X:49 Jon Olsson Rummel

Landbonde, bonde. Blev ca 85 år.

Född:		beräknat 1608 "Sijboo", Ljusdals sn, HÄL 1)
Bosatt:		Enångers sn, HÄL 1)
Landbonde:		Enångers sn, HÄL 1)
Anklagad i häxprocesserna:		19.09.1673 Norrala ting, HÄL 2)		Vid trolldomsrannsakningen i Norrala pastorat i september 1673 noteras i protokollet den 19 september: "Oluf Mårtensson [sic - ska vara Mårten Olofsson] i Svartvik, 8 år, Barbro Mickelsdotter i Kongsgården, 9 år, och Anders Andersson Boda, 10 år, bekänner, att Olof Jonssons fader Jon Olufsson i Svartvik haver tagit dem länge sedan och fört honom till Blåkulla för några veckor sedan, men inte haver han fört honom nu på någon tid utan hans son Oluf Jonsson. Men fuller ser han fadern där och vet inte huru han kommer sig. Han spelar kort med den Svarte. Jon Olufsson nekar sig härav veta." [Hanzén, Jonas J:son: Om trolldom och häxprocesser i Hälsingland (1951), s. 165] - Det är emellertid den enda anklagelse som förs fram mot honom och han behandlas inte heller som anklagad vid tinget eller omfattas av domarna. Däremot dömdes hans hustru Kerstin till döden för trolldom och de två anklagade barnen, Olof och Margareta, frisläpptes "på löfte till vidare upplysning". [Hanzén 1951, s. 184]
Landbonde:		till 1674 Svartvik nr 1, Norrala sn, HÄL 3)
Övrigt tingsärende:		04.05.1674 Norrala ting, HÄL 4)		Vid tinget i Norrala pastorat den 4 maj 1674 noteras i domboken: "Borgaren Ifrån Gäfle Hans Kröger, äskadhe någre godhe Män, hwilka gårdhen Swartwijk besiktiga skulle, aldenstundh Landbonden Jon Olufsson afträda skall, hwar till Ländzman Jacob Jacobsson, Olof Michelsson i Styfwe och Jon Persson i Remsta förordnadhe blifwa."
Bosatt:		omkring 1675 Närby nr 1, Norrala sn, HÄL 5)
Landbonde:		omkring 1675 Närby nr 1, Norrala sn, HÄL 5)		Han var en av de två landbönderna på Stor-Närby, som ägdes av underlagmansänkan Malin Dominicidotter.
Övrigt tingsärende:		05.06.1675 Norrala ting, HÄL 5)		Vid Norrala ting den 5 juni 1675 behandlas följande ärende: Ärendet lyder: "Landbonden Jon Olufs Sohn Oluf 21. Åhr tilstår sigh stulit i Närby på dhet sättet att han hafwer huggit af refwen[?], förste gången allena och fick taga op fällen[?], togh spisbrödh 12. à 13. Kakor, Brodren Johan war andre gången medh honom och tog lijka mycket. Ingen kramsill sågh eller togh han, omsijdher säger Oluf att han togh ett kythe[?] medh krampsill [p. 161:] --- [otydlig siffra och viktangivelse] eller 7. D.r men aldrig mehr än en g---. Fadren och Modren wiste inthet af stöldhen. Hustru Malijn Dominicidotter [ägare till hemmanet Närby nr 1 som Jon Olofsson brukade] wille --- medh Eedh besinna att hon mehra hafwer mist än han hafwer optekna låtit, och serdeles mist brödh effter En Tunna sichtat miöhl och mycket annat som hon eij kan så grant opskrifwa. Oluf tillstår sigh och tagit wisspel[?]brödh wthwr dhet andre herberget wnder genom golfweth, något huar gångh, stundom En stundom twå kakor, togh mäst hela Sommaren En gång eller två på gånger om wekan effter En Tunna sichtat Miöhl, men han togh mehra wtaff Spijsbrödh, Johan Jonss och något huar gång. Föräldrarne wiste inthet wthaf. Wthi sängehalmen gömbdhe dhe kneckebrödh. Han hitter [sic] inthet så grant minnas huru mycket dhet ähr, dhe hafua fuller tagit borth dhet som ähr förkom(m)it, han wogh inthet krampsillen, Johan kan och hafwa tagit kramsill, Oluf tillstår omsijder sig tagit twänne Ostar genom holet wästan på wäggen. Johan togh och någre stycken. Emoth frågan huru månge? Swarades --- eller 5 stycken. H. Malijn sadhe att dhet war dhem omögeligit --- få någre ostar igenom holet medh mindre dhe icke wore inne i herberget och således kunnat twinga ostarne genom holet. Fadren Jon Olufsson tillstår ännu att [p. 162:] dhen andre Landbonden Oluff Jonsson togh ett fath strömmingh, dheraf han --- [två otydliga ord] medh --- [tre otydliga ord] i Miussen. Hustru Malijn badh Rätten effter dhe hafwa warit hennes Landbofolck, att högste Rätten icke må skärpas öfwer dhem, wthan att dhe måge kunna wprättas, hon hafwer låtit sig förlijka medh En Tunna korn twå grijsar och Ett sköthstycke. Fadren badh för sine Sönner effter dhe för fattigdom skuldh hafua således sig försyndat. Resolutio. Effter Johan ähr borta som är delachtig i tiufnadhen, differeres medh Saken till annat Tingh." (I marginalen på p. 160 står: "--- [ord dolt av det bokstöd som använts vid mikrofilmningen] H. Malijn Dominici dotter".)
Övrigt tingsärende:		20.01.1676 Norrala ting, HÄL 6)		Vid Norrala ting den 20 januari 1676 förs följande notis in i domboken: "Landbonden i Närby, Jon Olufsson Rumell, ähr medh sine Sönner afrest wthur Sochnen, och kundhe så inthet Sönnerne ställas för Rätten om dheres i Närby begångne stöldh."
Omnämns:		1677 Norrala ting, HÄL 7)		Vid Norrala vårting den 19-20 april 1677 rannsakas om Hans Krögers häst, som "Yhr och Feet" hade sluppit lös och därvid brutit lårbenet. I det utförliga protokollet anges att Kröger hade två landbönder på sitt hemman Svartvik: Per Hansson, som vid det tillfället hade följt "medh Husbonden Krögher til Gefle"; Den Andre Landbonden Rommel sadhe sigh liggia heela den tidhen Siuuk, som bewist bleff."
Straffad/dömd:		omkring 1677 8)		I kyrkoräkenskaperna för Norrala upptas under det räkenskapsår som löper från den 1 maj 1677 till den 1 maj 1678: "Joen Olufsson och hans Sohn Johan Bötte för Slagsmåhl medh landbo Peder Hansson om tridie dags qwäll" 6 daler 2 öre kopparmynt.
Övrigt tingsärende:		1677 Norrala ting, HÄL 9)		Vid tinget i Norrala pastorat den 19-20 april 1677 behandlas änkan Malin Dominicidotters i Närby klagomål mot sina landbönder, vilka i tur och ordning brukat Närbyhemmanet, Jon Nilsson, Jon Olofsson Rummel och nuvarande landbon Erik Hansson. I domboken anges bl.a.: "Joen Olufsson Rummel beklaghades at han icke sig förre låfwen å satte Tinget fulgiordt hafuer, för sine Sönners Tiufnadt, Nembl:n En Tunna Sädh och Ett Skiöthstycke om 18. Famb:r Der Emot hon inthet hafwer bekommit mehra än 7. Fj(ärdinga)r Sädh och Skiötstycket om 14. Famb:r Joen Olufsson badh om förlåtelse, och lofwadhe med Handsträckning resten betala, medh arbethe eller annat som Enckian skulle wara nögdh medh." Alla tre landbönder ska dessutom omgärda en sval i Mjusen med ny gärdsgård.
Bosatt:		till 1678 Svartvik nr 1, Norrala sn, HÄL 3)
Landbonde:		till 1678 Svartvik nr 1, Norrala sn, HÄL 3)
Övrigt tingsärende:		03.07.1678 Norrala ting, HÄL 10)		Vid Norrala ting den 3 juli 1678 behandlas följande ärende: [p. 389:] "Ryttaren Olof Jonsson Rummell som sidsta tinget icke war tillstädes och nu Jämbwähl genom sin fader Jon Olufsson i Swartwijk läth sig whrsächta, effter han fick Stämbning af sin Officerare att han inthet kunde sig på Tinget inställa, och tillstår fadren at Sonen hafver icke nekat till lägers måhl medh Pigan Karin som nu i barnsäng ligger, doch will fadren Jon Oluffsson Rummell inwända at Piga Karin, som af hans Son ähr belägrat, skall wara född af oächta säng och elliest slijtit rijss för hordomss last i Rogstad, hwilket här icke witterligit är, whtan åligger fadren eller Sonen Olof Jonsson sådant att bewijsa, och skaffa här öfwer giltige skiähl så fr--t böterne skole lindras; fadren Jon Olofsson Rumell framwijste Kapellanens i Rogsta wällärde H. Erich W--- Attest in Juni (1)678 att en Piga hafwer för någon tijd sedan för hordoms last med en Gifft Karl slitit Rijss, men des nampn icke specifierat, dy kunde den samma attest icke gällas förr än Pigan blif.r Nampn gifwen, med flere sine om- [p. 390:] ständigheter, Imedlertijd löffte[?] Rätten sig för--- af wälbetrodde H.r --- Blix giorde löffte för böterne 40 (mark)". Olofs och faderns försvar syftar inte till att förringa Olofs förseelse genom att svartmåla pigan. Olof riskerade 40 mark i böter för mökränkning, vilket var en mycket stor summa. Lagen stadgade emellertid halverade böter för mökränkning med en kvinna av oäkta säng. Dessutom vill de visa att pigan hade haft sexuellt umgänge tidigare och alltså inte var jungfru och därmed reducera ärendet till vanligt lönskeläge, för vilket böterna var betydligt lägre.
Övrigt tingsärende:		14.11.1678 Norrala ting, HÄL 11)		Vid Norrala ting den 14 november 1678 uppbjuder befallningsman Anders Persson Gris Hans Krögers [borgare i Gävle] hemman Svartvik för rest på kronans utlagor för andra gången. Kröger svarade att han med den resten icke har beställt, [p. 407:] "wtan må landböndernes egendomb tillgripas"; det är ju de som eftersatt utlagorna dessa år. Han begärde därför "at landbönderne måtte framhafwas at tillstå den rest de på hemmanet dragit, hwilka framkommo och tillstodo Jon Olofsson wara skyldig 102 D.r 27 [öre] och Per Hansson 95 D.r begiärandes Kröger befallnignsmans adsistende att samme rest må wthfordras på det han derföre må blifwa otilltalt, hwar medh han will dem bägge quittera och således deras tienst opsäger". (---) Jon Olofsson begiärde någon afgifft på Spanmåhls afrad då will han tillsee resten med första betala, Kröger swaradhe att willia det närmesta efftergifwa".
Övrigt tingsärende:		18.01.1689 Norrala ting, HÄL 12)		I domboken från tinget i Norrala och Trönö den 18 januari 1689 antecknas: "BefallningzMan Wälbetrodde Anders Grijs, effter Högwällborne H.r General Majorens och Landzhöfdingens ankombne remiss d: 2 Octobr. (1)688 opå Allmogens J Norahla Klageskrifft, att 3 Åboo Swarttwijkz Hemmanet, och icke swara i Sochneiämbnadt mehr än effter en Röök, föredrogh huruwida twenne bönder kunde blifwa behållne i Swarttwijk, emedan ther nu äre tre Mathlagh, hwaroppå Grannen Oloff Mårttsson i Swarttwijk och Hwarbergarne Swarade, att 2: uthan Hemmanetz ruin kunde ther blifwa behållne och inga flera; detta Hemmanet Swarttwijk sökia Bördemännen Sal: Qammarerarens Peders Erssons Barne barn att åtherwinna, Men ther the thett eij gitter, bör thett effter Kongl. Förordning (1)684. Kongl. Maij.tt genom Högwälborne H. LandzHöfdingen Hembiudas, för än bonden som Hemmanett kiöpt och oskyld är får här å laga fasta. Sahl: Högwälborne H. LandzHöfdingen Ribbing tillbödh mig Erich Nerbelio detta till Härads Höfdingz boställe, j fall thett icke kunde inbördas, men iag dristade mig icke ther till samtyckia, aldenstund Sal. Cammareraren Per Ersson i sin lijfztijd klagade att så ringa uthsädhe effter skatten war till Hemmanett, att thett icke kunde föda thett myckna Tienstefolkett som dher wid behöfdes, och elliest att the med sådan Spijsning inthett wille benögde wara som Bonden med sine barn äro belåtne föruthan thett att ther under är mycken widd dock inthett gått Hööbohl, skogen är sedermehra uthhuggin och Fiskieriet förswunnitt, till detta så wäll som the flere Hemmanen aff Sochnen, att en Man [f. 661r:] aff Condition icke kan der wid blifwa behållin fast 2 bönder torde ther wid warda Conserverade, och altså är betänkeligitt att rijfwa Hemmanett, fast Bonden med sine Sönner thett sig emellan egenwilligt skifftatt J trenne Röökar. och måge the effter Kongl. Förordning uthgiöra then Rättighett som dher på föllier, så längie the blifwa ther besittiande." [Dombok 1689 för Hälsingland, renoverad, Gävleborg:36, f. 660r, v, Häradsrätter, Advokatfiskalen, Svea hovrätt, Riksarkivet] Att "Fiskeriet förswunnit" kan hänga ihop med noteringen i domboken från tinget den 28-29 april 1676, vilken anger att "Norale Almoghe" enligt "H:r Generalens och Gouverneurens öpne Breff af den 10. Februarij (1)676, hwaruthinnan Norala Almoghe blifwer frijkallade för dhen resterande Siähle-Taxan". Som orsak anges den "här å Orten holdne Ransakning, öfwer Siählefiskerietz Aftaghande, Hwilket Hans Kungel. Maij:tt nådgst behierttadt hafwer och på Sidsthåldne Rijkzdagh den 24 Septemb: (1)675. Allernådigst resolverat, at the för åtherstående Siähle afradh, så och hädan efter til behagheligh tijd för Åhrlige Taxan skole förskonthe warda". Taxan anges ha varit fem tunnor och 8 1/2 lispund späck per år, som Norrala socken hade blivit skyldig för åren 1671-1674. Denna rest blev nu avskriven. [Dombok 1676 för Hälsingland, renoverad, Gävleborg: 24, f. 99v, Häradsrätter, Advokatfiskalen, Svea hovrätt, Riksarkivet]
Bonde:		från 06.05.1691 Svartvik nr 1, Norrala sn, HÄL 13)		Hembygdsforskaren framlidne Anders Olov Nilsson (1888-1967) i Edvik noterar ur en icke angiven urkund att Jon Olofsson köpte hemmanet om 21 öresland och 22 penningland "den 6 Maij 1691", men sannolikt avses här att han erhöll fastebrev på hemmanet. Att döma av de övriga noteringarna om de äldre ägareförhållandena för hemmanet är uppgiften hämtad från gårdsarkivet; strax innan har Nilsson återgivit ett köpebrev på pergament från 1640-talet.
Bosatt:		till 1693 Svartvik nr 1, Norrala sn, HÄL 1)
Död:		1693 Svartvik nr 1, Norrala sn, HÄL 1)
Begravd:		13.08.1693 Norrala kyrkogård, Norrala sn, HÄL 14)		Begravningsnotisen lyder: "1693. den 13. Augusti, blef Jon Olufsson begrafwen, hwilken war född i liwsdahls Sochn och Sijboo by. Warit Landboo uti Enånger i 16. åhr, dher effter kom han hijt till Norala, war i Swartwijk, en tijd Landboo, och sedan inlöste Hemmanet, som Sal. Cammareraren Per Eriksson tilförne besuttit, Hans lefrne finnes warit af Guds Fruchtan och Fromheet, sampt stoort tolamod i des många barns opFostrande med stoor armod. Lägerstaden är effter gården, näst wästan Före Wapenhwstrappen. Ålderen war 85. åhr."

Vigsel:

Barn:
IX:457 Johan Jonsson (~1652 - 1717)
IX:25 Olof Jonsson Rummel (~1653 - 1723)
Margareta Jonsdotter+ (~1658 - )
Jon [!] Jonsson (~1675 - 1725)
Håkan Jonsson Rummel
Anders Jonsson