Av Eva Dahlberg kolumnist i RÖTTER (9 januari 2004) Eva Dahlberg (född 1965) är ledamot i Sveriges Släktforskar- förbunds styrelse. Eventuella synpunkter kan lämnas på e-post edah@bonetmail.com Fler kolumner

”Gott nytt forskarår” har man nyligen önskat varandra i olika sammanhang. Vad är då ’ett gott forskarår’? Ja, ”gott” är ju oftast något som är bra, eller hur – så bra vanor även i släktforskningen är något som borde kunna förknippas med ett gott forskarår. Forskningsdelen i ”forskarår” skulle kanske kunna innebära att man satsar på lite handfast forskning, inte bara på att begära uppslag …

För egen del så avger jag av födsel (nåja, tradition kanske) och ohejdad vana ett antal nyårslöften. I år är de flesta knutna till släktforskningen. Löften kan ju tolkas som målsättningar, men också som något som verkligen ska genomföras och dessa är faktiskt genomförbara under ett år. Så förutom området ”familj, jobb och hälsa” lyder mina löften inför 2004 som följer nedan – och de får gärna användas av andra släktforskare!

• Gå en kurs med släktforskningsanknytning (även andra kurser som datakurser, språkkurser eller danskurser godtas – ni kommer att förstå varför när det är dags för the Genealogy Happy Dance).

• Satsa på kvaliteten i släktforskningen, bl.a. genom att kolla att alla uppgifter i databasen har källhänvisning. Ange i ”anteckningarna” också uppgifter från källorna eller från andra forskare om avvikande datum eller namn, så att jag vet var sådana ev. felaktigheter kommit ifrån.

• Rätta felaktiga uppgifter om mina släktingar som andra forskare publicerat på Internet (hemsidor eller Anbytarforum) eller annorstädes.

• Anlita en professionell släktforskare i USA att leta rätt på några av mina emigranter (jag har gjort vad jag kan själv men inser att jag måste ha hjälp av någon på plats, och något mer än de frivilliga som hittills gjort enstaka sökningar åt mig).

• Gör en hemsida för att sprida forskningsresultaten och efterlysningarna efter ”de försvunna” (detta har figurerat i tanken länge men nu borde den verkligen bli av …).

• Skicka in uppgifter till DISBYT – minst en gång under året.

• Kom ihåg att det även finns levande släktingar, försök hålla kontakt med släkt och vänner – både nära och avlägsna/fjärran – och inte bara med dem som släktforskar.

• Lär dig läsa gammal stil (det finns både handböcker och kurser – och varför inte studera andras tolkningar under Anbytarforum/Läshjälp för att lära dig mera?).

• Gå med i en lokal släktforskarförening (om inte annat så för att få del av de medlemserbjudanden med rabatter som finns genom medlemskapet, men ofta får du en tidning, föredrag och nya vänner på köpet).

• Kolla de uppgifter som du fått från databaser med kyrkboksavskrifter (f-v-d), Familysearch eller DISBYT i originalböckerna. Kolla även uppgifter från Arkions Folkräkningen 1890/1900 i originalen, eftersom folkräkningen dels består av avskrifter, dels faktiskt innehåller felaktigheter (fel som man upptäcker när man läser husförhörslängden eller följer personen tillbaka i tiden till födelseboken). Ganska ofta är t.ex. födelseförsamlingen fel. Jag säger dock inte att kyrkböckerna alltid har korrekta uppgifter!

• Sprid inte osäkra eller okontrollerade uppgifter och ange dina källor när du lämnar ut uppgifter. Är det en avskrift eller kyrkboken du använt dig av? Kom ihåg att om du inte sett uppgiften själv i originalboken eller på cd:n så är källan den person som gett dig uppgifterna – gör åtskillnad på det.

• Besök ett eller flera arkiv i verkligheten och bekanta dig med vilka andra källor som finns att söka i vid jakten på dina släktingar.