X:431 Magister Olaus Andreae Helsing Enangrius Boldnaesius Arnaesius

Skolmästare, kyrkoherde, prost. Blev ca 81 år.

Far: XI:861 Andreas Beronis (- 1600)

Född: beräknat 1568 1) 
Bosatt: Gävle+, GÄS 1) 
Student: 1595 2) 
Skolmästare: från 1600 Gävle gymnasium, Gävle, GÄS 1) 
Bosatt: före 1610 Uppsala+, UPP 1) 
Kyrkoherde: från 1610 till 1649 Bollnäs pastorat, HÄL 2) Blomberg berättar: "Trettioåriga krigets kyrkoherde var Herr Olaus Andreae, även kallad Mäster Olof, som efterträdde Marcus Nicolai (Herr Nils' son) år 1609 [sic] och stannade till sin död år 1649. Efter studier i Upsala och en tids kaplantjänst var han några år rektor i Gävle, innan han blev utnämnd till pastor och sedan även prost i Bollnäs. Mäster Olof var en mäkta lärd man, enligt egen upgift t. o. m. kallad till 'en profession' i Upsala, och utgav flera teologiska skrifter, bl. a. över Uppenbarelseboken. - Född i Enånger skrev han sig först Enangrius men senare oftast Boldnaesius. Han börjar rätt blygsamt med 2 drängar och 5 pigor (1610), men redan 1613 skattar han för 4 drängar och 8 pigor och 1622 äger han 4 hästar, 31 nöt, 37 får [s. 158] och lika många getter samt 19 svin och utsår på sina åkrar ej mindre än 13 tunnor säd." [Blomberg, J. Erik: Bollnäs, Del 1, Historia (Bollnäs 1958), s. 157f]
Jordinnehav: omkring 1635 Lenninge gård, Bollnäs sn, HÄL 3) Blomberg uppger: "Den lärde magistern hade tydligen även sinne för realiteter. Prästestommen i Finnfara får han skattefri genom konung Göstaffs brev 1632, och som innehavare av detta hemman var han en ivrig protestant, när det gällde att bestämma delningen av den s. k. Pukeskogen (se Finnfara). År 1635 utvidgar han sina åkrar med Erik Månssons hemman på Heden, och i Lininge blir han storgodsägare genom att övertaga 2 hemman (nr 6 och nr 7) på tillsammans 24 öresland. Knut Knutsson på nr 6 hade måst gå från gård och grund och hustru Sigrid på nr 7 kunde väl ej under dessa krigsåren sköta sitt (se Lininge). Så blev Mäster Olof den förste herremannen på Lenninge gård. - Även laxfisket vid Rehn, som han halverade med skifteslagets bönder där, gav inkomster, trots att det år 1637 blev 'fördärvat av en väldig fura', som kom flytande med vårfloden. Mäster Olof var för övrigt även kronoarrendator av det givande lax- och ålfisket i Voxnan. Han besvärar sig också mot Fantsjöfinnarna, som lagt en bro och gjort intrång på prästbolets skog vid Holmsbodarna."
Jordinnehav: från 1636 Rehn, Bollnäs sn, HÄL 4) Mågen Johan Laurentii "hade å sin hustrus och hennes medarvingars vägnar år 1670 ett krav om 24 lod silver på Anders Olsson i Rehn för 8 mål jord, som salig prosten Olaus Andreae Boldanaesius köpt och utgivit år 1636, och Anders Olsson dömdes betala 40 daler till arvingarna, varav framgår att vår Mäster Olof även hade ägor i Rehn."
Supplik: 28.09.1648 5) I ett brev till drottning Kristina daterat Bollnäs 1648-09-28 anhåller Olaus Andreae Arnaesius om att för hustruns skulle få frihet på deras hemman under deras livstid. Han uppger i brevet att han är 80 år gammal, har varit skolmästare i Gävle och därefter kallad till profession i Uppsala. Han blev några år senare kyrkoherde i Bollnäs, där han varit i över 40 år. Hans ej namngivna hustru har under hela tiden varit årligen anfäktad av "hufwudh Swagheet och Samwetz qwal".
Prost: till 1649 Hälsinglands södra kontrakt, HÄL 6) 
Död: 23.12.1649 prästgården+, Bollnäs sn, HÄL 7) Gravstenen, som tidigare låg i korgolvet i Bollnäs kyrka, är avfotograferad i J. E. Blombergs bok om Bollnäs. Texten lyder:: "ANNO 1649 23 DECEMBER AFSOMNADE I HERRANOM ÄHREWÖRDIGE OCH HÖGLÄRDE M: OLOF A. FORDOM PROWEST OCH KYRKIOHERDE I BÅLNÄS OCH BLEF HÄR VNDER BEGRAFVEN 1 IAN. 1650".
Begravd: 01.01.1650 Bollnäs kyrka, Bollnäs sn, HÄL 6) 


Familj med X:432 Gölin Jakobsdotter

Vigsel:  8)

Barn:
Sara Helsing
IX:216 Brita Olsdotter (- ~1689)


Noteringar
Olaus Andreae är den latiniserade formen av namnet Olof Andersson. Enangrius syftar på Enångers sn och Boldnaesius på Bollnäs. Arnaesius syftar troligen på Arnäs i Rogsta sn.
Hälsingeprosten Broman uppger i sin "Glysisvallur" från 1700-talets första hälft att ett antependium på altarklädet i Bollnäs kyrka bar årtalet 1641 och initialerna MOA och GJD. [O. Johannis Broman: "Glysisvallur", d. 2, Uppsala 1953, s. 467] Felaktig är alltså Bromans enligt egen uppgift osäkra uppgift att mäster Olof skulle ha gift om sig med änkan Malin Eriksdotter från Falun och i detta äktenskap fått dottern Brita, gift med Johan Larsson Schalin i Mo. (Anders Grape visar i sina kommentarer i slutet av bandet, s. 967f, att detta beror på en förväxling.)
Broman sammanställde också en särskild genealogi kallad "Anders Biörnssons Slächt" som ingår i den tryckta Glysisvallur. [A.a., s. 777-782, med kompletteringar och rättelser av Anders Grape, s. 966-968] Om Anders Björnssons son Olof skriver Broman: "Olof Andersson, Kyrkoherdens H. And: Biörnssons Son i Bersiö [ska vara: Enånger] H. Daniels [i Bergsjö] Broder; af somligom räknad then äldre, fast än han här rättare införes then yngre Brodern; han blef Magist: i Upsala 1600, sedermera Rect: Scholae i Gefle och sist P. och P. i Boldnäs, hwarest han afsomnade 1649, såsom hans grafsten utwisar; se min Glysisv: II: Fl: VI: Cap: 4: 1. Han nämnde sig efter algemena sättet Helsing". [A.a., s. 781]
---
Det gamla herdaminnet för ärkestiftet har i stort sett hämtat sina uppgifter från Bromans om honom (i avsnittet om Bollnäs församling respektive i genealogin över Anders Björnssons i Enånger avkomlingar) [J.E. Fant & A.T. Låstbom: Upsala ärkestifts herdaminne, d. 1 (t.o.m. Gran), 1842, s. 156]: "12. Mag. OLAUS ANDREAE. Hels. Son af Kyrkoh. Andreas Beronis i Enånger. Stud. 1595. Magister vid första promotionen 1600 och den andra i ordningen. Rector Sch. i Gefle s.å. Pastor och Praepositus i Bollnäs 1610. Skulle 1643 hemma hos sig hålla en repitition Synodi med Contractisterne. Död 22 Fec. 1649. Gift 1 m. Enkan Gjölin Jacobsdotter; 2 m. Malin Ersdotter från Fahlun. Barn: Sara, g. m. Landtmätaren E. Njure; Brita g. m. Kyrkoh. J. Scalin i Mo; Nils, Comm. i Delsbo. Skrift: Förklarning öffer St. Johannis Apostoli, Evangelistae och Theologi Vppenbarelse. Ups. 1621."
---
I Sandblad, Henrik: De eskatologiska föreställningarna i Sverige under reformation och motreformation (Uppsala 1942), anges Olaus Andreae vara lärjunge till den kände Nicolaus Olai Botniensis, som 1599 blev ärkebiskop. [S. 243:] "Desto större intresse tilldraga sig en del av hans exegetiska föreläsningar, framför allt hans [dvs. Nicolaus Botniensis] utläggning av Apokalypsen. (...) Magister Nico- [s. 244:] laus' föreläsningar ligga också till grund för den stora Apokalypskommentar, som en tredje lärjunge, Olaus Andreae Helsingius, utgav år 1621 [fotnot 2]; här är det dock omöjligt att avgöra, hur mycket som är att hänföra till läraren [fotnot 3]. I varje fall är det ju tydligt, att magister Nicolaus' föreläsningsserie över Apokalypsen 1597-98 [fotnot 4] kom att utöva ett avsevärt inflytande."
Fotnot 2: "Förklarning öffuer S. Johannis Apostoli, Evangelistae och Theologi, Vppenbarelse, Ups. 1621. Dedikationen är daterad redan den 7 dec. 1617. - Detta arbete liksom Engelbertus Petris omnämnas av O. F. Myrberg, Johannis Uppenbarelse. Öfversatt och förklarad, Bibelforskaren 1884, s. 196 ff."
Fotnot 3: "Även Olaus Andreae immatrikulerades i Uppsala 1595 och blev efter avslutade stuider 1600 rector scholae i Gävle. I Apokalypskommentarens dedikation (fol. b2r f.) säger han, att då han studerade i Uppsala, Nicolaus Botniensis behandlade, 'ibland andra härliga lectiones, thenna Vppenbarelse med stoor flijt, then iagh ock all igenom hörde, aff honom förklaras'. Då senare under hans Gävletid stadens kyrkoherde, som även han hette Olaus Andreae, dött i pesten, vilket inträffade 1603 (se Fant o. Låstbom, a. a., I, Upps. 1842, s. 448), fick han i uppdrag att förrätta predikotjänsten, varvid han nedskrev sina predikningar efter de anteckningar han tidigare gjort efter sina lärare. Så hade också detta arbete först tillkommit, ehuru det senare utarbetats med hjälp av andra tillgängliga skrifter. - Olaus Andreae blev 1610 kyrkoherde i Bollnäs och avled 1649 (Fant o. Låstbom, a. a., I, s. 156)."

[S. 244:] "I profetiornas tillämpning på [s. 245:] historieförloppet och på det aktuella kyrkopolitiska läget fullföljer magister Nicolaus helt den lutherska stridsteologins traditioner, i det han med ytterlig skärpa riktar sig mot den påvlige Antikrist, en tendens, som för övrigt i högsta grad framträder även i lärjungen Olaus Andreaes kommentar och i Engelbertus Petris inledande betraktelser till sitt verk. - Vad som här är av intresse är mindre detaljerna i exegesen än den allmänna historiesyn, som framträder i utläggningen. Att Nicolaus anser påvedömet vara Antikrist är självfallet; vilddjuret är Rom, det romerska väldet, som den babyloniska skökan, d. v. s. påven, har i sin besittning." (Därefter följer en närmare beskrivning av Botniensis uppfattningar.)

[S. 256:] Därmed är ingalunda sagt, att det icke alltjämt, och särskilt i vissa sammanhang, förekommer mycket starka uttryck för en eskatologisk inställning. Vid finna dem i första hand i den exegetiska traditionen, där de hävdvunna föreställningarna naturligt nog länge levde kvar - ett område där man väl också med särskilt fog kan förmoda kvardröjande litterära klichéer. Vi finna detta i Olaus Andreae Helsingius' Apokalypskommentar 1621, som ju för övrigt huvudsakligen bygger på Nicolaus Botniensis' föreläsningar."



Personhistoria

ÅrtalÅlderHändelse
~1568       Födelse beräknat 1568.  1)
1595       Student 1595.  2)
1600       Fadern XI:861 Andreas Beronis dör 1600 prästgården, Enångers sn, HÄL 9).
>1600       Skolmästare från 1600 Gävle gymnasium, Gävle, GÄS.  1)
<1610       Bosatt före 1610 Uppsala+, UPP.  1)
>1610       Kyrkoherde från 1610 till 1649 Bollnäs pastorat, HÄL.  2)
~1635       Jordinnehav omkring 1635 Lenninge gård, Bollnäs sn, HÄL.  3)
>1636       Jordinnehav från 1636 Rehn, Bollnäs sn, HÄL.  4)
1648       Supplik 28.09.1648.  5)
<1649       Prost till 1649 Hälsinglands södra kontrakt, HÄL.  6)
1649       Död 23.12.1649 prästgården+, Bollnäs sn, HÄL.  7)
1650       Begravning 01.01.1650 Bollnäs kyrka, Bollnäs sn, HÄL.  6)


Källor
 1) Se Supplik
 2) Fant, Johan Eric & Låstbom, August Theodor: Upsala ärkestifts herdaminne, d. 1 (t.o.m. Gran), 1842, s. 156
 3) Blomberg, J. Erik: Bollnäs, Del I, Historia (Bollnäs 1958), s. 158
 4) Blomberg, J. Erik: Bollnäs, Del I, Historia (Bollnäs 1958), s. 160
 5) Acta Ecclestiastica, vol. 54 (Bollnäs), Kammararkivet, Riksarkivet
 6) Se Död
 7) Blomberg, J. Erik: Bollnäs, Del I, Historia (Bollnäs 1958), s. 159
 8) Se informationen om övriga händelser
 9) Sikeborg, Urban: äldre genealogier från 1978-1989 (bör dubbelkontrolleras)



<< Startsida
Skapad av MinSläkt 3.6, Programmet tillhör: Crister Lindström