Av Ulf Berggren kolumnist i RÖTTER (15 januari 1998) Ulf Berggren (född 1961) släktforskar sedan många år och har bland annat ett par goda böcker på sitt samvete (sockenutredningar om Tunaberg och Skagershult) samt är filosofie licentiat i datalogi. Dessutom med ett mångårigt förflutet som krönikör i Släkthistoriskt Forum (”Dagboken”). I RÖTTER skriver han om modern släktforskning. Fler kolumner

Grunden är framförallt de problem man förr eller senare stöter på i sin släktforskning, eftersom man ofta helt enkelt inte vet vem som kan hjälpa en med problemen. Traditionellt har detta framförallt handlat om efterlysningar. Dessa gäller oftast personer, som varit svåra att följa, men det kan också handla om konstiga yrken mm. Det senare fallet handlar ju egentligen om frågor, och det förekommer även frågespalter eller att föreningsblad publicerar brev med frågor som kanske kan besvaras av läsekretsen. Frågorna brukar ofta handla om var man kan hitta ovanligare handlingar o dyl som man hoppas ha nytta av. I och med datorernas ankomst och deras speciella släktforskarprogram har det också uppstått frågor om hur man ska hantera olika specialfall i dessa, vilka program som passar för olika sätt att använda dator i sin släktforskning. Frågorna kan också ge upphov till diskussioner. I och med datornätens ankomst har också efterlysningarna, frågorna och diskussionerna nått detta medium. En naturlig fråga är då hur man bäst utnyttjar näten, speciellt Internet, för sådan kommunikation.

Det traditionella nätsättet är diskussionsgrupperna. De släktforskningsgrupper som finns har liksom andra grupper både frågor och diskussioner, och detsamma gäller distributionslistorna. Däremot har det på DIS-föreningens BBS:er (DIS Family) även funnits särskilda grupper för efterlysningar respektive support för datorprogram. Liknande uppdelningar förekommer också numera på Internet, bl a i Norge, och kanske är det en naturlig utveckling. Men i och med World Wide Web:s ankomst torde ett och annat passa bättre där istället för i diskussionsgrupperna. Vanliga diskussioner verkar passa bäst i diskussionsgrupperna som namnet antyder. Ofta handlar det om aktuella saker, som inte behöver ligga kvar nånstans i längden. Skulle man behöva gå tillbaka till en tidigare diskussion kan man numera dessutom leta upp den på Dejanews (www.dejanews.com). Att föra diskussioner på RÖTTER och andra nätplatser passar däremot inte lika bra. Antingen blir sidorna väldigt långa och långsamma att ladda ner, eller också blir det ett väldigt klickande mellan sidor om man skulle ha ett inlägg på varje sida eller så.

När det gäller frågor kan båda platserna passa. I diskussionsgrupper (och distributionslistor) kan vanligt förekommande frågor besvaras i en FAQ (Frequently Asked Questions), och en frågelåda på webben fungerar på liknande sätt, eftersom man kan söka efter de tidigare frågorna, och skulle man strunta i det kanske det finns en redaktör som kommer ihåg att frågan ställts tidigare. Även här kan dock finnas en naturlig uppdelning, så att tillfälliga frågor hamnar i news, och mer allmängiltiga i RÖTTER.

När det gäller frågor om olika dataprogram o dyl passar det däremot bäst att ha dem på webben. Ofta handlar det om problem med program, vilket saknar allmänt intresse. Då är det bättre att varje släktforskarprogram har ett forum för sådant under sin hemsida. Då ökar chansen att frågorna når en intresserad publik, medan en frågeställare som tror sig ensam om sitt problem kanske hellre använder e-post. Faktum är att jag under hösten föreslog att DIS skulle skaffa sig ett sådant forum för sitt program Disgen, och det dröjde inte länge innan de skapade ett, kallat DIS Forum. Nu finns det dessutom planer på att dela upp detta i flera delar för olika slags frågor. Ungefär samma uppdelning som finns på BBS:erna mao. Och det låter ju ganska vettigt, eftersom Internet torde ersätta Fidonet till allt större del.

Sedan återstår den kanske viktigaste varianten, efterlysningarna. Där verkar diskussionsgruppernas korta hållbarhet inte särskilt lyckad, även om man kan komplettera med Dejanews. Det är ju en klar fördel att istället använda RÖTTERs efterlysningsspalt. Man kan ju också söka på t ex ett släktnamn i RÖTTER, och lätt se om det har varit med i någon tidigare fråga. Men kanske ska inte alla efterlysningar vara med i RÖTTER? De andra generella efterlysningsplatserna på nätet verkar kanske onödiga, men nog låter det bra med regionala efterlysningar, som det t ex finns för Skåne? Samma uppdelning har ju länge funnits genom de många regionala föreningsbladen. Ibland kanske man tycker att ett regionalt blad passar bättre, men du vet kanske inte i vilken region lösningen finns. Och framförallt är det besvärligt att få en överblick över alla forum för efterlysningar. Det hade varit en klar fördel att ha en gemensam utgåva för efterlysningar.

Men på Internet förhåller det sig snarare tvärtom. Här är regionala efterlysningsplatser ingen nackdel. Dels har vi nämligen kvar fördelarna med att i första hand titta på den regionala platsen, om det är den regionen som intresserar en. Dels kan man alltid hitta alla efterlysningsplatser där t ex personer med ett visst släktnamn nämns, genom sökmotorerna (och sökmetoderna förbättras dessutom vartefter), så att man får den överblick man saknade när det gällde föreningsbladen. Regionala efterlysningsplatser verkar alltså vara framtiden, men det kommer också alltid att finnas plats för generella efterlysningsplatser, som RÖTTERs.

Till sist kan nämnas att nätet även inneburit en helt ny sorts kommunikation. Nämligen möjligheten att snabbt kommentera olika nättidningars krönikor, och kanske även föra en kort diskussion med krönikören i anslutning till krönikan. Den möjligheten till kommunikation har även nämnts på denna sida, men ännu har dock ingen sådan skett. Det återstår att se om det blir några kommentarer denna gång. Däremot kan jag inte garantera att krönikören deltar i diskussionen...