|
|
Uppdaterad/redigerad 09 feb 2006 Bekanta dig med kyrkböckerna! Hur ser egentligen de gamla kyrkböckerna ut? Och hur använder släktforskaren dem? På den här sidan ger vi en första introduktion till hur man släktforskar med hjälp av gamla födelse-, vigsel- och dödböcker och husförhörslängder.
Klicka på det ämne du vill veta mer om. Börja forska | Födelseboken | Husförhörlängden | Vigselboken | Dödboken
Läs gärna också:
För att kunna börja släktforska i kyrkböckerna måste du veta födelsedatum och födelseförsamling på den person du vill forska om. Låt oss ta ett exempel: Du vill veta mer om din morfars förfäder. Då tar du reda på hans fullständiga namn samt när och var han var född. Enklast är oftast att fråga honom själv (om han är i livet) eller någon äldre släkting. Om du inte den vägen kan få reda på uppgifterna måste du börja forska närmare vår egen tid. I stället för att utgå från morfar får du börja med din mor. De uppgifter du startar med måste vara helt säkra. Det räcker inte att veta att morfar hette Gustav Jansson och var född 1897 i Norrköping. Det finns flera församlingar i Norrköping och du måste veta i vilken han var född (kyrkböckerna fördes församlingsvis) och eftersom Gustav Jansson var ett så vanligt namn måste du också veta exakt födelsedatum och helst även fullständigt namn (alla förnamn). Annars finns risken att du hittar en helt annan Gustav Jansson och då blir din släktforskning helt fel från första början. En korrekt utgångspunkt kan se ut så här:
Johan Axel Jansson, Med dessa uppgifter ska vi nu bekanta oss med de vanligaste kyrkböckerna.
När vi slår upp födelseboken för Alsike den 10 januari 1868 finner vi mycket riktigt barnet Johan Axel. Vi får reda på vad hans föräldrar hette och var i församlingen de bodde. Se födelseboken genom att klicka här. Som du säkert noterade fick vi inte bara veta att föräldrarna bodde på en plats som hette Plöjet. Vi fick också en direkt sidhänvisning (p. 64) till husförhörslängden. Den ska vi använda nu.
Vi slår upp husförhörslängden för Alsike för tiden omkring 1868 (en längd omfattar vanligtvis omkring tio år). På sidan 64 hittar vi mycket riktigt den familj vi söker. Se husförhörslängden genom att klicka här. Vi har nu fått reda på viktiga uppgifter såsom när och var personerna är födda. Vi kan se att bägge föräldrarna är födda i Östuna församling (Uppland) och att Johan Axels två äldre syskon båda är födda i grannförsamlingen Knivsta. Här framgår inte när föräldrarna gifte sig, men vi kan ju sluta oss till att det förmodligen har skett före 1855 då äldsta barnet Karl Fredrik föddes. Vi kan också av barnens födelseförsamling se att föräldrarna bodde i Knivsta under år 1855 och 1860. Dottern Erika Sofia dör knappt två år gammal 1867. Släktforskaren kan nu gå vidare på flera olika sätt. Det bästa är att första följa familjen i tidigare och senare husförhörslängder. På det viset får vi bättre reda på familjens öden: var den var bosatt, när personerna dog, hur många barn makarna hade, och så vidare. Vi kan också välja att slå upp födelseboken för Östuna 1827 och 1828, där föräldrarna Jan Jansson Strömberg och Sofia Charlotta Larsdotter bör finnas noterade (om deras födelseuppgifter är korrekta – ganska ofta förekommer felaktiga födelseuppgifter i husförhörslängderna). Hittar vi dem får vi reda på vilka deras föräldrar var (alltså Johan Axels farfar och farmor samt morfar och mormor). Vi väljer här att slå upp Alsike dödbok 1867, för att se om vi kan få reda på varför Johan Axels storasyster avled bara två år gammal.
När vi slår upp dödboken för Alsike den 5 februari 1867 finner vi mycket riktigt barnet Erika Sofia. Se dödboken genom att klicka här.
Slutligen ska vi se hur en vigselbok kan se ut. Vi väljer en sådan är något äldre än de tidigare exemplen – från 1836. Personerna på denna sida har ingenting med den tidigare familjen att göra. Se vigselboken genom att klicka här. I vigselboken framgår ofta varifrån brudparet kommer, vilket är bra hjälp om man har tappat bort personerna i husförhörslängderna. Notera här att lysningsdagarna finns nedtecknade och i en intressant kolumn för anmärkningar får vi reda på sådant som, vem som var brudens giftoman (förmyndare): Mannen var oftast en släkting.
|
 |
