Tillbaka till: Kursinledning – Nybörjare. Gå vidare till: Avsnitt 2
 

En nybörjarkurs i släktforskning av Urban Sikeborg.
Vill du läsa kursen från början, klicka här.

1. Släktforskningens tre steg

Det är enkelt att släktforska. Själva släktforskningsprocessen består av några få steg, som vart och ett erbjuder sina speciella glädjeämnen och utmaningar. Inget av dessa steg kan hoppas över om vi vill att vår släktforskning ska vara värd namnet.

DE TRE STEGEN

Modellen nedan ger en översikt över de tre stegen i släktforskningen:

Processen från att samla in uppgifter till att sammanställa resultatet sker i de flesta fall kontinuerligt, i en följd. Samtidigt som uppgifterna samlas in gör släktforskaren en bedömning av deras trovärdighet och för in dem i någon form av släktsammanställning.

Samla in källuppgifter
De svenska arkiven är fyllda med miljontals handlingar från en mängd olika tidsepoker. Tillsammans ger de en bild av våra släktingar, hur de var som personer och under vilka betingelser de levt. 

De främsta källorna för släktforskaren är kyrkböckerna, som innehåller persondata som datum för födslar, vigslar, in- och utflyttningar, dödsfall, men också uppgifter om läskunnighet och kännedom i den kristna läran. Ibland ges också korta biografiska notiser för avlidna personer. 

Alla kyrkböcker, från 1600-talet till 1900-talets början finns filmade på mikrokort och kan beställas via de flesta kommunbibliotek. Läs mer i avsnitt 2 och 3.

Utvärdera uppgifterna (källkritik)
Det finns många olika slag av källor. Alla dessa har sin egen tillkomsthistoria och förutsättning, vilket påverkar hur trovärdiga de är och hur de ska bedömas. Denna utvärdering av uppgifterna brukar kallas källkritik. Det är den källkritiska bearbetningen som gör att vi verkligen kan återskapa historien. Det är också källkritiken som avgör om vår forskning har något bestående värde. Läs mer i avsnitt 4.

Sammanställ resultat
Efter en tid har vi samlat på oss en fantastisk mängd anteckningar och kopior. Dessa ska på något sätt sammanställas, inte bara för att kunna bevaras och förmedlas till andra, utan också för att ge oss själva en överblick över vår forskning. Arbetet med att sammanställa forskningsresultaten uppenbarar brister och luckor i vår forskning och leder ofta till att kompletterande uppgifter måste samlas in och frågetecken rätas ut. Processen upprepas därför kontinuerligt.

Även om forskningsresultaten kan sammanställas på olika sätt - som antavlor, stamtavlor, familjeregister, sockengenealogier, datorfiler - finns vissa allmänna riktlinjer som varje släktforskare bör följa. Läs mer i avsnitt 5 och 6.

Gå vidare till: Avsnitt 2