Av / By Håkan Skogsjö, Mariehamn

Författarinnan Selma Lagerlöfs förfäder finns till största delen i Värmland. Hennes släkt har behandlats i litteraruren i olika sammanhang. Bland annat följande verk må framhållas:

Släkten Lagerlöf finns utredd i Svenska släktkalendern 1978, där ytterligare litteraturhänvisningar finns. I Elgenstierna ättartavlor (ätten von Lagerlöf) omnämns släktens äldsta led. Släktforskaren Erik Hellerström har i flera sammanhang berört Selma Lagerlöfs ursprung: "Anteckningar om släkten Wallroth, Selma Lagerlöfs mödernesläkt" (i: Släkt och hävd 1962 sid 166-173), "Selma Lagerlöfs antavla i 4:e led" (i: Släkt och hävd 1963, sid 236-243). I boken "Diktares arv" av Erik Hellerström (Uddevalla 1969) ingår också en antavla för Selma Lagerlöf i fyra generationer (sidan 90).

Antavlan nedan är ett försök till en någorlunda fullständig sammanställning över de uppgifter som finns om författarens ursprung. Men för den som ger sig in i primärkällorna är det knappast några svårigheter att ytterligare komplettera uppgifterna. Självfallet tar jag tacksamt emot kompletteringar och rättelser. Mejla dem här. Glöm inte att ange källhänvisningar!

Källor anges inom parentes (liksom länsbokstäverna i direkt anslutning till sockennamnen). Bokstäverna ”f”, ”v” och ”d” samt ”hfl” anger att födelse-, vigsel- respektive dödboken har kontrollerats och att uppgifter hämtats ur husförhörslängder. En del förkortningar används: E = Karlstads stifts herdaminne av Anders Edestam, ET = uppgifter meddelade av Elisabeth Thorsell, SBL = Svenskt biografiskt lexikon, SoH = Släkt och Hävd.

Observera! Vill du veta om ett namn, ort eller yrke omnämns i antavlan, använd din web-läsares sökfunktion. På en bråkdel av en sekund får du svaret.

Införda rättelser och kompletteringar:
4 dec 2001: Ana nr 116–17.
10 febr 2000: Ana nr 26, 96, 192, 472.
1 febr 2000: Ana nr 26, 45, 54, 55, 108, 109, 110, 111, 220, 380.

f
2 Erik Gustav Lagerlöf, född 1819, död 1885. Mönsterskrivare och godsägare, bosatt i Mårbacka, Östra Ämtervik sn (S). Han var först löjtnant och senare mönsterskrivare vid Värmlands regemente samt ägare av Mårbacka. Gift 1849 med

m
3 Elisabeth Lovisa (Louise) Wallroth, född 1827, död 1915. (SoH). Om släkten Wallroth, se: Erik Hellerström, Anteckningar om släkten Wallroth, Selma Lagerlöfs mödernesläkt (Släkt och hävd 1962 sid 166 ff).

ff
4 Daniel Lagerlöf, född 9 mars 1776 i Arvika (S), död 3 juni 1852 på Mårbacka, Östra Ämtervik sn (S). Regementsskrivare, bosatt på Mårbacka. (E). Han var regementsskrivare vid Närke och Värmlands regemente samt ägare av Mårbacka. Gift 30 nov 1806 i Östra Ämtervik sn (S) med

fm
5 Elisabet Maria Wennervik, född 12 juni 1784 på Mårbacka, Östra Ämtervik sn (S), död 25 jan 1864 på Mårbacka.

mf
6 Karl Johan Wallroth, född 1791, död 1869. Handlande och rådman i Filipstad (S). (SoH). Han var också brukspatron på Gårdsjö. Gift 1826 med

Elisabeth Thorsell meddelar att Wallroth enligt födelseboken var född den 19 aug 1791 i Filipstad.

fff
8 Daniel Johan Lagerlöf, född 14 maj 1737 i Arvika (S), död 21 febr 1784 i Arvika (S). Kontraktsprost och kyrkoherde i Arvika (S). (E). Gift 26 sept 1770 i Kila sn (S) med

ffm
9 Brita Sejdelia, född 8 mars 1746 i Karlstad (S), död 13 okt 1796 i Kila sn (S). (E). Eventuellt skedde vigseln 1771.

fmf
10 Erik Wennervik, född 29 maj 1750 i Östanås, Hammarö sn (S), död 15 maj 1801 i Mårbacka, Östra Ämtervik sn (S). Komminister i Östra Ämtervik, bosatt på Mårbacka. Gift 24 juni 1778 i Östra Ämtervik sn (S) med

fmm
11 Maria Katarina Lyselia, född 15 mars 1756 på Mårbacka, Östra Ämtervik sn (S), död 29 jan 1791 i Östra Ämtervik sn (S).

mff
12 Henrik Wallroth, född 1757, död 1810. Handlande i Filipstad (S). (SoH,ET). Gift 12 nov 1790 i Filipstad med

mfm
13 Lisa Juliana Elfborg, född 4 juni 1774 i Filipstad, död 1835. (SoH,ET). Hon gifte 1811 om sig med Anders Lundberg, född 1784, död 1821, handlande i Filipstad. (SoH 1962)

mmf
14 Kristoffer Berggren, född 1770, död 1814. Apotekare i Kristinehamn (S). Gift 1799 med

mmm
15 Margareta Lovisa Schagerström, född 1779, död 1811.

ffff
16 Andreas Lagerlöf, född 30 dec 1700 i Arvika (S), död 10 jan 1769 i Arvika (S). Kontraktsprost och kyrkoherde i Arvika (S). Han var riksdagsman vid 1760 års riksdag. Gift 6 jan 1733 i Kila sn (S) med

fffm
17 Kristina Engel Hofsten, född 16 jan 1714 i Filipstad (S), död 17 febr 1761 i Arvika (S).

ffmf
18 Elof Sejdelius, född 1713, död 1788. Prost och kyrkoherde i Kila (S). (E). Gift 1744 med

ffmm
19 Anna Elisabet Forsell, född 1728, död 1800. (E).

fmff
20 Bengt Håkansson, född 1719, död 24 febr 1801 i Mårbacka, Östra Ämtervik sn (S). Hemmansbrukare i Östanås, Hammarö sn (S). (v,hfl). Vid vigseln 1748 var han trädgårdsdräng på Rud. Senare blev han hemmansbrukare i Östanås, Hammarö sn, och därefter i Hult med flera platser i Grava sn (S). Gift 24 juli 1748 i Hammarö sn (S) med

fmfm
21 Maria Eriksdotter, född 1718, död 1771 i Hult, Grava sn (S). (v,hfl). Vid vigseln 1748 var hon huspiga på Rud.

fmmf
22 Erik Lyselius, född 21 juni 1720 i Öjenäs, Lysvik sn (S), död 14 nov 1798 i Östra Ämtervik sn (S). Komminister, bosatt på Mårbacka, Östra Ämtervik sn (S). Han var komminister i Östra Ämtervik och ägare av Mårbacka. Gift 17 juni 1753 med

fmmm
23 Elisabet Morell, född 29 jan 1723 på Mårbacka, Östra Ämtervik sn (S), död 2 febr 1781 på Mårbacka.

mfff
24 Johan Wallroth, född 1711, död 1792. Trädgårdsmästare i Ekenäs, Eskilsäter sn (S). (SoH). Han var gårdsfogde på Rosenborg, Eskilsäter sn, och sedan träd- gårdsmästare i Ekenäs. Han var gift första gången 1738 med Sara Djurén (Diureen), död 1743, andra gången med Gunilla Eliasdotter Rudberg, död 1770, och tredje gången med Ingrid Svensdotter. (SoH 1962) Gift med

mffm
25 Gunilla Eliasdotter Rudberg, född 1718 ca, död 1770. Härkomst okänd, enligt Erik Hellerström.

mfmf
26 Karl Fredrik Elfborg, född 1732, död 22 mars 1782 (ej 1783) i Filipstad av vattusot, 50 år gammal. Handlande i Filipstad (S). (ET) Härkomst okänd, enligt Erik Hellerström.

Stefan Simander skriver till Nättidningen RÖTTER (sept 1997): Det gäller 26 Karl Fredrik Elfborg. Jag tror jag har funnit ett "hett spår" när det gäller anorna till denne man. Min son härstammar nämligen från släkten Elfberg i Ervalla, T och enligt Stefan Nilsson i Örebro skulle det nog finnas en koppling till Selma Lagerlöf. Jag kollade detta med en Lagerlöfsforskare som kollade det med någon släktförening, men inget napp. När jag matade in uppgifter från Gunnar Holm om bl a Elfberg såg jag en notis om att Klas Jakob Elfberg f (ca) 1730 blev handelsman i Filipstad. När jag kollade detta mot antavlan på Rötter fann jag följande slående likheter: 1) Båda personerna anges som handlande i Filipstad. 2) Snarlika efternamn Elfberg-Elfborg. 3) Dubbelnamn med första namn som börjar på K. Klas Jakob och Karl Fredrik. 4) Båda är födda vid samma tid. 1730 och 1732. 5) Sist, men inte minst: Klas Jakobs mor hette Juliana Eleonora Meijer (f 1705.02 i Axbergshammar, Axberg, T) och Karl Fredriks dotter hette Lisa Juliana.

Stefan Nilsson ger ytterligare bevis för att denna filation är korrekt (31 okt 1997): Jag har i många år forskat om Elfsbergssläkten i Ervalla och hittade för ett tiotal år sedan en anknytning till Värmland. Denna ledde sedan med stor sannolikhet vidare till Selma Lagerlöf via släkten Wallroth. Att handelsmannen Carl Fredric Elfborg i Filipstad är son till kvartermästaren Jacob Elfsberg i Ervalla menar jag finns om än inte klara bevis, så åtminstone mycket starka indicier, för. Husförhörslängderna för Ervalla är tyvärr rätt knapphändiga för 1700-talets första hälft. Därför finns endast något kryptiska uppgifter om kvartermästare Jacob Elfsbergs barn i dessa. Vid genomgång av övriga kyrkböcker klarnar bilden något. Enligt dödboken för Jacob Elfsberg (död 1753 i Ervalla) ska han ha haft 8 barn, 6 söner och 2 döttrar. Av dessa kan 5 söner och 2 döttrar återfinnas namngivna på andra ställen i kyrkböckerna och hans barn blir då följande:

Claes Jacob född 1730
Carl Fredric (Carl Henric) född 1732
Jan Henric född 1733
Christina Agneta född 1736
Anna Catharina född 1737
Herman född 1743
Hans Petter född 1746
Son med okänt namn och födelseår

Namnet Carl Henric förekommer i endast en notering i hfl (hfl 1 för åren 1745-53), men är troligen en felskrivning för Carl Fredric, då en annan son har namnet Henric. Han skrivs direkt före denne Jan Henric i hfl, så födelseåret 1732 (som Carl Fredric i Filipstad har) skulle passa bra. Carl Henric/Fredric finns ej noterad i hfl i Ervalla från mitten av 1750-talet. Från 1755 finns däremot Carl Fredric Ellberg (senare Elfborg) i Filipstads hfl. Starkaste indiciet för släktskapet är att ”Bokhållaren Herr Carl Friedric Elfberg i Phillipstad” var dopvittne vid Anna Catharina Elfbergs son Carls dop 1764 i Ervalla. Det är då systersonens dop har närvarade vid. Kontakt med andra Elfberg/Elfsberg-forskare sökes! Mejla till Stefan Nilsson, Örebro.

Om ovanstående teorier håller streck lyder fortsättningen på antavlan så här, enligt Stefan Simander:

mfmff
52 Jakob Elfberg, född (döpt 5 april 1698) i Torpa, Ervalla (T). Död 10 sept 1753 därsammastädes. Kvartersmästare.
mfmfm
53 Juliana Eleonora Meijer, född febr 1705, Axbergshammar, Axberg (T). Död 4 jan 1788 i Torpa, Ervalla (T).
mfmfff
104 Jakob Elfberg, född 1670, Näsby (T). Död 1734, Torpa, Ervalla (T). Ryttare 1687. Majors avsked.
mfmffm
105 Agneta Olofsdotter Reef, född i Askersund?, död 1728, i Torpa, Ervalla (T).
mfmfmf
106 Albrecht Meijer begravd i Axberg (T). Brukspatron på Axbergshammar.
mfmfmm
107 Kristina Cletcher/Cletzer född, 1673 i Axbergshammar, Axberg (T). Död 1738, därsammastädes.
mfmffff
208 Johan Arvidsson Ervallius, född 1611 i Torpa, Ervalla (T). Död 1672 Näsby (T).
mfmfffm
209 Anna Nilsdotter Reef, född 1639, Köping (U). Död 1708, Ervalla (T).
mfmfmmf
214 Henrik Cletcher, född ca 163. i Haag, Holland. Död 1696 i Axberg, (T). Köpman i Stockholm och bruksägare. Gift 1664 i Axberg.
mfmfmmm
215 Maria von der Reiff, född 1645 i Axbergshammar, Axberg (T).
och vidare några generationer i Holland.

Peter Funke har funnit ett spår som möjligen kan rasera ovanstående hypotes. Han skriver (23 febr 1998): Det finns en intressant teori beträffande nummer 26 Karl Fredrik Elfborg återgiven i Selma Lagerlöfs antavla på Rötter, nämligen namnlikheten med namnet Elfberg. När jag satt och tittade igenom Toijers redogörelse över handskriftssamlingen i Kristinehamns Högre Allmänna Läroverks bibliotek (VFoN 1937) fann jag ett spår som möjligen kullkastar denna teori. I de Lignellska samlingarna skall det nämligen finnas ett brev från J.E. Elfborg till C.F. Elfborg från 15/4 1764. Tyvärr har jag inte kunnat få fram innehållet i brevet, men där finns kanske svaret på vem Karl Fredrik Elfborg var.

Peter Funke har jagat vidare på brevspåret och skriver (27 april 1998): Med benägen hjälp av Lena Halvarsson på Värmlandsarkiv i Karlstad som plockat fram det tidigare nämnda brevet från J.E. Elfborg till C.F. Elfborg, samt hjälp av Gunnar Jonsson i Säffle med handskriftstydningen så kanske vi kan närma oss lösningen på gåtan C.F. Elfborg, nummer 26 i Selma Lagerlöfs antavla.
Brevet är daterat i London (!) 15 april 1764. J. Elfborg lyckas då skicka ett brev med en vän, adressat "Monsieur Carl Fredrich Elfborg, Teneur des Liveres. Philipstad". Han berättar att han "försökt wärden" sedan de senast talats vid, och att han söker tjänst i London. Han hälsar till modern och syskonen och: "helsa alla wakra flickor och andra goda wänner från mig så wäl i Philipstad som andra ställen, förgät intet Britta Färnholm och andra raska flickor..." I en mariginalanteckning skriver han att han kan nås med post som kan adresseras med namnet och titeln monsieur, "för Caracktören wil jag intet hafwa på". Posten skall skickas till den svenske envoayen i Köpenhamn, för vidarebefordran till England med en "Capiten". På kuvertet till C.F. Elfborg står med beklagan till "söte bror" från en Andreas att han råkat "upbrutit dine brev". "Söte bror" är nödvändigtvis inte en bokstavlig markering av syskonskap, men det är förstås inte osannolikt. Kanske går det med hjälp av litteratur om svenskar i London på 1760-talet (se svar från Näzell/Thorsell på Rötters frågesida!) utröna vem brodern J.E. Elfborg var? Slutligen kan jag nämna att det även finns material rörande majoren Jacob Elfberg i handskriftssamlingarna från Kristinehamns läroverk, dock inte i anslutning till Elfborgs brev.

Stefan Nilsson (4 maj 1998) ger här lite mer uppgifter om Elfsberg i Ervalla och Carl Fredrik Elfborg i Filipstad: Har med intresse tagit del av Peter Funkes uppgifter om London-brevet till C.F Elfborg. Om kopplingen till Ervalla är riktig, så finns tidigare kopplingar till England, nämligen Thomas Cletcher (då Carl Fredriks mormors bror) som på studieresor av bergverken i Europa bl.a besökte England. Det finns t.o.m brev bevarade skrivna av T Cletcher i London. Dessutom har släkten Cletcher som sådan sitt ursprung där, men kom via Holland till Sverige. Ett ytterligare indicium på släktskapet är namnkombinationen "Juliana Eleonora" som Carl Fredriks förmodade mor bar (Juliana Eleonora Meijer g.m Jacob Elfsberg d.y), vilket går igen hos Carl Fredriks dotterdotter Juliana Eleonora Wallroth (Carl Fredriks dotter bar som tidigare nämnts ena delen av namnet Lisa Juliana). Att originalhandlingar efter majoren Jacob Elfsberg från Ervalla hamnat i Värmland är också en intressant notering.

Stefan Jernberg i Karlstad skriver (1 febr 2000) beträffande ana 26 Karl Fredrik Elfborg: Han omnämns i Nordmark AI:3 s. 157 Stjälpet såsom "systerson" till bruksidkaren där Johan Wahlund [1713-1792 i Nordmark sn (S)] och dennes hustru Elisabet Maria Molitor [172(2)-1792 i Nordmark sn (S)]. I samma längd omnämns även en annan systerson till Wahlund nämligen Jakob, utan efternamn, f 1735 vilken är antecknad i hfl t o m 31/5 1751. Eventuellt var denna Jakob broder till Karl Fredrik. – Johan Wahlund var son till Jacobus Benedicti Wahlund, kh i Kroppa [1668-1717] och dennes hustru Elisabet Fernell [-1719] (Karlstads stifts herdaminne). Systrar till Johan W. var enligt herdaminnet SARA, f 1703 g 1727 med kh i Vadsbo (Vg) Johan Fägervall samt MARIA ELISABET, f 1712, g 1:a med rådmannen i Vadstena Johan Wetterling och 2:a giftet med kh i Herresta (Link.) Henrik Lindgren. Båda åldersmässigt tänkbara som mödrar till Karl Fredrik och Jakob men ingen gift med någon Elfborg, kanhända att de tagit namnet Elfborg från någon släkting??

Stefan Nilsson skriver (10 febr 2000): Läste med intresse senaste uppgifterna från Stefan Jernberg om Elfsberg/Elfborg. Den omnämnda Maria Elisabeth Molitor f 1722 g.m. J. Wahlund är bekant sedan tidigare, nämligen som kusin till syskonen Elfsberg i Ervalla. Maria Elisabeth Molitor var dotter till handelsmannen och brukspatronen vid Axbergshammar Herman Molitor och hans hustru Anna Catharina Meijer f 1697. Anna Catharina Meijer och Juliana Eleonora Meijer (gift med Jacob Elfsberg) var systrar. En Claes Jacob Elfsberg finns ju med i sammanhanget bland syskonen Elfsberg, dock med födelseåret 1730. Han finns noterad i hfl (AI:2 s 53 och 114) i Torpa, Ervalla fs 1754-58, 1760 och med noteringen utflyttad 1757 men utan ort angiven. Hans vidare öden är okända.

mfmm
27 Lisa Falk, född 11 jan 1737 i Filipstad, död 1804. (ET)

mmff
28 Kristoffer Berggren, född 1722, död 8 aug 1794 i Kristinehamn (S). Handlande och rådman i Kristinehamn (S). (E). Gift 29 maj 1760 i Ölme sn (S) med

mmfm
29 Elsa Bodin, född 3 maj 1735 i Filipstad (S), död 3 dec 1811 i Kristinehamn (S). (E).

mmmf
30 Emanuel Schagerström, född 1755 i Kristinehamn (S), död 1817. Brukspatron i Södra Borgvik, Borgvik sn (S). Om släkten Schagerström se: Carl Sjöström, Vermlands nation i Lund 1682-1907 (Lund 1908), sid 141. Gift 1777 med

mmmm
31 Lovisa Collin, född 1751, död 1788.

fffff
32 Daniel Lagerlöf, född 31 mars 1651 i Östanås, Sunne sn (S), död 21 april 1718 i Arvika (S). Kontraktsprost och kyrkoherde i Arvika (S). (S78,E). Han hade två bemärkta bröder: Petrus Lagerlöf, 1648-1699, rikshistoriograf och skald samt professor i Uppsala, samt Erland Lagerlöf, 1653-1713, professor i Lund. (S78) Gift 9 okt 1694 med

ffffm
33 Mariana Kentzel, född 1672 i Älgå sn (S), död (begravd 10 febr 1754) i Älgå sn (S). (E,S78).

fffmf
34 Nils Erlandsson Hofsten. Häradshövding samt rådman i Karlstad (S). Han var häradshövding i Kils med flera härader. Gift med

Peter Funke skriver (21 okt 1997): Hej! Jag har intresserat mig för Selma Lagerlöfs anor på sistone, inte minst tack vare den utmärkta antavlan för henne på Rötter. Saknar dock anorna för Nils Erlandsson Hofsten (34) och Anna Katarina Geijer (35). Såväl Nyberg i Värmland Förr och Nu 1917 som Wrangel: Tegnérska släktminnen anger att Anna Katarina Geijer är dotter till Kristoffer Geijer och Engelborg Carlberg (se 156 och 157, alltså en anförlust). Enligt Nyberg var Nils Erlandsson Hofsten son till Nicolaus Erici Hofstenius, kyrkoherde i Arvika 1653, död 1661, och gift med Annika Urania. N.E Hofstenius var enligt samma källa son till bonden Erik Nilsson i Hofsten, Köla (S) och hans hustru Karin Svensdotter. Annika Urania är väl förmodligen (!) dotter till prästen Petrus Erici Uranius i Arvika - en koll i Karlstads Stifts herdaminne bör kunna bekräfta det. Jag har även en del andra detaljer i Selmas anor "under utredning", hoppas kunna återkomma till det.

Peter Funke skriver (27 okt 1997): Enligt Nyberg (1917) var den tidigare nämnda Annika Urania dotter till prosten och kh i Arvika Petrus Erici Uranius, död 1653, g.m. Margareta Norenia. Petrus Erici U. var i sin tur son till kronolaxfiskaren vid Dejeforsen Erik Olofsson Spak. Margareta Norenia föddes den 11 maj år 1600 i Nor (S), och hon var dotter till prosten Erlandus Gudmundi i hans andra äktenskap med Anna Kax (1574-1648), dtr till kyrkoherden i Tuna Erik Kax o.h.h. Maria Svensdotter. Erlandus Gudmundi föddes 1554 i Dragaryd och dog 8 april 1630 i Nor (S). Erlandus Gudmundi fader hette Gudmund Vapensmed. Stupad 1555 i batalj med danskar. Gudmund skall eventuellt ha vallonska anor. Levde i Dragaryd. Uppgfiterna om Margareta Norenia och följande är ur Åke Wibergs bok Apertin (1960)

Sammanfattning: Observera att jag vid anförlust bekvämat mig med att endast markera den första anförlusten, generationerna därefter (=tidigare) har inte markerats.
Generation V:
34 Nils Erlandsson Hofsten f. i juni 1685, död 1725. Mantalssekreterare i Karlstad.
35 Anna Katarina Geijer, f. 1684, död 1772.
Generation VI:
68 Erland Hofsten (1651-1717) Kyrkoherde i Filipstad, gift 1684 med
69 Christina Cameen, (1665-1734)
70 Anförlust, se 156
71 Anförlust, se 157
Generation VII:
136 Nicolaus Erici Hofstenius ( -1661) Kyrkoherde i Filipstad (S)
137 Annika Urania
138 Bengt Cameen, f. i Karlstad 5 maj 1635, död d:o 5 sept. 1704) Superintendent i Karlstad (S)
139 Christina Carlberg (1644-1715)
Generation VIII:
272 Erik Nilsson från Hofsten, Köla (S)
273 Karin Svensdotter
274 Petrus Erici Uranius, prost och kh i Arvika (-1653) Gift 1623 med
275 Margareta Norenia f. 11 maj 1600-
276 Sveno Benedicti Elfdalius Camænius (1588-1666), superintendent i Karlstad
277 Sara Erlandsdotter Norenia (1598-1651)
278 anförlust, se 134 och 135
Generation IX:
548 Erik Olofsson Spak, kronolaxfiskare vid Dejeforsen, Nedre Ullerud (S)
550 anförlust, se 262
551 Anna Eriksdotter Kax (1574-1648)
552 anförlust, se 638
553 anförlust, se 639
554 anförlust, se 262
555 anförlust se 551
Generation X:
1102 Erik Kax, kyrkoherde i Tuna
1103 Maria Svensdotter

ffmff
36 Sven Eriksson. Bonde. Han var eventuellt bonde i Segerstad. Gift med

ffmfm
37 Britta Mattsdotter.

ffmmf
38 Gustav Forsell, född 1695, död 1755. Handlande och rådman i Karlstad (S). (F). Kom till Uppsala 1717, blev rådman i Karlstad. (F) Gift 1717 i Karlstad (S) med

ffmmm
39 Sara Maria Geijer, född 1701 i Brunsberg, Brunskog sn (S), död 8 maj 1752.

fmmff
44 Olof Persson. Bonde i Öjenäs, Lysvik sn (S). Gift med

fmmfm
45 Karin Persdotter.

Marcus Boman meddelar (1 febr 2000) följande uppgifter om Karin Persdotter och hennes förfäder, som kompletterar de knapphändiga uppgifterna som sedan tidigare finns i denna antavla:

Källor:
1. Födda, Vigda och Döda i Lysvik församling 1692-1793, av Arne Linnarud.
2. Födda, Vigda och Döda i Sunne församling 1669-1736, 1737-58, av Arne Linnarud.
3. Sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1602-1700, 1701-25, 1726-40, av Gunnar Almqvist.
4. 24 Famous Swedish Americans and their Ancestors, av Sveriges Släktforskarförbund.
5. Mantalslängder och dylikt (då andrahandsuppgifter).

45. Karin Persdotter, f. i Ivarsbjörke, Sunne sn (S). G. 7/6 1719 i Lysvik sn (S) med Olof Persson från Öjenäs, Lysvik sn (S).
90. Per Olofsson, bonde i Ivarsbjörke, Sunne sn (S). G. 12/6 1681 m.
91. Anna Halvardsdotter, Askersby, Sunne sn (S).
180. Olof Persson, bonde i Ivarsbjörke, Sunne sn (S). Nämnd 1653-73.
181. Karin Jönsdotter, Fensbol, Fryksände sn (S).
182. Halvard Sonesson, bonde i Askersby, Sunne sn (S). Nämnd 1653-77.
360. Per Olofsson, bonde i Ivarsbjörke, Sunne sn (S). Nämnd 1631-50.
362. Jöns Markusson, bonde i Fensbol, Fryksände sn (S). Nämndeman, senare häradsdomare. Nämnd 1621-50.
364. Sone Gudmundsson, bonde i Askersby, Sunne sn (S). Nämnd 1632-56.
720. Olof Ivarsson, bonde i Ivarsbjörke, Sunne sn (S). Nämnd 1609-10.
724. Markus Jönsson, bonde i Likenäs, Dalby sn (S).
728. Gudmund Olofsson, bonde i Ambjörbyn, Nyed sn (S).

Då Marit Olofsdotter (93) och Per Olofsson (90) var syskon, så förekommer några av de ovannämnda även på platserna 186, 187, 372, 374, 744, 748.

fmmmm
47 Katarina Hesselgren, född 18 okt 1692, död 16 april 1742 i Mårbacka, Östra Ämtervik sn (S). Anders Edestam uppger olika födelsetid för henne (i Karlstads stifts herdaminne), dels ovanstående och dels 16 okt 1691. Om släkten Hesselgren se: Fredrik Falkenberg, Släkten Silfverstolpe och dess ursprung Hesselgren från Dalsland (Stockholm 1946).

mffff
48 Kristoffer Evertsson Wallroth, född 1670, död 1761. Trädgårdsmästare i Harjen, Eskilsäter sn (S). (SoH). Han var först trädgårdsmästare i Harjen och senare i Björud, Eskilsäter sn. Han var gift första gången med Ebba Nordström, död 1708, och andra gången med Maria Andersdotter. (SoH 1962) Gift med

mfffm
49 Maria Andersdotter, född 1688, död 1763. (SoH).

mfmmf
54 Johan Eliasson Falk, född 21 sept 1704 i Filipstad (S), död 1745 (begravd 6 jan) i Storbron, Färnebo sn (S). Byggmästare, bosatt vid Storbron, Färnebo sn (S) Gift 9 juni 1734 i Filipstad med

mfmmm
55 Karin Hansdotter, född 15 sept 1704 i Storbron, Färnebo sn (S), död 12 febr 1769 i Filipstad (S).

Uppgifter om anorna 54–55 och deras förfäder meddelade av Stefan Jernberg i Karlstad den 1 febr 2000.

mmffm
57 Anna Ek. Bosatt i Kristinehamn (S).

Mårten Hougström meddelar hennes härkomst i ett mejl den 3 augusti 1998: Såg Selma Lagerlöfs intressanta antavla och hittade själv några nya anor, som jag inte kände till sedan tidigare. Här kommer några ytterligare anor till Selma Lagerlöfs ana 57 Anna Ek (1700-1779):
57 Anna Ek, född 1700, död 1779.
114 Kristoffer Ek. Stadsskreterare i Kristinehamn.
115 Anna Ekebom. Efter förste mannens död omgift med häradsskrivare Anders Mostedt.
230 Magnus Ekebom, född 1648, död 1696. Borgmästare i Kristinehamn, riksdagsman.
231 Elisabeth Camitz, född 1659.
460 Gustaf Ekebom, född 5/2 1624, död 15/3 1682. Borgmästare i Kristinehamn.
461 Anna Roman.
462 Georg (Göran) Camitz, död 1687. Borgmästare i Kristinehamn, brukspatron på Degerfors.
463 Elisabeth Urania.
920 Måns Ersson. Fogde.
922 Arvid Persson Roman, född 1587, död 1655. Landskamrer i Närke och Värmland.
926 Petrus Erici Uranius, död 1653. Kyrkoherde i Arvika.
927 Margareta Erlandsdotter Norenia, född 11/5 1600 i Nor.
1844 Per Arvidsson.
1845 Brita Haraldsdotter (Appelbom).
1852 Erik Olofsson Spak. Kronolaxfiskare vid Dejeforsen, borgmästare i Karlstad.
1854 Erlandus Gudmundi, född 1554, död 1630. Kyrkoherde i Nor.
1855 Anna Eriksdotter Kax, född 1574, död 1658.
Jag härstammar själv från en syster till Selma Lagerlöfs mormor Johanna Catharina Berggren (1804-1863).

mmfmm
59 Elsa Johanna Chenon, född 17 jan 1716, död 21 dec 1787 i Kristinehamn (S). (E).

mmmff
60 Olof Schagerström, född 27 sept 1712 i Filipstad, död 1786. Handlande och rådman i Kristinehamn (S). Han var brukspatron på Borgvik och handlande och rådman i Kristinehamn. (ET)
Bland dopvittnena Mattes Hammarström.
Gift 1754 med

mmmfm
61 Greta Kajsa Gröndahl, född 1736 i Kristinehamn (S), död 1782 i Borgvik, Borgvik sn (S). Om släkten Gröndahl se: Erik Falk, Släkten Gröndahl (Stockholm 1908).

mmmmf
62 Per Collin, född 30 dec 1714. Landskamrerare i Karlstad (S). (Hans anor har retts ur av Håkan Henriksson och finns redovisade nedan. Läs också diskussionen kring dessa uppgifter här.) Gift med

mmmmm
63 Märta Lisa Gröndahl, född 17 mars 1734.

ffffff
64 Magnus Petri Schivedius, född 1605 i Södra Skived, Grava sn (S), död .. febr 1674 i Östanås, Sunne sn (S). Komminister, bosatt i Östanås, Sunne sn (S). (S78). Han var komminister i Sunne och Ämtervik och gift två gånger. (S) Han begick självmord med hjälp av en pennkniv. (EÄ) Gift 4 aug 1643 med

fffffm
65 Katarina Brunia, död 2 april 1663. (S78). Eventuellt skedde vigseln 1644.

ffffmf
66 Anders Kentzel. Borgmästare i Filipstad (S). (E). Han var bergmästare i Värmland och borgmästare i Filipstad. Gift med

Enligt Peter Funke (mejl 31 okt 1997) avled Anders Kentzel före 1680. Elisabeth Carlberg var född 3/12 1650 och avled i juni 1692 (Gren). Elisabeth Thorsell lämnar ännu mer exakta uppgifter (okt 1998): "salig bergmästaren Andreas Kenzel" begravdes enligt dödboken 1679 Sexagesima (= 23 febr) i Filipstad. Elisabet Carlberg gifte om sig med borgmästaren Olaus Wallengren. Hon begrovs Midsommardagen 1692 i Filipstad, enligt dödboken.

ffmmff
76 Per Larsson, död 1735 i Karlstad (S). Mästersmed i Forsnäs bruk, Alster sn (S). (F). Han var också mästersmed vid Allströms bruk, Alster sn. Gift med

ffmmfm
77 Anna Elofsdotter.

ffmmmf
78 Kristoffer Geijer, född 1672 ca i Stora Bohr, Linde sn (T), död 26 febr 1712 i Brunsberg, Brunskog sn (S). Brukspatron i Brunsberg, Brunskog sn (S). Gift 1700 i Karlstad sn (S) med

ffmmmm
79 Anna Elisabet Bergia, född 1682 i Prästgården, Nyed sn (S), död 4 juli 1756 i Brunsberg, Brunskog sn (S).

fmmfmf
90 Per Olofsson. Bonde i Björke, Sunne sn (S).

fmmmff
92 Brynte Jonsson. Hemmansägare i Mårbacka, Östra Ämtervik sn (S). Gift med

fmmmfm
93 Marit Olofsdotter. Hon och Per Olofsson i Björke, Sunne sn, var syskon, se Hellerström 1963 sid 239. (Se ana 45 i denna utredning!)

fmmmmf
94 Nicolaus Hesselgren, född 1651, död 4 dec 1700 i Prästgården, Steneby sn (P). Kyrkoherde i Steneby, bosatt i Prästgården, Steneby sn (P). Gift med

fmmmmm
95 Katarina Forsæa, född 1651, död 19 mars 1711 i Steneby sn (P). Enligt annan uppgift född i april 1654, men hon uppges ha dött 60 år gammal.

mfffff
96 Ebert (Evert) Kristoffersson, född 1643 ca, död 1699. Trädgårdsmästare i Ekebo, Otterstad sn (R). (SoH). Nämnd 1682 i Lerbäck och från 1688 i Ekebo. Han var gift första gången med en till namnet okänd kvinna och andra gången (redan 1688) med Ingrid Bryngelsdotter, född ca 1668, död 1736. Gift med

mffffm
97 NN.

mfmmff
108 Elias Johansson, född 1660 (åu), död 1732 begravd 26 nov i Norsbron, Färnebo sn (S) Snickare i Norsbron, Färnebo sn (S). Gift 1698/1702 med

mfmmfm
109 NN, född 1667 (åu), död 1732 begravd 20 febr i Norsbron, Färnebo sn (S).

mfmmmf
110 Hans Eriksson, född 1672 döpt 4 maj i Storbron, Färnebo sn (S), död 1738 begravd 2 advent i Storbron, Färnebo sn (S). Gift 1703 21 trinitatis i Färnebo sn (S) med

mfmmmm
111 Karin Jonsdotter, född 1682 (hfl) Troligen i Finshyttan, Färnebo sn (S), död 12 febr 1769 i Storbron, Färnebo sn (S).

mmfmff
116 Per Nilsson Bodin. Handelsman i Filipstad sn (S). (E). Gift med

Britt-Marie Lundell i Nora fäste under släktforskardagarna i Borås 2001 redaktionens uppmärksamhet på att Per Nilsson Bodin och hans hustru omtalas i ”Noraskogs arkiv. Bergshistoriska samlingar och anteckningar”, del 6 (1928), som bygger på forskningar av den legendariske släkt- och hembygdsforskaren Johan Johansson i Noraskogs (1840–1905), tillika lantbrukare och riksdagsman. I denna del ingår den så kallade Bondebysläkten till vilken Bodin hörde. Uppgifterna här nedan är hämtade från denna skrift (där mer uppgifter finns):

Peter Nilsson Bodin var först bruksbokhållare, sedermera uppbördsman och handlande i Filipstad. Död under 1720-talet. Gift med Elisabet Andersdotter Rehning i hennes andra gifte, dotter till handlanden Anders Rehning och Anna Nilsdotter i Filipstad samt änka efter uppbörds- och handelsmannen Olof Egelström i Filipstad, som begravdes 1697, 33 år gammal.

Far: Nils Israelsson nämns såsom tjänstgörande sexman i Pershytte tingslag 27 juni 1677 och bevistade sitt sista gruvting 20 juni 1703. Ägare till fäderneshemmanet Bondebyn och var genom giftermål tillika innehavare av hemman först i Skofthyttan och senare i Grängshyttan. Han avled i oktober 1706 och begravdes 26 dec i Nora kyrka. Gift 1:o med

Mor: Anna Larsdotter, dotter till bergsmannen Lars Persson i Älvhyttan. Efter hennes död gifte Nils Israelsson om sig först med Marina Eriksdotter från Bergsmanshyttan och sedan, år 1700, med Marina Larsdotter, änka från Grängshyttan.

Ff: Israel Persson, förekommer från 1635 som ägare till faderns hemman i Bondebyn å vilket han erhöll laga fasta 20 dec 1645, nämndeman och sexman samt riksdagsman vid riksdagen i Göteborg 1659–60. Han avled i febr 1674. Han var en av sin tids mest ansedda bergsmän. Han var gift två gånger. Första hustrun var förmodligen från Skrekarhyttan, men okänd till namnet (hon var mor till Nils Israelsson). Andra hustrun hette Ingrid Olofsdotter.

Fff: Per Jonsson i Bondebyn, nämnd från 1587 till 1634, då han torde ha avlidit. Efterträdde fadern på hemmanet.

Ff ff: Joan eller Joen Nilsson upptages i 1540 års skattelängd såsom innehavare av 3/8 utav hela Bondebyn, men i 1550 års mantals- och skattelängd för 1/3 av samma by med 1/8 i Bondeby hytta och ett ”boderum” vid Nora kyrka.

mmfmmf
118 Dionysius Dionysii Chenon, född 3 okt 1676, död 30 nov 1740 i Filipstad (S). Prost och kyrkoherde i Filipstad (S). (E,ÖÄ). Gift 12 okt 1711 med

Enligt Elisabeth Thorsell (okt 1998) föddes han den 3 okt 1676 i Filipstad, enligt dess födelsebok.

mmmfff
120 Karl Olofsson Schagerström, född 1682, död 1760 i Karlstad (S). Handlande och gästgivare i Filipstad (S). Han blev senare lantbrukare i Grums sn (S). Gift 1712 med

mmmffm
121 Lena Hammarström, död 1717.

Peter Funke skriver till Nättidningen RÖTTER (31 okt 1997):
Ur "Borgvik" (1983) av Domar Skafte: "Carl Schagerström var gift två gånger. Den 6/4 1712 "lystes för Carl Schagerström och Lena Hammarström här i staden" – Filipstad. Den 4/5 1712 vigdes de av prosten Hofsten. Lena Hammarström avled fastlagssöndagen 1717 i sviterna efter en svår barnsäng; hon var då endast 27 år gammal. Lena Hammarström Zegolsdotter var dotter till länsman Mats Zegolsson". Det innebär att 242 skall heta Mats Zegolsson enl. ovanstående källa.

Kommentar av Håkan Skogsjö (31 okt 1997): Man bör nog vara försiktig med denna uppgift tills vidare. Varför kallar Skafte henne Lena Hammarström Zegolsdotter? Det stämmer ju illa med påståendet i följande mening att fadern hette Mats Zegolsson, en uppgift som för övrigt saknar källhänvisning. Det i våra öron egendomliga namnet Zegol (eller Segol) är en variant av Sigurd.

Elisabeth Thorsell skriver (23 febr 1998): Filipstad C: "1690 3 post Epiphania döptes Helena, dotter till Mattes Segolsson uppe i staden". Det verkar inte otroligt att Mattes Segolsson tog sig namnet Hammarström, senare finns under många år en Segol Hammarström i staden, denne gifte sig 1728 21/11 med Lena Montin och skulle kunna vara en yngre bror till Helena (Lena). Lena kallas bara Hammarström när hon gifter sig och när hon dör, inget patronymikon då alltså, har ej kollat hela dopboken efter hennes vigsel. Segol är inget ovanligt namn i trakten, en av mina anor heter så, och det finns fler. I oktober 1998 meddelar Elisabeth Thorsell: 1727 31/8 begrovs Math. Hammarströms hustru Kerstin Johansdotter, 70 år, i Filipstad (enligt dödboken). Hon kan vara Selma Lagerlöfs ana nr 243.

mmmfmf
122 Magnus (Andreae) Gröndahl, död 1746. Borgmästare i Kristinehamn (S). Smedson från Stockholm. Häradsskrivare i Väster-Närke, sedan häradsfogde i Östersysslet i Värmland och slutligen borgmästare i Kristinehamn. Riksdagsman. Han avled under riksdagen 1746.
Örnberg (3:204) uppger att han var häradsskrivare i Öster-Närke.
Gift 1722 med

mmmfmm
123 Katarina Joelsdotter Taleen, född 1699.
Hon kallas i andra källor (sannolikt felaktigt) Tolleen. Släkten Talén (i äldre tider stavad Taleen) finns utredd i Örnbergs ättartal, del 3, sid. 204. Där framgår hennes härstamning enligt följande (meddelat av Elisabeth Thorsell 23 febr 1998):

far Joel Taleen, född 1668, död 1727, handlande och rådman i Vadstena. Gift 1695 med
mor Elisabet Göthe, född 1676, död 1707.
farfar Petrus Gotschalki Schedviensis, död 1676. Han blev 1638 präst och kollega i Vadstena skola samt 1657 rektor där och tillika kyrkoherde i Orlunda. Gift med
farmor Johanna Johansdotter, född 1634, död 1728 (hennes morbror var Magnus Ignaeus, kyrkoherde i Östra Ryd).

mmmmmm
127 Katarina Joelsdotter Taleen = 123

fffffff
128 Per Månsson. Bonde i Södra Skived, Grava sn. (S78). Han avled före 1654.

fffffmf
130 Christophorus Svenonis Brunius. Prost och kyrkoherde i Kil sn (S). Gift med

fffffmm
131 Kristina Norenia.

Peter Funke skriver (27 okt 1997): Beträffande Selma Lagerlöfs anor: Nr 130 Christophorus Svenonis Brunius. Prost och kyrkoherde i Kil sn, gift med 131 Kristina Norenia.
Enligt Erik Gren: Värmlands Nation i Uppsala (Nationen och Hembygden II, 1939) var det Christophorus Svenonis Brunius son (med Elisabet Arwidsdotter) Sveno Christophorus Brunius*) (död 1645) som var gift med Christina Erlandsdotter Norenia, äldsta dotter till prosten och kh i Nor Erlandus Gudmundi o.h.h. Brigitta Persdotter. I ett citat från Hammrin står det "I allmänhet uppgives, att Brunius far var gift med henne". Enligt Wiberg: "Apertin" gifte sig Erlandus Gudmundi 1579 med Birgitta Persdotter (1558-1590). Hennes fader var sannolikt Petrus i Äskog i Almby socken, och hans hustru, född Larsdotter, från Mark. Stöd för att Christopher Svenonis Brunius var gift med Elisabet Arvidsdotter finner man i Alsterlinds "Bygata och kyrkväg", där det återges en teckning av Christoffer Brunius gravsten på gamla gravplatsen i Kil år 1886. Texten skall nu vara utplånad, men där står att Christoffer Brunius avled den 12 juni 1628, och att i graven vilar även hans hustru Elisabet Arvidsd, död 5 januari 1597. Enligt Wiberg: "Apertin" gifte sig Erlandus Gudmundi 1579 med Birgitta Persdotter (1558-1590). Hennes fader var sannolikt Petrus i Äskog i Almby socken, och hans hustru, född Larsdotter, från Mark.
*) SCB (alltså sonen) gifte sedan om sig med sin hustrus halvsyster Maria Erlandsson Norenia, sin tur syster till den Margareta Norenia (se anorna 34–35). Margareta var dotter Erland G. och Anna Kax, härstamning se ovan).
Stämmer ovanstående teori bör härstamningen vara så här:
65. Katarina Brunia, död 2 april 1663.
130. Sveno Christophorus Brunius (1589-1645) Kyrkoherde i St. Kil.
131 Christina Erlandsdotter Norenia F. 1579 (Gren och Wiberg, 1575 Fryxell)
260 Christophorus Svenonis Brunius, död 12 juni 1628, prost och kh i St. Kil
261 Elisabet Arwidsdotter, död 5 januari 1597
262 Erlandus Gudmundi, f. 1554 i Dragaryd, död 8 april 1630 i Nor (S) Prost och kh i St. Kil (S)
263 Brigitta Persdotter 1558-1590 (526-527 trol. enligt ovan)
520 Sven Laurentii (Lorensson) Brunius, död 1579 kh i St. Kil 1540-79
524 Gudmund, vapensmed, död 1555 (källa Wiberg)
1040 Lars Nilsson, skattebonde i Kil (annan källa uppger handlande i Bogesund) (Wiberg)
1041 Carin Nilsdotter (källa Wiberg).

ffffmmf
134 Johan Börjesson, född 24 juni 1606 i Brätte, död 9 mars 1676 i Sunnemo bruk. Brukspatron och borgmästare i Karlstad (S). Gift 16 nov 1634 med

ffffmmm
135 Kristina Olofsdotter Spak, född 1616.

ffmmfff
152 Lars. Mästersmed i Forsnäs bruk, Alster sn (S). (F). Han är möjligen identisk med hammarsmeden Lars Eskilsson vid Forsnäs hammare, som avled där 24 jan 1698, och då uppges ha varit född 1623 och gift sig 1657. Hans änka, Elin Bengtsdotter, dog 15 febr 1705 i Målsjö, Alster sn, och uppges då ha varit född 1610 och ha gift sig 1640 med 'salig Lars Eskilsson i Forsnäs' (gissningsvis har hon gjorts 17 år för gammal, egentligen född 1627 och gift 1657, prästen har kanske bara vetat att hon gifte sig vid 30 års ålder).

ffmmfmf
154 Elof. Borgare i Karlstad (S). (F). Han och dottern Anna Elofsdotter kallas i litteraturen vanligtvis Ågren, men namnet har säkerligen givits på grund av att sonen/brodern hette så. Denne sägs i Fryxell ha tagit namnet efter Klarälven som där (i Karlstad?) delar sig i tvänne grenar.

Bo Lindwall skriver i ett mejl (3 november 1997):
Ana nr 154 på Selma Lagerlöfs antavla Elof heter Elof Håkansson, borgare och forman i Karlstad, död 1668, och återfinns som ana nr 734 på Curtis Carlsons antavla i "24 Famous Swedish Americans and their Ancestors" (1996), sid 75. För vidare uppgifter se Gunnar Almqvist "Varifrån kom prästen Johan Ågren?" i Värmlands Anor 1994:4.

ffmmmfm
157 Engelborg Carlberg, född 7 juli 1649, död 1698 i Bohr, Linde sn (T).

ffmmmmf
158 Benedictius Andreae Bergius, död 20 dec 1682 i Prästgården, Nyed sn (S). Kyrkoherde i Nyed, bosatt i Prästgården, Nyed sn (S). (F). Blev magister 1664 och kyrkoherde i Nyed 1667. Han var gift första gången med Elisabet Arvidsdotter Roman, änka efter borgmästaren Henrik Kolthoff i Karlstad. (F) Gift med

ffmmmmm
159 Sara Carlström. (F). Hon hade tidigare varit gift med regementskvartermästaren Olof Eriksson Sparf. (F)

fmmfmff
180 Olof. Endast känd genom barnens fadersnamn.

fmmmfmf
186 Olof = 180

fmmmmff
188 Brynolphus Andreae Maskoll, död 1 sept 1674 i Prästgården, Edsleskog sn (P). Kyrkoherde i Edsleskog, bosatt i Prästgården, Edsleskog sn (P). Gift med

fmmmmfm
189 Margareta Larsdotter Hjerpe, död 1672.

fmmmmmf
190 Johannes Petri Forsaeus, född 13 juli 1610 i Fors sn (D), död 1679 i Prästgården, Steneby sn (P). Kyrkoherde i Steneby och kontraktsprost, bosatt i Prästgården, Steneby sn (P). Gift 1652 med

fmmmmmm
191 Katarina Spak. (E). Enligt Edestams herdaminne är hon 'troligen' dotter till Olof Eriksson Spaks första hustru, Kerstin Börjesdotter. Katarina Spak avled före maken (det vill säga före 1679).

mffffff
192 Kristoffer. Bosatt i Lerbäck, Otterstad sn (R). (SoH). Tjänte före 1626 på Traneberg på Kållandsö (troligen inkallad från Sydtyskland av släkten Natt och Dag), bodde sedan i Lerbäck där. (SoH 1962) Gift med

mfffffm
193 NN Larsdotter. Hon var syster till Anders Larsson, trädgårdsmästare på Traneberg, Otterstad sn (R).

mfmmmff
220 Erik Månsson, född 1635 (åu), död 1705 begravd 28 dec i Storbon, Färnebo sn (S).

mmfmmff
236 Dionysius Paschilius, född 162..., död 1689. Handlande och rådman i Filipstad (S). (E,ÖÄ) Han nämns också med den icke latinska namnformen Denik Påkesson. Gift med

Elisabeth Thorsell meddelar (okt 1998) att Dionysius Paschilius begravdes Dominica Judica (= 17 mars) 1689 i Filipstad och hustrun Margareta Eriksdotter begravdes den 14 juni 1719 i Filipstad, 88 år gammal, enligt dödboken.

mmfmmmf
238 Jöns Klasson Wallvik, född 1631, död 1691. Rådman i Falun (W). (E,ÖÄ) Han var också assessor i Svea hovrätt. Gift 1662 med

mmfmmmm
239 Magdalena Nilsdotter Rudbeckia, född 1647, död 1726. (E,ÖÄ). Om hennes ursprung se Örnbergs ättartal, del VII, sid 372.

ffffmmff
268 Börje Olofsson. Handelsman och rådman i Brätte. (F). Han är troligen identisk med den borgare Börje Olofsson som nämns i en skattelängd från 1610 för Brätte. Gift med

ffffmmfm
269 Anna Pedersdotter Svenske, född 158.... (F).

ffffmmmf
270 Olof Eriksson Spak, född 159..., död 1662 i Karlstad (S). Brukspatron och borgmästare i Karlstad (S). Gift med

ffffmmmm
271 Kerstin Börjesdotter, död 21 maj 1642.

ffmmmfff
312 Kristoffer Geijer, död 1657. Bergmästare och borgare i Lindesberg (T). Troligen son till Sebastian Geijer, som bodde i Österrike. Gift med

ffmmmffm
313 Dorotea de Besche, född 1608, död 1696.

ffmmmfmf
314 Johan Börjesson = 134

ffmmmfmm
315 Kristina Olofsdotter Spak = 135

ffmmmmff
316 Anders Hallorsson, född 1608 i Berg, Väse sn (S), död 1689 i Berg, Väse sn (S). Kyrkvärd och bonde i Berg, Väse sn (S). (F,SvA). Han var också frälserättare på Hammars säteri, Väse sn. Anders Hallorsson är stamfar för släkten Bergius. Av sönerna blev Bengt kyrkoherde i Nyed, Anders rådman i Filipstad, Erik rådman i Karl- stad och Lorens borgmästare i Eksjö. (SvA) Gift med

ffmmmmfm
317 Gunilla Bengtsdotter, född 1612, död 1699 i Berg, Väse sn (S). (F,SvA).

ffmmmmmf
318 Gustav Börjesson, död 8 maj 1680. Brukspatron samt borgmästare i Karlstad (S). Han avled 8 maj 1680 enligt Edestams herdaminne, men 8 maj 1688 enligt Elgenstiernas ättartavlor. Gift 1630 ca med

ffmmmmmm
319 Ellika Elfdalia, död 1683.

fmmmmfff
376 Anders Maskoll. Ryttare, nämndeman och bonde i Stora Källstorp, Tengene sn (R). Nämnd 1571–1605.

fmmmmfmf
378 Laurentius Andreae. Kyrkoherde i Järpås, bosatt i Prästgården, Järpås sn (R).

fmmmmmff
380 Peder Olofsson, född 1576 i Nysätra, Vätö sn (B). Häradsskrivare i Rekarne, Södermanland, och senare kronobefallningsman över Västersysslet i Värmland samt arrendator i Björnö, Gillberga sn (S). (E). Gift omkring 1609 med (se nedan)

Peter Funke skriver till Nättidningen RÖTTER (31 okt 1997): I Linus Brodins ”Gillberga socken” 1930 uppges att (380) "Peder Olufsson föddes av fattiga föräldrar år 1576 i Nysättra gård, ”Watöö socken” (Väddö) i Roslagen. Hans föräldrar voro Oloff Pederson och dennes hustru Britta Eriksdotter, vilken kallas ”danne quinna” - - - - - - - ”Fogden på Björne gifte sig omkring 1609 med (381) Kerstin Siggesdotter av Buresläkten, dotter av prosten i Eskilstuna och Fors ”herr Sigge i Fors” och dennes hustru Ebba Andersdotter.”

Kommentar av Håkan Skogsjö (31 okt 1997): Byn Nysätra ligger inte i Väddö socken utan i Vätö, också det en Roslagssocken. Det är synd att Brodin inte anger någon källa för sina uppgifter. Är det någon som vet varifrån citaten är hämtade?

Svar från Ingvar Dahl (1 febr 2000): Jag vet nu inte om din fråga kvarstår angående källan till Linus Brodin...? Men - hur som helst - källan är den likpredikan som hölls över fogden Peder Olofsson på Björnö i Gillberga (S). Denna likpredikan (av Gudmund Erland Norenius trycktes 1655, och där i står mycket riktigt att födelseplatsen var ".... uthi Roslagen i Wätöö Sochn i Nysättra Gård....". Alltså har Väddö lagts till av Linus Brodin, som var dåligt underrättad om ortnamnen i Roslagen. Som sagt - likpredikan över Peder Olofsson är källan, och den finns i ett ex på länsbiblioteket i Karlstad.

Meddelande av Håkan Skogsjö (4 juli 1998): Nya intressanta rön om Sigge Christophori Bure och hans eventuella släktband med Bure-ätten presenteras i en artikel av Ingvar Dahl i Släkthistoriskt Forum 3/98, sid. 12–13. Där framkommer uppgifter som indikerar att släktskap verkligen förelåg.

fmmmmmfm
381 Kerstin Siggesdotter. (E). Om hennes härstamning, se ovan under maken.

fmmmmmmf
382 Olof Eriksson Spak. Borgmästare i Karlstad sn (S). (E).

mmfmmfff
472 Dionysius Paschilius (Påke). Bergsman i Värmland. (ÖÄ). Han nämns i Örnbergs ättartal, del IV, sid 69ff, med namnet "Denis (Chenon, kallade sig) Paschilius (försvenskat Påke)". Om släktens Chenons stamnfader i Sverige, Dionysius fader »Pacquet Gilson», se Kjell Lindbloms artikel »Tankar om vallonsläkten Chenon» i Släkthistoriskt Forum 5/99. Gift med

mmfmmffm
473 Johanna Persdotter. Hon nämns i Örnbergs ättartal, del IV, sid 69ff.

mmfmmmff
476 Klas Eriksson, död 1651. Bergsman. (ÖÄ). Han var bergsman vid Stora Kopparberget samt ägare av Stråtenbo och Vilkesbacka, Aspeboda sn (W). Gift 1630 ca med

mmfmmmfm
477 Elisabet Tersera, född 1602, död 1675. (ÖÄ).

ffffmmfmf
538 Petrus Petri Svenske, född 1531 i Stockholm, död 1591 i Prästgården, Höreda sn (F). Kyrkoherde i Höreda, bosatt i Prästgården, Höreda sn (F). (F,EÄ). Gift 1570 med

ffffmmfmm
539 Katarina Larsdotter Bröms. (F).

ffffmmmff
540 Erik Olofsson Spak. Kronolaxfiskare i Dejeforsen, Ullerud sn (S).

ffffmmmmf
542 Börje Persson. Rådman i Karlstad (S). Gift med

ffffmmmmm
543 Brita Olofsdotter.

ffmmmffmf
626 Gillis de Besche, född 1579 i Liège, död 24 aug 1648 i Nyköping (D). Han var arrendator av Nyköpingsverken. Gift med

ffmmmffmm
627 Sara Petersdotter Dionysia.

ffmmmfmff
628 Börje Olofsson = 268

ffmmmfmfm
629 Anna Pedersdotter Svenske = 269

ffmmmfmmf
630 Olof Eriksson Spak = 270

ffmmmfmmm
631 Kerstin Börjesdotter = 271

ffmmmmfff
632 Hallor. Bosatt i Våxnäs, Karlstads landsförsamling (S). (F,SvA). Han var bonde i Våxnäs, Karlstads landsförsamling, och senare i Välingstorp, Väse sn (S). (SvA)

ffmmmmfmf
634 Bengt, död 1618 i Berg, Väse sn (S). Bonde i Berg, Väse sn (S). (F,SvA). Gift med

ffmmmmfmm
635 Ramfrid, död 1664 i Berg, Väse sn (S). (F,SvA). Hon dog 'så gammal att hon visste tala om hur de läst på radband'. (F)

ffmmmmmff
636 Börje Olofsson = 268

ffmmmmmfm
637 Anna Pedersdotter Svenske = 269

ffmmmmmmf
638 Benedictus Erici, född 1559, död 1634. Kyrkoherde i Älvdalen (Ekshärad). Gift med

ffmmmmmmm
639 Magdalena Svensdotter Brunia, död 10 jan 1634.

fmmmmffff
752 Anders Maskoll. Ryttare och bonde i Stora Källstorp, Tengene sn (R). Nämnd 1552-1567.

mmfmmmfmf
954 Elof Terserus. Kyrkoherde i Leksand, bosatt i Prästgården, Leksand sn (S). (ÖÄ). Han var också prost. Gift med

mmfmmmfmm
955 Anna Danielsdotter (Svinhufvud). (ÖÄ).

ffffmmfmff
1076 Peder Svenske, död .. dec 1534. Häradshövding. Han stupade vid belägringen av Varberg.

ffffmmfmmf
1078 Lars Bröms, död 1565. Hövitsman i Kalmar (H). Han var hövitsman över Kalmar slott och stad. Gift med

ffffmmfmmm
1079 Margareta Olofsdotter. Makarna gifte sig efter 1532.

Kjell Holmåker skriver i ett mejl (24 nov 1997): När jag studerade Selma Lagerlöfs antavla, fann jag i de äldre generationerna en del namn som jag kände igen från min egen antavla. Det gäller anorna 1078 Lars Bröms och 1079 Margareta Olofsdotter och deras förfäder. Ätten Bröms finns behandlad av Stig Östenson i Personhistorisk Tidskrift 71(1975), sid. 53-55. Där framgår att fadern till 2157 Anna Bröms hette Jöns och inte Nils, och att modern var Karin Jönsdotter (Bröms). Där redovisas också ytterligare två generationer. I Elgenstierna (Bröms och Bååt) finns uppgifter om 2156 Joen Nilsson Ruskas härstamning. Det är säkert överflödigt att påpeka att flera personer tillhör släkter, som finns behandlade i Äldre Svenska Frälsesläkter och på andra håll. Särskilt intressant är 8639 Ingrid Bengtsdotter, för genom henne kan man komma till de riktigt gamla generationerna. Både på fädernet och mödernet går släktlinjer tillbaka till Folkungaättens äldre led (Magnus Minnesköld och Karl den döve).

ffmmmffmff
1252 Gillis de Besche. Byggmästare. Han var byggmästare vid Skeppsholmen i Stockholm och sedan på Ny- köpings slott. Levde ännu 1610. Om hans härstamning se Elgenstier- nas ättartavlor, del II, sid 173. Gift med

ffmmmffmfm
1253 Helena de Besche.

ffmmmffmmf
1254 Peter Dionysius. Slottsbyggmästare i Nyköping (D).

ffmmmfmfmf
1258 Petrus Petri Svenske = 538

ffmmmfmfmm
1259 Katarina Larsdotter Bröms = 539

ffmmmfmmff
1260 Erik Olofsson Spak = 540

ffmmmfmmmf
1262 Börje Persson = 542

ffmmmfmmmm
1263 Brita Olofsdotter = 543

ffmmmmmfmf
1274 Petrus Petri Svenske = 538

ffmmmmmfmm
1275 Katarina Larsdotter Bröms = 539

ffmmmmmmff
1276 Ericus Jonae, född 1483 ca, död 30 maj 1588. Kyrkoherde i Älvdalen (Ekshärad). Han ska ha dött 105 år gammal. Om hans eventuella härstamning, se Anders Edestam: Karlstads stifts herdaminne, del II, sid 149. Gift med

ffmmmmmmfm
1277 Ingeborg. Om hennes eventuella härstamning, se Anders Edestam: Karlstads stifts herdaminne, del II, sid 149.

ffmmmmmmmf
1278 Sveno Laurentii, död 1579. Kyrkoherde i Stora Kil, bosatt i Prästgården, Stora Kil sn (S). Om hans eventuella härstamning, se Anders Edestam: Karlstads stifts herdaminne, del II, sid 51.

ffffmmfmmff
2156 Joen Nilsson Ruska. Han skrevs till Ryssby, Ryssby sn. Om hans härstamning, se vidare Elgenstiernas ättartavlor. Gift med

ffffmmfmmfm
2157 Anna Bröms. Enligt Utter var hon dotter till Nils Bröms och hans hustru Anna (en uppgift som dock inte stämmer, se vidare ana 1079).

ffffmmfmmmf
2158 Olof Drake. Väpnare och häradshövding. Han var häradshövding i Västbo, nämnd 1500-1518. Gift med

ffffmmfmmmm
2159 Märta Arvidsdotter (sparre över stjärna). Makarna gifte sig före 1508. Märta Arvidsdotter levde ännu 1558.

ffmmmfmfmff
2516 Peder Svenske = 1076

ffmmmfmfmmf
2518 Lars Bröms = 1078

ffmmmfmfmmm
2519 Margareta Olofsdotter = 1079

ffmmmmmfmff
2548 Peder Svenske = 1076

ffmmmmmfmmf
2550 Lars Bröms = 1078

ffmmmmmfmmm
2551 Margareta Olofsdotter = 1079

ffffmmfmmmff
4316 Kristiern Drake. Väpnare. Nämnd 1464–1467. Död före 1484. Gift med

ffffmmfmmmfm
4317 Margareta Svensdotter (Krumme). Makarna gifte sig efter 1455. Margareta Svensdotter levde ännu 1484.

ffffmmfmmmmf
4318 Arvid Knutsson (sparre över stjärna), född 144..., död 1497. Riksråd. Han var häradshövding i Kind. Gift 24 aug 1477 med

ffffmmfmmmmm
4319 Anna Gustavsdotter. Vigseln skedde på Tofta i Småland. Anna Gustavsdotter dog senast 1508.

ffmmmfmfmmff
5036 Joen Nilsson Ruska = 2156

ffmmmfmfmmfm
5037 Anna Bröms = 2157

ffmmmfmfmmmf
5038 Olof Drake = 2158

ffmmmfmfmmmm
5039 Märta Arvidsdotter (sparre över stjärna) = 2159

ffmmmmmfmmff
5100 Joen Nilss Ruska = 2156

ffmmmmmfmmfm
5101 Anna Bröms = 2157

ffmmmmmfmmmf
5102 Olof Drake = 2158

ffmmmmmfmmmm
5103 Märta Arvidsdotter (sparre över stjärna) = 2159

ffffmmfmmmfmf
8634 Sven Bäck. Väpnare. Nämnd 1410–1426. Gift med

ffffmmfmmmfmm
8635 Botild Klausdotter. Levde som änka 1458.

ffffmmfmmmmff
8636 Knut Arvidsson, död 1458/59. Häradshövding. Han var väpnare och häradshövding i Kind, bosatt på Torpa i Kinds härad. Gift 1439 med

Peter Funke skriver i ett mejl (31 okt 1997): Knut Arvidsson och Kerstin Bengtsdotter, den senare uppges leva som änka 1459. I visningsbroschyren för Torpa Stenhus står följande: "Men från 1459 finns ett domslut där Kristina Gunnarsdotter (Gylta), änka efter häradshövdingen i Kind, Knut Arvidsson (Sparre), tillerkännes rätten att för 20 mark återlösa besittningen---- Knut Arvidssons och Kristina Gunnarsdotters son, riksrådet Arvid Knutsson (Sparre) anses vara den som byggde det första stenhuset på Torpa."

ffffmmfmmmmfm
8637 Kerstin Bengtsdotter. Levde som änka 1459.

ffffmmfmmmmmf
8638 Gustav Olofsson (Stenbock, äldre ätten). Riddare och riksråd. Gift med

ffffmmfmmmmmm
8639 Ingrid Bengtsdotter (Vinstorpa-ätten).

ffmmmfmfmmmff
10076 Kristiern Drake = 4316

ffmmmfmfmmmfm
10077 Margareta Svensdotter (Krumme) = 4317

ffmmmfmfmmmmf
10078 Arvid Knutsson (sparre över stjärna) = 4318

ffmmmfmfmmmmm
10079 Anna Gustavsdotter = 4319

ffmmmmmfmmmff
10204 Kristiern Drake = 4316

ffmmmmmfmmmfm
10205 Margareta Svensdotter (Krumme) = 4317

ffmmmmmfmmmmf
10206 Arvid Knutsson (sparre över stjärna) = 4318

ffmmmmmfmmmmm
10207 Anna Gustavsdotter = 4319

ffffmmfmmmfmff
17268 Nils Krumme. Nämnd 1362-1414 i Västbo härad. Gift med

ffffmmfmmmfmfm
17269 Gunhild Svensdotter (Bäck). Levde 1414.

ffffmmfmmmmfff
17272 Arvid Jönsson, född ca 1376. Väpnare samt häradshövding i Ås och Kind härader. Nämnd 1400-1423. Död senast 1438. Gift med

ffffmmfmmmmffm
17273 Ingegerd Petersdotter. Makarna gifte sig före 1416. Ingegerd Petersdotter dog senast 1438.

ffffmmfmmmmfmf
17274 Bengt Turesson (sparre över blad). Gift med

ffffmmfmmmmfmm
17275 Märta Gunnarsdotter (Gylta).

En forskare (vars namn jag låter bli att nämna) skriver i ett mejl (okt 1998): Har fått ta del av material hos (en annan namngiven forskare) som ger följande fortsättning på anorna för Märta Gunnarsdotter Gylta:

• far: Gunnar Nilsson (Gylta). Död före 1429
  
• mor: Märta Olofsdotter (oxhuvud). Död före 1420
  
• ff: Nils Gylta
  
• mf: Olof Boson (oxhuvud). Död före 1420
  
• mm: Katarina Karlsdotter. Död c:a 1420.
  
• mfm: N.N. Torkelsdotter

  Uppgifter av den här typen bör inte spridas eller publiceras. Jag gör det i detta fall endast för att få tillfälle att göra denna kommentar, som ett varnande exempel. Det allvarliga felet är att uppgifterna saknar varje form av referens eller källa. När det gäller medeltiden är det ett oavvisligt krav att källan alltid anges. Det kan vara en hänvisning till en bok eller till originalurkunder. Finns ingen sådan referens bör uppgifterna betraktas som värdelösa och därför kastas. Bokstavligen! När det gäller kyrkobokstider (från slutet av 1600-talet och framåt) räcker orter (gårdar/byar och socknar) som referens om uppgifterna har hämtats ur kyrkböckerna. Denna kommentar kan synas drastisk, men oskicket att okritiskt vidarebefordra (muntligen, brevledes eller via Internet) overifierbara uppgifter måste stävjas. Det skadar forskningen. De uppgifter som nämns ovan kan mycket väl vara korrekta, men det har ingen betydelse, eftersom det är omöjligt att avgöra deras värde. De kan också vara helt fel. // Håkan Skogsjö

APPENDIX:

Håkan Henriksson i Örebro har i mars 1997 sänt in följande komplettering till Selma Lagerlöfs antavla. I ett följebrev skriver han:

Hej, Jag läste Selma Lagerlöfs intressanta antavla i Rötter och då upptäckte jag att hennes anor från Nora bergslag saknades. Hon härstammade nämligen från den i Nora vitt spridda ointroducerade frälseätten Ekestubbe. De flesta som har förfäder i Nora bergslag är släkt med Ekestubbe-släkten, så också jag på ett flertal olika sätt.

62
Per Collin, f 1714-12-30, d 1784-12-19 i Tönsberg, Norge. Bruksbokhållare vid Karlsdals bruk och Björneborgs bruk under 1730-1740-talen. Kronobefallningsman i Lekebergs och Karlskoga bergslagers fögderi 1746-c1750, landskamrerare och kronofogde i Östersysslets fögderi, Värmland c1750-1772. Han var boende i Kristinehamn c1750-1766. Därefter arrenderade han Åsen, Väse sn 1766-1772. Efter problem med redovisningen lämnade han landet och blev köpman och skeppsredare i Tönsberg, Norge från 1772. G 1750-10-11 i Kristinehamn m

63
Elisabet Märta Gröndahl, f 1734-03-17, d 1771-02-13 på Åsen, Väse sn.

124
Petter Persson, f 1682-12-17 i Garphyttan, Tysslinge sn, d 1762-05-23 i Garphyttan, Tysslinge sn. Bergsman i Garphyttan. Sexman i Lekebergs bergstingsrätt. G m

125
Brita Andersdotter, f 1688-10-25 i Älvhyttan, Nora sn, d 1778-11-10 i Garphyttan, Tysslinge sn.

248
Peder Eriksson, f i Älvhyttan, Nora sn, d i Garphyttan, Tysslinge sn. Bergsman i Garphyttan, Tysslinge sn. Nämndeman i Lekebergs härad.

250
Anders Persson, f (c1652) i Älvhyttan, Nora sn, d (1700) i Älvhyttan, Nora sn. Bergsman i Älvhyttan, Nora sn(1/2 kronobergsmanshemman). Not 1. G (2:o) (c1685) i Nora sn m

251
Karin Fransdotter, f i Råskog, Nora sn, d (1700) i Älvhyttan, Nora sn.

496
Erik Jönsson, f i Älvhyttan, Nora sn, d 1677 i Älvhyttan, Nora sn. Bergsman i Älvhyttan, Nora sn.

500
Per Nilsson, f i Älvhyttan, Nora sn, d (c1658) i Älvhyttan, Nora sn. Bergsman i Älvhyttan, Nora sn (1/2 bergsmanshemmann). G (c1645) i Nora sn m

501
Kerstin, f, d (c1681) i Älvhyttan, Nora sn.

502
Frans Torbjörnsson, f (c1624) i Vikersgården, Nora sn, d 1700 i Vikersgården, Nora sn. Bergsman i Råskog 1640-tal-, Kolbäcksgården 1667-, Vikersgården 1682-1700, m.fl. gårdar i Nora sn, nämndeman 1666-1696(häradsdomare 1678-1696), sexman inom Dalkarlsbergs gruvtingslag 1656-1700, masmästare, masmästareålderman inom Dalkarlsbergs, Pershytte och Stribergs gruvtingslag 1678-1686, anlade en knipphammare i Skrikarhyttan c1678, riksdagsman 1672. Not 2. G (2:o) (c1655) i Nora sn m

503
Ingeborg Torbjörnsdotter, f i Skrikarhyttan, Nora sn, d 1701 i Vikersgården, Nora sn.

992
Jöns Engelbrektsson, f i Älvhyttan, Nora sn, d (c1657) i Älvhyttan, Nora sn. Bergsman i Älvhyttan, Nora sn (1 bergsmanshemman), nämndeman ?-1655, sexman inom Dalkarlsbergs gruvtingslag 1650-1656.

1004
Torbjörn Fransson Ekestubbe, f (c1590), d 1682-02-14 i Vikersgården, Nora sn. Frälseman, ryttare under Upplandsfanan c1618-1623, bergsman i Vikersgården, Nora sn, gruvfogde vid Dalkarlsbergs gruvfält 1650-c1669. Not 3. G (2:o) (c1624) i Nora sn m

1005
Anna Eriksdotter, f, d 1664-02-08 i Vikersgården, Nora sn.

1006
Torbjörn Persson, f, d i Skrikarhyttan, Nora sn. Bergsman i Skrikarhyttan, Nora sn.

1984
Engelbrekt Larsson, f, d i Älvhyttan, Nora sn. Bergsman i Älvhyttan, Nora sn.

2008
Frans Torbjörnsson (ekstock), f i Våla, Munktorps sn, d (c1600) i Nora sn. Frälseman, ryttare.

2010
Erik Andersson, f, d (c1627) i Svensboda/Hovmanstorp, Nora sn. Hovmanspräst, lagläsare i Nora och Lindes bergslagers härader 1600-1622, bergsman i Svensboda/Hovmanstorp, Nora sn(1 bergsmanshemman), ägare till gård vid Nora kyrkobol. G m

2011
Ursilia Eriksdotter, f (c1570), d (c1640) i Hovmanstorp, Nora sn.

4016
Torbjörn Pedersson (ekstock), f, d (c1549) i Våla, Munktorps sn. Frälseman(adlad 1544) i Våla, Munktorps sn, häradshövding Snevringe härad 1547-1549, väpnare. G m

4017
Anna Stensdotter (böjd arm) , f i Våla, Munktorps sn, d 1574 i Gyttorp, Nora sn. Not 4.

4020
Anders (Månsson), f, d (c1572). G m

4021
Kerstin Fransdotter, f, d (c1623) i Nora kyrkobol. Fataburshustru på Stockholms slott. Not 5.

4022
Erik Karlsson (ekelöv), f i Gyttorp, Nora sn, d (c1591). Frälseman, ryttare under Upplandsfanan.

8034
Sten Olofsson (böjd arm), f (c1440-tal) i Våla, Munktorps sn, d (c1510-tal) i Våla, Munktorps sn. Frälseman, väpnare i Våla, Munktorps sn. G m

8035
Karin Matsdotter (gaffelstyckad sköld), f (c1480-tal) i Sjösa, Svärta sn, d (c1540-tal). Not 6.

8044
Karl Nilsson (ekelöv), f, d 1569 i Gyttorp, Nora sn. Bergsman i Gyttorp, Nora sn samt ägare till egen hytta och hammarsmedja i Gyttorp, frälseman(adlad 1561), häradsdomare 1540-1547, häradshövding c1561-1569, riksdagsman 1562. Not 7. G (1:o) m

8045
N.N. f, d i Gyttorp, Nora sn.

16068
Olof Jönsson (böjd arm), f (c1420-tal), d (c1490-tal) i Våla, Munktorps sn. Frälseman i Våla, Munktorps sn, häradshövding i Snevringe härad, Västmanland 1469-1484. G m

16069
Kerstin Laurensdotter (ekeblad), f (c1410), d (c1480-tal) i Våla, Munktorps sn.

16070
Mats Trulsson (gaffelstyckad sköld), f (c1450-tal) i Sjösa, Svärta sn, d (c1480-tal) i Sjösa, Svärta sn. Frälseman, väpnare i Sjösa, Svärta sn. G m

16071
Brita Jönsdotter (hjorthorn), f (c1460-tal), d (c1520-tal). Not 8.

32136
Jonas i Lunda (böjd arm), nämnd 1452.

32138
Laurens Korske (ekeblad), f, d (c1410) i Våla, Munktorps sn(?). Frälseman i Våla, Munktorps sn(?), underlagman i Västmanland och Dalarna 1399-1402. G m

32139
Cecilia, f, d .

32140
Truls Matsson (gaffelstyckad sköld), f (c1430-tal), d (1490-tal) i Sjösa, Svärta sn. Frälseman i Sjösa, Svärta sn. G m

32141
Kristina Olsdotter, f (c1430-tal), d (c1490-tal) i Sjösa, Svärta sn.

32142
Jöns Olofsson (hjorthorn), f, d . Frälseman i Skälsnäs eller Skälby.

1) G (1:o) c1682 m Marina Abrahamsdotter, f, d (c1684) i Älvhyttan, Nora sn.

2) G (1:o) (c1645) m bergsmansänkan Emborg från Gamla Viker, f, d (c1650) i Vikersgården, Nora sn.

3) G (1:o) (c1612) m änkan Ragnil Nilsdotter från Vikersgården, Nora sn, f, d (c1623) i Vikersgården, Nora sn. G (3:o) 1666 m sin piga Karin Jonsdotter från Vikersgården, Nora sn, f, d (c1689) i Fåsjöhyttan, Nora sn(omgift med bergsmannen, sexmannen, riksdagsmannen Olof Hansson i Fåsjöhyttan, f, d 1723-01-07).

4) G (2:o) (c1551) m bergsmannen Karl Nilsson från Gyttorp, Nora sn, f, d 1569 i Gyttorp, Nora sn(=8044).

5) G (2:o) m fogden Nils Eriksson i Guldsmedshytte gårdslän 1575-1578 och i Näsgårds län 1582-1583, f, d (c1595).

6) G (2:o) m Mats Finbo, f, d .

7) G (2:o) (c1551) m änkan Anna Stensdotter(böjd arm) från Våla, Munktorps sn, f i Våla, Munktorps sn, d 1574 i Gyttorp, Nora sn(=4017).

8) G (2:o) m frälsemannen, fogden och häradshövdingen Olof Joensson(Gyllenhorn) från Hacksta, Näs sn, f, d (c1530).

Kommentarer till appendixet
 

Råkade se de tillägg som Håkan Henriksson i Örebro gjort till Selmas Lagerlöfs antavla. Det förefaller vara ett bra drag av RÖTTER att behandla dem separat och inte lägga in dem i själva antavlan. Jag har inte varit inne på de släkter som tas upp av Henriksson, men uppgifterna om släkten "Ekestubbe" eller snarare "Vikersgårdsläkten" bygger väl på det som finns i Schlegel & Klingspor, vilket knappast är något bra utgångsläge. Frågan är om någon har gjort någon riktig grundforskning på denna släkt, som knappast kan kallas för frälseätt eftersom den adlade Torbjörn Pederssons son och sonson mig veterligen inte gjorde rusttjänst utan tjänade som vanliga ryttare (vilket i och för sig innebar skattefrihet på den egna gården så länge man tjänade som ryttare, men detta gällde ju alla ryttare oavsett ståndstillhörighet). De är alltså tveksamt om det är rätt att kalla dem frälsemän, vilket Henriksson gör.

Vad som dock är mer irriterande i antavlan är att istället för att meddela årtalsbelägg för 1500-tals anorna och de medeltida dito, har Henriksson för flertalet av dem "uppfunnit" födelseår och dödsår, visserligen med ca angivet. Detta oskick, som jag också besväras av i många manus till Svenska Antavlor, tycks sprida sig allt mer och jag misstänker att det har att göra med att många släktforskare tycker att man måste lägga in markörer i fälten född och död i sina dataprogram för att kunna få ut bra register, statistik o s v. För en medeltida ana som bara är belagd vid några enstaka tillfällen är det faktiskt inte möjligt att ange ens ungefärliga födelseår. Att Henriksson gissar att t ex ana 16070 Mats Trulsson var född på 1450-talet och dog på 1480-talet saknar ju egentligen helt intresse, och kan dessutom vara fel på flera decennier. Vad som är viktigt att få veta är istället vilka år denne Mats Trulsson finns belagd i källorna (och i vilka källor!).

Svar på Torsten Berglunds kommentarer
 

En alltför hektisk höst har gjort att mitt svar har dröjt. Du har en rad invändningar mot mina tillägg till Selma Lagerlöfs antavla, dock mest i form av förmodade brister på källor. Jag vill då först säga att mitt mejl till Rötter med mina tillägg av förklarliga skäl inte innehöll alla uppgifter som jag har om de olika anorna. Till att börja med så finns en tämligen omfattande utredning av Ekestubbe-släkten gjord av riksdagsman Johan Johansson i Noraskog (publicerad dels i hans Noraskogs arkiv och som särtryck: "Vikers-Ekestubbe-slägten", Stockholm 1897). Där finns även Frans Torbjörnssons av hertig Karl förnyade sköldebrev från 1596 avtryckt (brevet finns ännu bevarat inom släkten). Fadern Torbjörn Pedersson blev adlad av kung Gustaf redan 1544. Hans änka Anna Stensdotter (böjd arm) gifte senare om sig med häradshövding Karl Nilsson (ekelöv) till Gyttorp, vilken adlades1561 (se bl.a. Johan Axel Almquists "Den jordbesittande adeln i Västmanland 1562" i Släkt och Hävd 1972). Du skriver att denna släkt knappast kan kallas frälseätt, vilket av ovan kan tyckas något märkligt. Vad jag förstår så blandar du ihop begreppen frälseman och adelsman. Visst blev Torbjörn Pederssons släkt aldrig introducerad på Riddarhuset (även om de försökte på 1700-talet), men likväl var de frälsemän enligt de grunder som gällt sedan medeltiden. Att här blanda in senare tiders rusthållare när det gäller personer som levde på 1500-talet är väl inte speciellt konstruktivt. En del av det lägre frälset kunde ibland tjänstgöra själva som ryttare, vilket också var fallet med Frans Torbjörnsson och Torbjörn Fransson Ekestubbe. Den senares son Frans Torbjörnsson lät efter faderns död 1682 skattlägga Vikersgården. Fram till början av 1600-talet hade släkten dock bott på Gyttorp (om denna sätesgård se Jan Eric Almquists "Herrgårdar i Sverige under reformationstiden 1523-1611", Stockholm 1960).

När det gäller angivandet av en ungefärlig angivelse av dödsår eller födelseår kan jag delvis hålla med Berglund. Visst skulle man kunna skriva att Laurens Korske omnämns i bevarade dokument som underlagman i Västmanland och Dalarna 1399-1402 och att hans änka Cecilia omtalas i bevarade dokument från 1411.

När det gäller Selma Lagerlöfs mmmmf Per Collin så borde man ändra den felaktiga uppgiften i antavlan som säger att han var landskamrerare i Karlstad. Efter att först ha arbetat som bruksbokhållare var han kronobefallningsman i Lekebergs och Karlskoga bergslagers fögderi 1746-c1750 och därefter kronofogde och landskamrerare i Östersysslets fögderi, Värmland c1750-1772. Sistnämnda år flydde han till Norge efter vidlyftiga affärer med skattemedel (han hade bl.a. köpt Stöpafors bruk under 1760-talet, men som han tvingats sälja efter stora förluster p.g.a. deflationskrisen). Över 100.000 daler smt ska ha fattats varför han också dömdes till hängning, vilket han dock undgick genom landsflykten (om detta se Pär Frohnerts doktorsavhandling "Kronans skatter och bondens bröd. Den lokala förvaltningen och bönderna i Sverige 1719-1775", Lund 1993). I Norge bosatte sig Per Collin i Tönsberg där han försörjde sig som köpman och redare. Sonen Per Collin junior gifte in sig i en av stadens köpmanssläkter och blev själv en framstående köpman och redare.

Att kronofogden Per Collin verkligen var son till bergsmannen Petter Persson i Garphyttan bekräftas vid Lekebergslagens häradsting den 12 mars 1739 då Per är ombud för fadern. Han återfinns annars inte Tysslinge sockens dopbok.

8 mars 1999: Torsten Berglund svarar på Håkan Henrikssons inlägg
 

Vid ett försök till kontroll av "Ekestubbe-släktens" medeltida anor i Jan Ranekes stora arbete "Svenska medeltidsvapen", som utkom i tre delar 1982-1985, återfinns bara medlemmarna av den medeltida frälsesläkt som brukar gå under benämningen "(arm)" (s 247), samt Laurens Korske (ekblad) vars släkttillhörighet inte är känd (s 463). De i antavlan förekommande Mats Trulsson och Truls Matsson saknas i Ranekes arbete trots att de tillskrivits ett vapen (gaffelstyckad sköld) och likaså saknas hos Raneke Mats Trulssons svärfar Jöns Olofsson som tillskrivs ett hjorthornsvapen. Enligt Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, del 3, s 295 (1927) blev Mats Trulssons hustru Brita omgift med häradshövdingen i Åsunds härad Olof Joensson (Gyllenhorn). Hon skall ha varit dotter till Jöns Olofsson, Jöns Ingemarsson eller Jöns Börjesson "som i vapnet förde två hjorthorn". Här har uppenbarligen skett en sammanblandning med den Jöns Ingemarsson som var bergsfogde vid Kopparberget 1441 och hade två hjorthorn i sitt vapen, och vars dotter Brita var gift med Johan i Stråtenbo (nuv Aspeboda sn), adliga ätten Hiort af Ornäs' stamfar (se Anders Winroths uppsatser om Jöns Ingemarsson i Personhistorisk tidskrift 1985, s 1-3 och i Släkthistoriskt Forum 1986:3, s 25-29). Hjorthornsvapnet torde således på felaktig grund ha tillskrivits Mats Trulssons uppgivne svärfar Jöns Olofsson.

Vidare stämmer inte uppgiften i antavlan att Sten Olofssons (arm) mor skall ha hetat Kerstin Laurensdotter med de uppgifter som Anders Winroth ger i Individ och historia, s 338 (1989). Där framgår nämligen att häradshövdingen Olof Jönsson (arm), som 1472 skrev sig till Säby i Munktorp sn, var gift med Birgitta vars syster Ingrid med make skänkte jord i Säby till kyrkan, och som återbördades senast 1536 av Ingrids systersons dotter Anna Stensdotter (arm).

Vad gäller adeln under 1500-talet så är det inte jag utan uppenbarligen Håkan Henriksson som blandar ihop begreppen. Definitionerna adelsman respektive frälseman har inget att göra med hurvida släkten introducerats på riddarhuset eller inte, vilket Håkan Henriksson tycks mena. Här är inte rätta platsen att redogöra för den världsliga aristokratins uppkomst och utveckling i Sverige, men i korthet måste framhållas att de förhållanden som rådde under 1500-talet skiljer sig avsevärt från de medeltida. Generellt brukar den svenska adeln under medeltiden kallas för frälse och avse personer som var skattebefriade mot skyldighet att göra rusttjänst. För 1500-talet (reformationstiden) gäller emellertid andra definitioner. Professor Jan Eric Almquist skriver i uppsatsen "Den utan bevarade sköldebrev å riddarhuset introducerade svenska adelns ursprung" (Släkt och Hävd 1956:1, s 1ff) om de svårigheter som gäller beträffande 1500-talsadeln. Under Vasakungarna erhöll en stor mängd olika personer frälsebrev utan att tillhöra adeln. Dessa "frälsemän", som upptas i bevarade rusttjänstlängder från 1500-talets senare hälft, bestod av biskopar, domprostar, kungliga sekreterare, fogdar, borgare och andra. Till den senare kategorin kan bl.a. inräknas de ryttare inom det nya oadliga rytteriet, som fick skattebefrielse (frälse) på sina gårdar p.g.a. sin krigstjänst. Detta rytteri ersatte under 1500-talets senare hälft den föråldrade medeltida krigsmakten som utgjordes av det rusttjänstgörande frälset. Det var detta jag åsyftade (inte "senare tiders rusthållare" som Håkan Henriksson påstår att jag åsyftar!) när jag i mitt första inlägg framhöll att Torbjörn Pederssons son och sonson tjänade som ryttare och därför kan ha varit skattebefriade utan att för den skull tillhöra adeln. Till de oadliga frälsemännen som gjorde rusttjänst under reformationstiden räknades också oadliga personer gifta med adelskvinnor och det s.k. halvfrälset (d.v.s. söner till oadlig far och adelskvinna). Dessutom fanns mot slutet av reformationstiden det s.k. mandatsfrälset som bestod av ryttare och knektar som fått ständig frälsefrihet på sina gårdar och ett gemensamt sköldemärke för sig och sina efterkommande, s.k. sköldknektevapen, som dock inte innebar att de var adliga och de kunde därför inte få introduktion på Riddarhuset när detta blev möjligt 1625.

Under 1500-talet börjar en ny form av adel växa fram istället för den gamla rusttjänstadeln (det medeltida frälset). Gustav Vasa och hans söner lät adla många ofrälse tjänstemän, som t.ex. fogdar och häradshövdingar, inom den framväxande civilförvaltningen och nya krigsmakten, personer som fick sköldebrev som bekräftelse på sitt adelskap. Dock är viktigt att framhålla att adelskapet endast var personligt och inte ärftligt. Först Johan III införde ett ärftligt adelskap i Sverige 1569 då det stadgades att börd eller adelsbrev (sköldebrev), inte vapentjänst, skulle vara grunden för adelsrätten. Innan dess fråntogs adelsmän som inte hade möjlighet att fullgöra sin rusttjänst adelskapet och frälserätten.

För Ekestubbe-släktens del kan man konstatera att stamfadern Torbjörn Persson, som var underhäradshövding i Snevringe härad 1547-1549 (ej häradshövding!, se Jan Eric Almquist, Lagsagor och domsagor i Sverige, 1-2 (1954-55), s 150), adlades och fick sköldemärke av Gustav I år 1544 , vilket vid denna tid inte automatiskt medförde att hans manliga ättligar också blev adliga. Den skattefrihet, som Gustav I utlovade honom och hans "efterkommande äkta arvingar" inskränktes till den frälsejord som Torbjörn innehade genom arv, giftermål eller köp (av frälsejord, ej skattejord!), och gällde under förutsättning att de fullgjorde sin rustjänst. Torbjörn Perssons adliga sätesgård var Södervåle (Våla) i Munktorp sn, där han var bosatt 1544 och ännu 1547 Gården tillhörde hans hustru Anna Stensdotters (arm) arvegods. Efter hans död användes inte Södervåle som säteri, och gården har tydligen gått ur hans arvingars händer eftersom den enligt frälselängden 1554 ägdes av Märta Persdotter (Knagh) och 1562 av hennes son Hans Persson (Forstenaätten) (se Jan Eric Almquist, Herrgårdarna i Sverige under reformationstiden 1523-1611 (1960), s 29 och densammes uppsats "Den jordbesittande adeln i Västmanland år 1562" i Släkt och Hävd 1972:1, s 13 o 24). Änka Anna Stensdotter (arm) blev omgift med den 1561 adlade Karl Nilsson (Ekelöv) vars sätesgård var Gyttorp i Nora sn, den enda sätesgården i häradet under reformationstiden enligt Almquist (a a 1960, s 137). Om sonen Frans Torbjörnsson också varit bosatt på Gyttorp är inte känt, men 1596 tillerkändes han av hertig Karl, enligt ett av Johan Johansson återgivet brev (Noraskogs arkiv 3, 1895-97, s 374f), "samme frihet och frälsse oförhindret niuthe, bruke och beholle må, efter såsom hans fader thett ärligen och redeligen förwerfwet hafwer". Här nämns dock inte att även Frans Torbjörnssons barn och efterkommande skulle ha rätt till samma frälsefrihet, och varken Frans Torbjörnsson eller hans änka eller son förekommer i 1610 års adelsregister (Almquist, a a 1960, s 343f). Släkten har tydligen inte upprätthållit adlig status utan återgått till bondeståndet och dessutom låtit sig representeras i detsamma genom Frans Torbjörnssons sonson som var bonderiksdagsman! När släkten på 1700-talet sökte introduktion på riddarhuset förvägrades man detta eftersom adelskapet ansågs vara försuttet. Att Frans Torbjörnssons son, bergsmannen och gruvfogden Torbjörn Fransson Ekestubbe, hade skattefrihet på sin gård Vikersgården, Nora sn, kan i vilket fall inte förklaras genom hans eventuella adelskap eftersom Vikersgården inte var adligt frälsegods utan skattejord som troligen förvärvats genom hans giftermål med en bergsmansänka i Vikersgården. Eftersom Torbjörn Fransson Ekestubbe tjänat som ryttare fram till 1623 så är det möjligt att han därför i likhet med andra ryttare vid denna tid fått skattefrihet (frälse) på sin gård, som efter hans död 1682 följdaktligen skattlades enligt häradsrättens protokoll.

Avslutningsvis vill jag framhålla att begreppet adelsman är att föredra för medlemmar av den nya 1500-talsadeln, framför det av Håkan Henriksson använda "frälseman" som ger felaktiga associationer till den medeltida uradeln eller till reformationstidens oadliga "frälse" (se ovan). Släkten "Ekestubbe" bör därför inte kallas för frälsesläkt. Se även Jan Eric Almquist, a a 1960, s 352, där släkten "Ekestubbe" är uppräknad bland sköldebrevsadeln och inte bland frälsesläkterna.

9 mars 1999: Håkan Henriksson svarar på Torsten Berglunds inlägg

Tillägg angående Ekestubbarnas huvudgård Vikersgården i Nora bergslag.

Vikersgården med angränsande hyttbyar (Vikers rättardöme) tillhörde under medeltiden Strängnäs biskopsstol. Dessa gårdar indrogs till kronan under kung Gustafs tid. Vikersgården kom dock till Ekestubbe-släkten redan år 1558. Kung Gustaf upplät då genom ett byte denna gård under frälsefrihet till Anna Stensdotter (Johan Johansson: Om Noraskog II, s 286ff). Anna Stensdotter och hennes andre man Karl Nilsson bodde dock fortfarande på Gyttorp. Anledningen till att släkten i början av 1600-talet lämnade Gyttorp var kung Karl IX:s vilja att där anlägga ett kronobruk. Antagligen byggdes då en mer ståndsmässig gård vid Vikersgården, varav rester ännu kan ses i Vikersgårdens bod. Där finns nämligen fragment av målningar från en sal vars väggar och tak varit rikt dekorerad med figurer och inskrifter. Landsantikvarie Bertil Waldén har daterat dessa till slutet av 1500-talet/början av 1600-talet. (Från Bergslag och Bondebygd 1958, s 48ff). Vikersgården finns inte med i förteckningen över Karl Nilssons jordagods i Västmanland från 1562 enligt Släkt och Hävd 1972 troligen av den anledningen att Vikersgården då ännu räknades till Närke. Vikersgården gick sedan i arv inom Ekestubbe-släkten ända fram till 1872 då den såldes för 21.200 kronor till Vikers grufvebolag.

De medeltida generationerna går till stora delar att utreda i Johan Johanssons Noraskogs Arkiv I, s 535-545. Han har där publicerat handlingar som ingår i Riksarkivets "Biographica" (i detta fallet jordetvistehandlingar från Karl Nilssons tid). Där framgår bland annat att Olof Jönssons hustru hette Kerstin Laurensdotter och att hon hade en syster Ingrid som var gift med Anders Karlsson till Säby. Mycket riktigt hade de skänkt jord till kyrkan.

Slutligen håller jag givetvis med Torsten Berglund om att man givetvis ska kontrollera andra släktforskares uppgifter och visst finns det många släktutredningar från 1800-talet som uppvisar många felaktigheter och man bör följaktligen vara försiktig när man läser dem, men det gör ju inte alla äldre släktutredningar helt värdelösa. Till undantagen hör faktiskt riksdagsmannen Johan Johansson som oftast använder sig av detaljerade källhänvisningar. Förutom av arkivhandlingar på Riksarkivet (där han troligen tillbringade mer tid än i riksdagen) hade han tillgång till Ekestubbe-släktens egna arkivhandlingar (numera till stor del ingående i Johan Johanssons arkiv som förvaras på kommunarkivet i Nora).