Av Ulf Berggren kolumnist i RÖTTER (8 januari 1997) Ulf Berggren (född 1961) släktforskar sedan många år och har bland annat ett par goda böcker på sitt samvete (sockenutredningar om Tunaberg och Skagershult) samt är filosofie licentiat i datalogi. Dessutom med ett mångårigt förflutet som krönikör i Släkthistoriskt Forum (”Dagboken”). I RÖTTER skriver han om modern släktforskning. Fler kolumner

Till att börja med kan vi konstatera att jag inte ens nämner Internet vid namn i artikeln, trots att informationssamhället till stor del identifieras med detta. Jag pratar bara om världsomspännande nät och "nätet".

Däremot är jag förutseende nog att nämna WWW-delen av Internet. Men jag förutsåg inte vilken stor betydelse WWW skulle få på så kort tid. Och när jag skriver om nättidningar handlar det nästan bara om den äldre typen, som man får per e-post, inte mycket om den nya varianten med tidningar på webben...

Jag nämner i alla fall att WWW innebär mycket information snabbt tillgänglig, som en intressant konkurrent till CD-skivor. Den stora skillnaden idag är att WWW-information normalt är tillgänglig gratis, medan CD-skivor kostar. Reklamfinanisering på webben har ju börjat dyka upp, och detta är säkert den finansieringsform som kommer att dominera för nättidningar. Dessutom bör man inte glömma att tidningar som är innehållsrika på webben tjänar in en hel del på ökad försäljning, prenumeration etc. - ja faktiskt, mer än tidningar vars nätversion är en blek kopia av pappersvarianten.

Jag nämner i artikeln att utvecklingen kanske går mot att mer och mer på nätet kostar pengar. Hittills har ju detta hämmats en hel del av de bristfälliga betalningssystem som finns idag. Men det är bara en tidsfråga tills det finns bra sådana system, och det är troligt att ständigt uppdaterade informationsplatser kommer att konkurrera ut motsvarande CD-skivor. En och annan stor informationscentral för släktforskare kommer säkert att vara avgiftsbelagd. När det gäller konferenssystem var min artikel förlegad redan när årsboken kom ut. Jag nämner t ex den gamla diskussionsgruppen soc.roots, men våren -95 delades den upp i flera, och huvudkonferensen bytte namn till soc.genealogy.misc. Sedan har antalet genealogikonferenser utökats då och då. Något senare på våren dök t ex också ett särskilt möte för nordisk släktforskning upp, soc.genealogy.nordic.

I början av -96 fick vi sedan också en egen Internet-mötesplats för svensk släktforskning, swnet.sci.genealogi. Motsvarande fanns ju redan tidigare på s k BBS:er, t ex DIS Family. Men utvecklingen det senaste året har inneburit en enorm ökning av antalet släktforskare med Internet, varför man kan misstänka en tynande tillvaro för åtminstone BBS:er med släktforskningsinriktning. Det är ju enklare att ha allt på Internet, än att behöva ringa upp olika BBS:er för olika ämnen.

På slutet handlar min artikel framförallt om vissa problem med mötesplatser som soc.roots, och om s k kunskapssystem som ett lösningsförslag. Kanske kan RÖTTER sägas vara en annan möjlig lösning. Webben har generellt endel av de önskvärda egenskaperna, och RÖTTERs uppläggning verkar passa extra bra. Det hela handlar om problemet med att få de kunnigaste personerna att svara på frågor. Och där är ju RÖTTER en bra möjlighet, där en kunnig redaktör svarar på läsarfrågor, och dessutom efterlyser svar från andra kunniga på de områden han inte behärskar. I och med att man har en redaktör finns därmed också möjligheten att denne bara lägger upp tillräckligt bra svar, medan var och en lägger upp vad den vill i diskussionsgrupper, t ex gissningar - risken för sådana verkar också minska när svaren går via en redaktör. En annan fördel med RÖTTER kontra konferenser är att frågor och svar ligger kvar, och inte försvinner efter kort tid. Men när är en diskussionsgrupp att föredra, och när en tidning som RÖTTER? Det tål att fundera på, men mycket talar för att namnet säger endel, dvs. att diskussioner passar bättre i den förra, frågor bättre i den andra.

Något som inte nämns alls i artikeln är s k distributionslistor. En anledning var att den största för släktforskning, internationella ROOTS-L, på den tiden var en spegling av konferensen soc.roots. Den speglingen försvann emellertid när soc.roots bytte namn och delades upp. Listan finns däremot kvar, och det finns även flera andra om eller med nära anknytning till släktforskning. Sådana listor innebär alltså att inlägg skickas till alla listans medlemmar per e-post. Diskussionen i sådana blir ofta seriösare än i diskussionsgrupper, men det finns andra problem, som att det kan bli väl många brev i ens elektroniska brevlåda. Ett alternativ är då att prenumerera på listan i sammandrag. Det passar utmärkt om man bara räknar med att läsa, men gör det krångligare om man vill spara enstaka inlägg eller skriva svar.

Antagligen är det sådana orsaker som gör att sådana listor är av mindre betydelse för släktforskare än övriga nämnda delar av Internet. En intressant utveckling är ändå att det blir allt vanligare med amerikanska listor för personer som forskar i samma släkt. Det är troligt att sådana även kommer att skapas i Sverige i takt med att allt fler svenskar får tillgång till nätet.

En mycket viktig sak som jag lyckligtvis tar upp i artikeln är möjligheten att söka på nätet. Jag tar förstås upp självklarheter som att sökningen är en av fördelarna med att ha material på datorer istället för på papper. Dessutom nämner jag möjligheten att söka för att hitta de delar av nätets enorma informationsmängder som kan tänkas intressera en. Denna möjlighet har ju idag främst realiserats med olika sökmotorer, som Alta Vista.

Däremot kan man konstatera att min artikel inte nämnde hemsidor överhuvudtaget. Jag missade alltså det fenomen, som kanske Internet mest av allt kommit att förknippas med. Det är en god illustration till hur svårt det är att förutse saker i dagens snabba utveckling. För hemsidorna har ju inte minst visat sig viktiga för släktforskarna. Många släktforskare har ju skaffat sådana och lagt upp t ex den egna släkten eller andra projekt. Denna möjlighet att enkelt publicera sig kan mycket väl bli den allra viktigaste användningen av Internet för oss. Ett av de största problemen för släktforskare har ju hittills varit att mångas forskningsresultat blir liggande hemma i byrålådan, och att andra forskare kanske inte ens får reda på att de finns. Om Internet-användningen blir spridd bland släktforskare överallt i landet kan detta problem i bästa fall bli försumbart. Det är en spännande utveckling, och det ska bli intressant att följa den, och beskriva den i framtida krönikor.