Förstasidan > Källor

Updaterad/redigerad 19 jan 2006

Förfäderna i kyrkans famn
Ancestor in the bosom of the Church

Kyrkan har varit en samlingspunkt sedan utminnes tider. Där döptes barnen, där vigdes de unga och där begravdes de döda. På sockenstämman och i kyrkorådet fattade man beslut i de frågor som rörde andligt och världsligt i bygden.

The church has been the gathering place since time immemorial. Here the children were baptized, the young people were married and here the dead were buried. At the parish meetings and in the church councils decisions were made which affected the community both spiritually and temporally.

 

På svenska

Kyrkoböcker sedan 1600-talet
På kontinenten fördes redan på medeltiden längder över döpta, vigda och begravda. I Sverige dröjde det dock till 1600-talet innan någon bokföring av församlingsmedlemmarna kom till stånd – då på privat initiativ av enskilda biskopar och präster. Den äldsta bevarade svenska kyrkoboken är en dödbok för Helga Trefaldighets församling i Uppsala för tiden 1608 till 1615.

Riksomfattande regler för den kyrkliga folkbokföringen fastställdes först genom 1686 års kyrkolag. Enligt den skulle prästerna föra längder över:

  • »Alla brudfolk med deras och föräldrarnas namn».

  • »Alla barns, så äktas som oäktas, med deras föräldrars och faddrars namn, födelse- och dopdag».

  • »De avlidnas namn, som i kyrkan eller på kyrkogården är begravna».

  • »Deras namn som tid efter annan flytta in uti eller ut ur församlingen».

  • »Sockenfolket, under by och bolag, fördelat i vissa kolumner, däruti vars och ens, som läsa kan, framsteg i katekismilära, beskrivit varder.»

Dessa längder (vigsel-, födelse- och dödböcker samt flyttnings- och husförhörslängder) utgör än i dag grundstommen i den svenska folkbokföringen. De är också släktforskarens viktigaste källor.

Unika husförhörslängder
Särskilt husförhörslängderna, som är unika för Sverige och Finland, ger mångskiftande upplysningar om våra förfäder. I dem finns hushållen antecknade var för sig. Husbonden med hustru och barn, pigor och drängar, föräldrar och inhyseshjon, alla finns de noga noterade under byar och gårdar på landet och under rotar och kvarter i städerna. I husförhörslängderna får man reda på när och var förfäderna var födda. Där noteras deras kunskapsbetyg i katekes och förklaringar, i läsning och förståelse; vi får också uppgift om nattvardsgång. Tyvärr är husförhörslängderna ofullständigt bevarade och finns för de flesta socknar inte förrän från senare hälften av 1700-talet.

Medeltida kyrkoräkenskaper
I kyrkoarkivet finns även en rad handlingar om liv och leverne i socknen. Sockenstämmoprotokollen och kyrkans räkenskaper – i några fall bevarade från medeltiden – beskriver verkligheten bakom kyrkobokföringens namn och data. Här behandlas kyrkans och prästgårdens reparation, fattigvården, skolärenden, kyrkodisciplinen, fördelningen av arbetsuppgifter och mycket mer som hörde till förfädernas vardag.

Kyrkoarkivens rikedom på uppgifter om förfäderna och deras hembygd gör dem oumbärliga för släktforskaren. I allmänhet förvaras de på våra landsarkiv för tiden före 1895. De yngre handlingarna finns på våra pastorsexpeditioner och kommer efter mikrofilmning så småningom att överlämnas till landsarkiven.

Kyrkoböcker för »dina» församlingar
Hur är kyrkoböckerna bevarade från just de församlingar du är intresserad av? Det finns flera sätt att ta reda på detta. På ditt kommunbibliotek finns den så kallade »SVAR-pärmen» som redovisar alla arkivhandlingar på mikrokort som finns att låna från SVAR, Svensk Arkivinformation, i Ramsele. Där framgår vilka kyrkoböcker som finns för alla församlingar i hela Sverige. Dock bör man komma ihåg att riktigt alla kyrkoböcker inte finns på mikrokort, exempelvis har sockenstämmoprotokoll filmats endast i undantagsfall.

In English

On the European continent records were kept of baptism, marriages and burials already in the Middle Ages. In Sweden it was not until the 17th century that a record was kept of the parishoners and this was at first instigated by individual bishops and clergymen. The oldest preserved Swedish parish record is a burial book from the Holy Trinity Church in Uppsala, which dates back to 1608–1615. National guidelines for keeping a record of the parishoners were not promulgates until 1686, the year that a new church ordinance went into effect. According to this legislation the clergy were required to keep records of:

  • All those entering Holy Matrimony and the names of their parents.

  • All birth and baptisms of children, legitimate and illegitimate, their parents´ names as well as the names of the sponsors.

  • The names of all deceased, buried either in the church crypt or in the cemetery.

  • The names of all those who moved into or out of the parish.

  • The names of all parishoners, divided into villages and farms as well as their ability to read and recite the Cathechism.

These records (marriages, births and burials as well as exit lists and household examination rolls) are today the basis of the vital statistics system of Sweden. They are also the chief sources for genealogists.

Unique household examination rolls
 The household examination rolls are unique for Sweden and Finland in that they portray the many-faceted lives of our ancestors. In these records we find each household recorded separately. Here we find the master of the house with wife and children, male and female servants, parents and any other people living in the household. All are thoroughly accounted for, by villages and farms in the country, by city blocks and wards in the cities. In the household examination rolls we can find out when and where our ancestors were born. Here we find information concerning their knowledge of the Catechism with the necessary explanations, their reading ability and the degree to which they understand what they have read. We also find out when the people attended the Holy Communion. Unfortunately the household examination rolls have not all been preserved. For most parishes they do not exist prior to the middle of the 18th century.

Medieval church accounts
In the parish archives one may also find a series of documents having a direct bearing on the lives and routines of the parish. The minutes of the parish council as well as the church´s financial transactions, some of them preserved since the Middle Ages, throw much light on the material to be bound in the household examination rolls. Here are details concerning repairs to the church and the manse, the care of the poor, school matters, church discipline, the distribution of the labor in the parish when it came to parish matters and church maintenance, and much which touched the lives of our ancestors every day of their existence.

The wealth of information about our ancestors and their home parish to be found in the various parish archives make them indispensable to the genealogist.

Usually the church records are deposited at our different provincial archives for the time period antedating 1920. The more recent material may be found at each local tax office.