderhamn
* tjänstefolkets förhörslängd från år 1754 för
Söderhamn (Söderhamn AI:2); där upptas 27 personer som anges ha flyttat
in från eller ut till Norrala
* alla som anges vara födda i Norrala i
husförhörslängden 1756–1764 (Söderhamn AI:3).
11. Kyrkböcker för Enångers socken
Jag har registrerat de personer med anknytning till
Norrala jag funnit i de äldsta vigsellängderna för Enånger. Jag har
hittills täckt åren 1691–1698 (Enånger C:1) och 1710–1739 (del av
Enånger C:2).
■ Den föregående versionen publicerades i januari
2006. Sedan dess har ytterligare tusental personer tillkommit. Jag har
också gjort en mycket stort antal kompletteringar och uppdateringar av
befintliga personnotiser, liksom en del rättelser av fel jag upptäckt
eller som andra påpekat.
Namnsökningar
■ Att söka på dopnamn och tillnamn/släktnamn i
webbversionen kan ta längre tid än att söka direkt i den nedladdade
databasen.
Man var förr mycket mer flexibel när det gällde
namn och olika namnformer. En person som i födelseboken skrivs som
Johannes kan i andra källor nämnas som Johan eller Jan. Det betraktades
ändå som ett och samma namn.
Ofta var det prästens egna preferenser som
avgjorde vilket namn som skrevs in. Ett exempel är den präst som i
början av 1700-talet konsekvent envisas med att kalla alla Kerstin i
socknen för Kristin, en namnform som enligt andra källor inte användes
av sockeninvånarna själva.
För att underlätta sökningen återger jag
därför dopnamn såväl som patronymikon med normaliserad stavning i
databasens namnfält. Jag skriver alltså Per, inte Pehr eller
Päder,
Karin, inte Carin, och så vidare. Jag har som regel använt de
icke-kontraherade formerna, dvs. jag skriver Johan, inte Jan, och
Eriksson, inte Ersson.
Det mest påtagliga undantaget är patronymikonen
Olsson och Olsdotter, som jag inte skriver Olofsson respektive
Olofsdotter; anledningen till detta är att det är de förra formerna som
dominerar vid 1800-talets slut. Själva originaltextens stavning och bruk
av stor och liten bokstav är mycket vacklande och egendomligheter i
avskriften beror inte nödvändigtvis på avskrivningsfel.
Då det gäller
kvinnornas patronymikon, som ännu långt in på 1700-talet skrivs
omväxlande som ett ord eller två ("Persdotter" alternativt "Pers
dotter"), har jag försökt att konsekvent sammanskriva dessa i mina
transkriptioner. Av den detaljerade händelseredovisningen och utdragen
ur husförhörslängderna och andra källor framgår vilken namnform som är
aktuell vid olika tillfällen, så det är inte nödvändigt att försöka
hitta just en specifik, tidstrogen namnform för databasens namnfält.
Det vanliga är att man presenterar en
sammanfattande normalform av en persons namn i släktsammanställningar:
dopnamn + (patronymikon och/eller tillnamn). Jag anger i databasen
emellertid alla tillnamn förutom patronymikon en person nämns med under
sin livstid. I synnerhet båtsmännen på 1700-talet kan ha upp till fyra
olika tillnamn. Orsaken är att jag vill ha en större sökbarhet i den
nedladdade databasen. Det finns visserligen släktforskarprogram som kan
hantera ett stort antal namnformer i separata fält, men nackdelen med
dem är att databasen blir oanvändbar i andra program som inte stöder den
funktionen.
Ett exempel är bondsonen Lars Ersson som senare blir båtsman
med tillnamnet Nyman och därefter med tillnamnet Sik. Jag har alltså
registrerat honom som Lars i dopnamnsfältet och Eriksson Nyman Sik i
tillnamns-/släktnamnsfältet, trots att han aldrig kallats med en sådan
namnkombination. Av de olika händelserna som registrerats för honom
framgår däremot vilket namn han nämns med vid olika tillfällen: Lars
Ersson/Eriksson, Lars Nyman, och Lars Sik.
■ Söker du och inte hittar en person som ska ha levt
i Norrala omkring 1740–1775, så återstår flera alternativ.
* Du bör använda husförhörslängderna, antingen för
att söka felande personer eller för att komplettera de uppgifter som ges
i ministerialböckerna.
* Du kan använda mantalslängderna för Gävleborgs
län i Härnösands landsarkiv och Riksarkivet för att kompensera frånvaron
av husförhörslängder för tiden ca 1783–1815. Dessa finns nu i
digitaliserad form på SVARs hemsida (abonnemang krävs).
* Övriga viktiga och kompletterande källor är
kyrkoräkenskaperna (LI:1 och LI:2) för Norrala, vilka innehåller många
personuppgifter och noteringar om avgifter för dop, vigslar och
begravningar, och de rätt svårgenomträngliga domböckerna för Norrala
tingslag.
Specialtecken
■ Jag tycker att det är ett stort problem med
släktforskarprogram att allt som matas in ser slutgiltigt ut. Ändå är
det många gånger fråga om avvägningar och tolkningar som avgör om en
person eller uppgift förs in. Jag har därför valt att grafiskt markera
personnamn och ortnamn som inte är direkt belagda i källorna med
särskilda tecken. Det har visat sig vara till mycket stor hjälp i
arbetet med databasen.
Om en person inte uttryckligen anges vara barn till
en viss person men det finns påtagliga indicier för en sådan släktskap,
har jag lagt till koden [!] efter dopnamnet. På det sättet syns det
direkt i släkttavlan vilka led som grundar sig på indicieresonemang. Jag
återger naturligtvis i personakten vad resonemanget bygger på. För att
visa att en viss namnform eller en ort inte är uttryckligen belagd för
en viss händelse har jag lagt till ett plustecken efter. Exempel 1: Om
Erik Andersson får en son Erik, som jag ännu inte sett omnämnd någon
annanstans, registrerar jag honom som Erik Eriksson+. När jag väl kan
belägga att han använder patronymikonet Eriksson och/eller annat
tillnamn justerar jag namnet i personakten. I praktiken betyder det att
de flesta personer med ett plustecken vid patronymikonet är personer jag
ännu inte funnit omnämnda som vuxna. Exempel 2: En person anges i
vigselnotisen vara från en viss socken. Jag har då registrerat honom
eller henne som född i den socknen men har lagt till ett plustecken
efter sockennamnet för att visa att uppgiften om födelseorten inte är
direkt belagd – att vara från en ort är ju inte detsamma som att vara
född där. I många födelsenotiser för utanvidsfolkets barn anges inte var
i socknen föräldrarna bodde, men det kan framgå av exempelvis
fadderskapsnotiser från ungefär samma tid. Också i sådana fall har jag
då lagt till ett plustecken efter födelseorten.
Landskapsförkortningar
Landskapsförkortningarna är de som används i
Nationalencyklopedins Sverige-atlas:
BLE = Blekinge
BOH = Bohuslän
DALA = Dalarna
DALS = Dalsland
GOT = Gotland
GÄS = Gästrikland
HAL = Halland
HÄL = Hälsingland
HÄR = Härjedalen
JÄM = Jämtland
LAP = Lappland
MED = Medelpad
NBO = Norrbotten
NÄR = Närke
SKÅ = Skåne
SMÅ = Småland
SÖD = Södermanland
UPP = Uppland
VÄR = Värmland
VBO = Västerbotten
VGÖ = Västergötland
VÄS = Västmanland
ÅNG = Ångermanland
ÖLA = Öland
ÖGÖ = Östergötland
Förkortningar för källor
A, B, C, E, L är bokstäver som används för att ange
olika serier i kyrkoarkiven. De vanligaste jag hänvisar till i databasen
är:
AI: Husförhörslängder
B: In- och utflyttningslängder
C: Födelse- och dopböcker; för äldre tid ingår ofta
uppgifter om lysning/vigsel och dödsfall/begravningar i denna serie (se
ovan)
Om inget sockennamn anges före ett sådant signum
avses alltid en serie i Norrala kyrkoarkiv. De arkivsignum för Norrala
som det hänvisas till i Familjer i Norrala avser följande kyrkböcker:
AI:1 – husförhörslängder m.m. 1747–1782 (ej
komplett)
AI:2 – husförhörslängd 1816–1821
AI:3 – husförhörslängd 1822–1827
AI:4 – husförhörslängd 1828–1834
AI:5 – husförhörslängd 1835–1840
AI:6 – husförhörslängd 1841–1851 (–1848)
AI:7 – husförhörslängd 1852–1865
AI:8 – husförhörslängd 1866–1874
AI:9 – husförhörslängd 1874–1879
AI:10 – husförhörslängd 1880–1884
AI:11 – husförhörslängd 1885-1889
AI:12 – husförhörslängd 1890–1899
B:1 – in- och utflyttningslängd 1804–1840
C:1 – ministerialbok 1674–1708
C:2 – ministerialbok 1708–1740 (–1742)
C:3 – ministerialbok 1740–1777
C:4 – ministerialbok 1775–1822
C:5 – ministerialbok 1823–1862
C:7 – födelsebok 1863–1876
E:1 – vigselbok 1863–1876
E:2 – vigselbok 1877–1894
F:1 – dödbok 1877–1894
LI:1 – kyrkoräkenskaper 1643–1801 (med luckor)
LI:2 – kyrkoräkenskaper 1727–1801
Arkivförkortningar
Vanliga arkivförkortningar är:
HLA = Härnösands landsarkiv
KA = Kammararkivet, nu ingående i Riksarkivet,
Stockholm
KB = Kungliga Biblioteket, Stockholm
KrA = Krigsarkivet, Stockholm
RA = Riksarkivet, Stockholm
SHA = Svea hovrätts arkiv, Advokatfiskalen,
Riksarkivet, Stockholm.
■ Denna databas är ett enmansarbete som innehåller
många tusen händelser, datum och namn. Det är också en dynamisk databas,
med ett stort antal lösa trådändar att nysta upp. Det är därför
ofrånkomligt att där finns fel. Jag började arbetet med att använda
gamla rullfilmer med mikrofilmade kyrkböcker och en Videolog, med
varierande skärpa.
När de första digitaliserade volymerna började göras
tillgängliga övergick jag till Genlines lite gryniga, svartvita bilder,
med viss tandagnisslan över den stundom dåliga upplösningen.
Jag har
använt SVAR:s digitaliserade kyrkböcker, vilka visserligen också är
svartvita men på plussidan erbjuds en avsevärt högre kvalitet och
skärpa.
Bäst i klassen är förstås Arkiv Digital med sina färgfoton av
kyrkböckerna, men så länge de inte inbegriper kyrkoräkenskaperna är de
inte tillräckliga för mina syften.
Allt det här innebär förstås att
besvärliga datum och svårbegripliga texter på fläckiga sidor, vilka jag
hade svårt att tyda ordentligt när jag läste dem på rullfilm eller på Genline, mycket väl kan vara tydbara nu när skarpare bilder finns
tillgängliga.
Så hittar du sådana malörer, andra fel eller har
kompletterande uppgifter skulle jag bli mycket glad och tacksam om du
ville meddela detta i diskussionen Landskap > Hälsingland > Socknar > Norrala på Anbytarforum
http://aforum.genealogi.se/discus.
Av
hälsoskäl kommer jag antagligen inte ha möjlighet att engagera mig i
diskussionen där, men jag följer förstås inläggen regelbundet. Jag kan
också nås på e-postadressen houtos[snabel-a]yahoo[punkt]com, eller per
telefon (jag bor i Sollentuna och finns i telefonkatalogen).
■ Det har tagit lång tid att identifiera källorna,
värdera uppgifterna och ställa samman materialet. Många av
identifieringarna har enbart varit möjliga utifrån en bred och samtidigt
djup detaljkännedom om befolkningen i socknen. Det har krävt
specialkompetens av olika slag, där läsningen av den bitvis mycket
svårbemästrade handstilen är en av de enklare. Det har dessutom kostat
mig mycket i reda pengar i arkivbesök, papperskopior, mikrokortslån och
boklån. Sammanställningarna omfattas av lagen om upphovsrätt. Du får
emellertid fritt förfoga över uppgifterna för personligt,
icke-kommersiellt bruk, under förutsättning att du tydligt anger
varifrån du hämtat dem. Det finns emellertid ett absolut
undantag: du får inte i din tur publicera sammanställningarna i eller
skicka in delar av dessa till icke-kvalitetssäkrade Internetdatabaser
som FamilySearch och DISBYT. Det ber jag dig respektera.
■ Följande uppgifter om de kamerala, juridiska,
kyrkliga och militära indelningar i vilka Norrala ingått finns i
Riksarkivets topografiska översikt i databasen NAD
www.nad.ra.se
Kyrklig indelning: Uppsala ärkestift
Fögderi: till 1917 Södra Hälsingland
Länsmansdistrikt: Norrala
Län: till 1762 Västernorrland; från 1762 Gävleborg
Tingslag: till 1876 Norrala; 1877-1906 Södra
Hälsinglands östra; 1907-1947 Ala; 1948-1970 Sydöstra Hälsinglands
domsaga
Domsaga: till 1770 Hälsingland; 1771-1906
Hälsinglands södra; 1907-1970 Sydöstra Hälsinglands; 1971- Sydöstra
Hälsinglands tingsrätts; 1972- Bollnäs tingsrätts
Kommun: 1863-1970 Norrala; från 1971 Söderhamn
Militär indelning: 1:a Norrlands 1:a Kompani; Extra
Båtsmans-Roteringen
■ Förutom webbersionen här på RÖTTER finns alltså
Familjer i Norrala tillgänglig som fil i det internationella formatet
för släktforskarprogram: gedcom (teckenuppsättning ANSEL). Högerklicka
här
för att ladda ner den komprimerade filen. Packa sedan upp den och
importera filen till ditt släktforskarprogram.
Jag har skapat databasen i programmet MinSläkt.
Programmet är i stort helt gedcom-kompatibelt, det är lättarbetat och
dessutom billigt. Vid import av databasen i äldre svenska program som
Disgen är det möjligt att information försvinner vid importen eller
läggs på fel ställe i personakten, eftersom sådana program inte alltid
är helt gedcom-kompatibla. Särskilt gäller det programmet Holger, där i
stort sett samtliga av de 26.500 noteringarna i databasen verkar
försvinna vid importen; åtminstone blev det resultatet vid ett test av
Holger version 8 för ett par år sedan. Använder du ett annat
släktforskarprogram kan du för säkerhets skull pröva att använda en
oregistrerad kopia av Min Släkt för att jämföra resultatet av en import
från gedcom-filen. Du kan ladda ned en provversion av Min Släkt gratis
från nätet:
www.dannbergsdata.se.
Även utan en licensnyckel kan du använda de flesta funktionerna i
programmet. Du får då emellanåt upp en påminnelse om att kopian är
oregistrerad. |