Pilås Norregård och Pilås by

Sven Lidholm 1992

 

 

Kartläggningens syftemål 2

Underlag  2

Byns namn och indelning  3

Ägandeförhållanden under frälsetiden  6

Brukare sedan år 1517 samt ägare efter frälsetiden  17

Allmänt 17

Norregård. 18

Södergård. 24

Lillegård. 30

Åkasgård. 34

Axelsgård. 38

 

 

Jag har fått nedanstående originaltext av Sven Lidholm i Hultsfred under oktober månad 2005. Sven färdigställde denna text 1992, arbetet tillkom tack vare hans hustrus starka anknytning till Pilås Norregård. Min insats begränsar sig till att bearbeta texten så att den lämpar sig för publicering på Internet och blir sökbar. De referenser som hänvisar till Svens släktutredning är borttagna, liksom information om nu levande åbor och brukare.

Sven har gett sitt tillstånd att göra detta material tillgängligt på webben.

Anders Eklund oktober 2005

Kartläggningens syftemål

Detta är ett enkelt försök att komplettera framtagen släktkrönika med data ur Pilås Norregårds historia. Undan för undan har det visat sig, dels att släkten haft förgreningar av intresse i övriga Pilåsgårdar och dels har de flesta av gårdarna gemensam historia, varför det blev en måttlig utvidgning att här ta med samtliga byns gårdar. Materialet har dock begränsats till att ta med endast ägare och brukare av gårdarna, medan soldattorpen och backstugorna lämnats utanför. I en fullständig Pilåshistoria hör dessa givetvis till ämnet och kan säkert ge ytterligare intressanta aspekter.

Det har inte heller alltid känts rimligt att gå djupare in i ämnet, än som annars varit möjligt, eftersom nätverket i så fall fordrar ideligen nya uppgifter ur akter, som kanske redan varit aktuella men som återsänts. Inte heller har uppgifterna dragits fram längre än till år 1895. Senare uppgifter kan för den intresserade säkert hämtas ur de kyrkoböcker som finns kvar på pastorsexpeditionen i Braås. De här sidorna blir därför en stomme, som gärna kunde uppmuntra till vidare studier och tillrättalägganden.

Underlag

Källmaterialet har i huvudsak varit:

o      Kyrkböckerna för i första hand Sjösås, d v s

         Husförhörslängder, som finns för perioderna 1732-1738, 1743-1746 o.s.v. till och med 1895, därvid de äldsta är svårtydda, speciellt då längden 1743–1746.

         Födelseböcker, vigselböcker och dödsböcker som finns för spridda år från 1705, dock ej 1712-1720, samt mer sammanhängande från 1744 till 1860

o      Kamerala arkiv:

         Smålands landskapshandlingar 1617-1632. innefattande tiondelängder med mera

         Jordeböcker, spridda år 1631-1745

         Mantals- och boskapslängder 1640-1680

         Mantalslängder 1681-1760 samt 1805-1820

o      Domböcker för Uppvidinge härad 1611-1830

o      Sjösås-böckerna 2. 3 och 4

o      Adelskalendern

o      Arvid Trolles Jordabok

 

Pilås äldre historia grundar sig här helt på uppgifter ur Sjösåsböckerna av vilka uppgifter dragits slutsatser, som dock inte av mig letts i bevis.


Byns namn och indelning

Pilås skrevs i Arvid Trolles jordebok från 1490-talet “Peleaase”, varvid bokstäverna ”aa” är ett danskt “å”, och uttalet då skulle kunna bli “Peleåse” Under 1500-talet omväxlade namnen Pilås och Pelås, men i fortsättningen blev Pelås det gängse namnet, ofta i skrift kryddat med ett eller Mera “h”, exempelvis “Pehlåhs” eller t o m “Peellååhs”. Någon enstaka gång finns skrivningen “Pilås” redan vid 1800-talets början, men det är för relativt kort tid sedan, som en definitiv ändring till Pilås skedde.

Under den tid, som här är aktuell, skiljer man på tre olika huvudtyper när det gäller gårdarnas äganderätt:

1.     Skattegårdar d.v.s. gårdar tillhöriga självägande bönder, vilka betalade de allmänna skatterna till staten.

2.     Kronogårdar med en brukare, i allmänhet benämnd ”åbo”. Denna åbo-rätt tycks ha kunnat både ärvas och säljas.

3.     Frälsegårdar oftast tillhöriga någon adelssläkt som hade vissa förpliktelser gentemot kronan, främst vad gällde krigsmakten, och som därför fått gårdar i förläning. För dessa gårdar, som i normalfallet var utarrenderade, hade ägaren besittningsrätt och skatterätt. Senare blev det möjligt att sälja besittningsrätt och behålla skatterätt eller att sälja bådadera. En speciell typ av frälsegårdar var de, som tillhörde kyrkor och skolor.

 

Samtliga Pilåsgårdar var tidigare frälsegårdar och av Sjösåsboken III sid 51, framgår att Pilås år 1544 redan bestod av fem frälsegårdar. Av samma bok, sid 42, ser vi att fyra gårdar hörde till ett och samma komplex. Arvid Trolle, vars efterföljare residerade över de fyra gårdarna, nämner i sin jordabok av år 1498 endast tre gårdar av varierande storlek, varför det tycks som om den fjärde gården tillkommit några årtionden senare. Den gård, som var i annan ägo, var Axelsgården.

De fem gårdarna var:

1.     Södergården

2.     Lillegården, även benämnd Månsagården

3.     Herregården. även benämnd Åkasgården, tidigare också Storegården

4.     Norregården

5.     Wästragården, även benämnd Axelsgården, tidigare också Storegården.

Namnet Wästragården kom tidigt ur bruk. Även Herregården kom mer och mer ur bruk till förmån för Åkasgården. Däremot användes Lillegården och Månsagården omväxlande med varandra långt in i senare tid. Beteckningen “Storegården” förekommer speciellt i början av 1700-talet på två gårdar samtidigt, och detta ställde till bekymmer för respektive skrivare, som ofta förväxlade dessa båda enheter. Fram till i slutet av 1600-talet hänförs de fem brukarna till Pilås by utan angivande av gårdsnamn, vilket gör det något svårt att följa de olika enheterna med säkerhet.

Gårdarna hade vid 1600-talets början vardera 1 helt mantal åsatt, utom för Lillegården som hade 1/2. Sedermera blev samtliga gårdar “förmedlade”, d.v.s. nedsatta, till vardera 1/2 mantal, utom för Lillegården som åsattes 3/8 mantal. Vid utgången av 1700-talet var varje gård delad i två enheter med mantalen 1/4 resp. 3/16.

Byns storhetstid bör ha varit i början av 1600-talet. År 1624 nämns, att Per Sparre hade sätesgård om 2 mantal och underlydande gårdar om 17 1/4 mantal. Är 1625 finns klammer om tre av gårdarna i Pilås med notering om att dessa brukas som sätesgård under Per Sparre. Är 1627 nämns samtliga fyra gårdar som sätesgård. År 1628 har en av gårdarna fått benämningen ”Herregården” medan de övriga på vanligt sätt noterats med brukarnas namn. År 1629 är återigen klammer satt om alla fyra enheterna med sidonoteringen “Per Sparres sätesgård”, medan år 1630 klammer finns för två, vilka förmodligen skulle avse Herregården och Lillegården och för vilka noterats: “Sätesgård för Per Sparre”. För de två övriga är noterat: ”Till Pelås Sätesgård.” Sedan Per Sparre emellertid år 1631 förvärvat även Lidboholm, så blev denna gård sätesgård varvid samtliga fyra Pilåsgårdar blev ladugårdsbönder under Lidboholm.”

År 1629 fanns under Pilås sätesgård följande “ladugårdsbönder”:

 

Pilås

3

Sandreda

2

Kärr

1

Hagreda

3

Viås

1

Föreda

2

Broaryd

1

Braås

1

Eskås

1

Ringstorp

1

Drev

1

Knabbarödje

1

Brandstorp

1

Hornaryd

3

 

 

Harshult

1

Källstorp

1

 

 

 

År 1621 fanns på gårdarna följande arealer respektive djur:

 

 

Söder-gården

Lille-gården

Åkas-gården

Norre-gården

Axels-gården

Oxar

2

2

2

2

2

Tjurar

2

 

 

 

 

Stutar

 

3

3

2

1

Kor

9

5

6

5

7

Kvigor

2

 

2

2

3

Får, gamla

8

6

6

5

7

Får, unga

5

5

5

5

5

Svin, gamla

2

3

8

4

3

Svin, unga

6

1

11

3

4

Häst

1

 

 

 

 

Fåle

1

 

 

 

 

Sto

 

 

1

1

 

Utsäde (tunnor?)

4,5

3

5

4,5

5,5

Svedje (kappar?)

7

3

7

4

5

 

År 1682 tingsförs bevis på olika hemmans “tillägor”, där Pilås anses ha 3,5 tunnors utsäde och 10 nöts foderäng.

 

Sedan samtliga gårdar blivit friköpta blev man mån om att skydda sina intressen än mer, och på tinget 1816-06-18 drogs följande förbudsskrift: “På begäran af Carl Svensson, Petter Månsson, Håkan Nilson, Jonas Persson och Pehr Samuelsson i Pelås blifver et vite af Två Rdr utsatt, hvartill utom böter efter Lag, jämte skadeärsättning den skall vara förfallen, som utan ärhållit tillstånd, på förenämnda sökandes enskildta ägor, nedrifver gärdesgårdar, grindar eller stättor, insläpper eller vallar kreatur, fäller eller bortförer skog, nyttjar ovanliga nya vägar, hämtar enebär, lingon, näfver eller dylikt, eller föröfvar jagt, fiske mm. Börandes detta förbud till förekommande af okunnighet upläsas å näst gräntsande Kyrkiors Predikostolar, och bevis därpå tingas.”

 

I mantalslängden 1805 finns bl.a. följande uppgifter, som låg till grund för skatteberäkning. Sålunda angavs antal fönster, större och mindre, hur många som utnyttjar tobak mm. I Pilås gäller följande för de fem paren av gårdar, som då var registrerade:

 

Små fönster

Nyttjar tobak

Södergården

7 resp. 5

1 resp. 1

Lillegården

5 resp. 9

0 resp. 1

Åkasgården

7 resp. 7

1 resp. 1

Norregården

3 resp. 4

0 resp. 1

Axelsqården

4 resp. 5

1 resp. 1

 

I övrigt framgår att Carl Svensson i Åkasgården hade ett fickur av “diverse metall” (till skillnad mot ur av guld eller silver). Som synes hade Norregårdarna det dåligt beställt med bostadskomfort men redan ett par år senare skedde nybyggnad på båda Norregårds-enheterna.

Ägandeförhållanden under frälsetiden

Nils Erlandsson (Sparre), -1361

I Sjösås-boken III. sid 116, ger oss Sven Åberg vår äldsta notering, nämligen den, att Nils Erlandsson Sparre år 1361 byter bort ett gods i Pilås by till sin släkting Arvid Bengtsson. Nils Erlandsson finns inte i Adelskalenderns historik beträffande ätten Sparre. Namnet Erland finns hos en Erland Mårtensson Sparre, kallad Birger Knutssons systerson, och denne omtalas 1365-1380, men hans frändskap med Nils Erlandsson är okänt.

Arvid Bengtsson (lejonansikte), 1361-l4xx?

Med utgångspunkt från Lars-Olof Larssons Lidboholms-historia i Sjösåsboken III, sid 23, vet vi om Arvid Bengtsson, att han tillhörde en frälsesläkt, som hade ett lejonansikte som sitt sköldmärke. Han var väpnare, vilket betecknar frälsemän, som utbildats till att göra sig värdiga riddarslaget, men som ännu ej mottagit detta. Endast en del uppnådde riddarvärdigheten, medan de övriga stod i en klass mellan riddare och vanliga frälsemän.

Arvid Bengtsson var häradshövding i Uppvidinge härad, och släkten var väl förankrad i östra Småland. År 1361 förvärvade han gårdar i Pilås, Viås och Harshult. Om allt detta kom genom ovan nämnda byte med Nils Erlandsson är oklart men troligt.. Han ägde också Lidhult (Lidboholm), och Lars-Olof Larsson drar slutsatsen, att detta varit hans sätesgård. Denna kom att ärvas av dottern Iliana, medan dottern Ingeborg ärvde Pilås jämte ett stort antal andra hemman, bl.a. i Åseda och Älghults socknar. Om man därtill lägger, att Arvid hade tre söner, som skulle ärva lika, så förstår man, att det var ett omfångsrikt komplex, som denne Arvid Bengtsson förskaffat sig.

Ingeborg Arvidsdotter, l4xx-l4xx

Årtalet för Arvid Bengtssons död är okänt, och med det också årtalet för Ingeborgs övertagande av äganderätten till Pilåsfastigheterna. Ingeborg gifte sig år 1398 med väpnaren Karl Magnusson (stjärna, Bergkvarasläkten), vilken dock avled strax efter bröllopet. Är 1400 gifte hon sig med Birger Trolle (d. ä.) som då hade Bo (numera Trollebo) som sin sätesgård.

Birger Trolle den yngre, l4xx-l4xx

Birger Trolle den yngres farfars farfar, hette också Birger Trolle. En av hans söner var Håkan Trolle, kallad Håkan på Ön, d.v.s. Lidboholm, vilken egendom dock hans dotter senare bytte bort.

Farfars far var Knut Trolle och farfar var Birger Knutsson Trolle, som var gift med Katarina Pedersdotter i hennes tredje äktenskap. Det första var med Nils Bielke, det andra med väpnaren Nils Bengtsson (lejonansikte), då hon fick Bo och Berga i Lemnhults socken som morgongåva. Bo är alltså numera Trollebo.

Birger Trolle, kallad den gamle, och hustrun Ingeborg ägde sålunda Trollebo, som Birger ärvt efter sin mor, plus en del del andra gods, och genom hustrun kom tydligen även Pilås i familjens ägo. År 1408 förvärvade man också en gård i Hagreda i utbyte mot en gård i Algutsboda socken.

Nästa Birger Trolle, kallad den yngre, “till Bergqvara och Bo”, kom också att äga Trollebo, men också Bergkvara, som han ärvt efter sin halvbror Håkan Karlsson (stjärna). Helt uppenbart var också Pilåsfastigheterna hans.

Birger var född omkring 1401, blev väpnare 1425, riksråd 1436 och han var med i de krig, som då florerade. Gift 1424 med Kristina Knutsdotter, dotter till väpnaren Knut Bengtsson (Blå, lejonörn). De hade två söner, av vilka den förste, Erik, född 1425, blev domprost i Linköping, men dog i Lübeck år 1459 av förgiftning. Den andre sonen var Arvid.

Arvid Trolle, l4xx-1505

Arvid Trolle, till Bergqvara, Bo och Lillö (sistnämnda ligger i Kristianstads län, och alltså vid denna tid i Danmark) var född i mitten av 1430-talet, blev väpnare och var riksråd 1463-1501. Han stod på Karl Knutssons och Sturarnas sida, kämpade bl.a. i slaget vid Brunkeberg. Han blev lagman i Östergötland 1470-1497. Han bröt emellertid med Sten Sture och var en av ledarna för upproret 1497, var riddare vid kung Hans kröning 1497 och blev lagman i Tiohärads domsaga samma år. År 1501 flydde han från Bergkvara till godset Lillö, där han dog år 1505 och begrovs i Lunds domkyrka.

Arvid Trolles jordabok är en intressant läsning. Den finns numera i en redigerad och tryckt upplaga, som finns att låna på bibliotek. Boken upptar inte mindre än omkring 1000 godsenheter i Småland, och avser då läget år 1498. Ur boken saxar vi vad som sägs om egendom i Sjösås socken (Syørsaass soken):

T

Item storae garden j Peleaase

rentter vj pwnd smor

T

Item en gard ibidem

rentter v pund smor

T

Item en gard ibidem

rentter ij pund smor

T

Item en gard j Hageryd

rentter iiij pund smor

T

Item en gard ibidem

rentter iiij pund smor och ett torp ther (ib)idem kallis Broarydtt viij ßskilling

T

Item en gard j Haraldshult

rentter ij pund smor

T

Item en gard Æskeaas

rentter iiij pund smor (senare anm. Storegård)

T

Item en gard j Sandryd

rentter ij mark

T

Item en gard ibidem

rentter xij øre

är öde

Item Lidewltt qwaern

rentter iij ortuger myll och halffwen aallen

 

Item eth ødetorp heder Rinckae

fälle skog

Item eth ødetorp heder Brandzskog

fälle skog

Item eth ødetorp heder Tywemaale

fälle skog

Item eth ødetorp heder Mayekwlle

Bokstaven T i vänsterkanten anger, att dessa gårdar skulle tillfalla sonen Ture Trolle. Angivna kvantiteter avser avraden, den årliga avgift eller ränta, som landbo (brukare av annans jordegendom på landet) hade att erlägga till jord- eller ränteägaren, ungefär som arrendeavgift. Rätt dag för erläggande av avrad var Tome dag (21 dec). Avradsgill var naturprodukt av så god kvalitet, att den borde godtas som avrad.

Pund avser vanligen lispund, som i så fall motsvarar c:a 8,5 kg. Mark och skilling ovan är troligen danska mynt, där en mark är 16 skilling. I Sverige, liksom också i övriga Skandinavien, var 1 mark = 8 öre, och 1 öre = 3 örtugar. Under 1520-talet motsvarade ett öremynt 1 gram guld! Ordet öre kommer ur latinets namn på guld. aurum.

Som av jordeboken framgår, räknade Arvid Trolle med endast tre gårdar i Pilås, med en förräntning som motsvarar 6, 5 resp. 2 pund smör.

Ture Trolle, 1505-1555

Ture Trolle, till Bergqvara föddes omkring 1490. Han flydde under Gustav Vasas befrielsekrig till Danmark, men återvände till Sverige 1524. Han fick Kinnevalds härad i förläning, därefter Konga och senare även Allbo. Han fick lagmansräntan av Tiohäraders lagsaga. Blev riksråd 1534, miste Konga och Kinnevalds härader, men fick på 1550-talet Rydaholms socken. Han dog 1555 på Bergkvara.

Ture Trolle var alltså den son till Arvid Trolle, som ärvde Bergkvara. Men som av Arvids jordabok framgår, ärvde han också Sjösåsfastigheterna, bland dem Pilås.

Ture var gift med Magdalena Eriksdotter, dotter till Erik Eriksson (Gyllenstierna af Lundholm). De hade många barn, bland dem Anna och Britta.

Anna Trolle, till Helgerum i Kalmar län, föddes 1534 och dog 1617 på Helgerum, gift med Charles de Mornay, som dog 1574, halshuggen på Stortorget i Stockholm. Anna hade ärvt Braås gård, som efter hennes död förvärvades av systern Brittas sonson Per Eriksson Sparre.

Britta Trolle, 1555-1556

Ture Trolles dotter Britta, ärvde efter sin far Pilåsgårdarna. Hon var då sedan 1549 gift med Lars Siggesson den yngre, till Sundby (i Södermanland) och Bergqvara. Lars var jämte Gustav Vasa en av de svenska herrar, som av Sten Sture d.y. lämnades som gisslan åt Christian II och av honom fördes bort i fångenskap. Lars återkom till Sverige, och han blev riksråd redan före kungavalet 1523, hövitsman på Örebro slott 1523, samma år riksmarskalk, blev slagen till riddare 1528. Ture vigdes med Anna Lindormsdotter år 1521, men efter hennes död år 1548 vigdes han med Britta Trolle. De fick sonen Erik år 1550. Lars dog på Örebro slott 1554, och Britta dog på Sundby år 1556.

Erik Larsson Sparre, 1556-1600

Erik Larsson Sparre (adliga ätten Sparre af Rossvik) till Sundby och Hökerum (Älvsborgs län), föddes på Sundby 1550. Av vad som står i Sjösås-boken III, sid 36, om att Eriks son Per ärvde Britta Trolles Sjösåsfastigheter, kan vi sluta oss till, att detta arv gick via Erik Larsson Sparre. Denne blev riksråd vid 25 års ålder år 1575, vice kansler samma år. I de oroligheter, som då skakade Sverige, lämnade han Sverige 1597, men återkom med Sigismund 1598. Efter slaget vid Stångebro blev han dock av Sigismund utlämnad till Hertig Carl, och halshöggs 20 mars, 1600 på Linköpings torg. Erik var sedan 1578 gift med Ebbe Brahe, född 1555, död 1634. De hade sonen Peder (Per).

Per (Peder) Sparre, 1600-1647

Per Eriksson Sparre, friherre Sparre, friherre till Kronoberg m.m. bland dem Lidboholm, föddes 1592 i Rydboholms gård i Uppland. Data om honom finns i Sjösås-boken III sid 43 och följande. Som därav framgår gjorde han karriär inom rättsväsandet. Han blev riksråd 1633, lagman i Kalmar län och Öland 1643, president i Göta hovrätt 1646, och han blev friherre 1647, samma år som han dog.

Han gifte sig 1626 på Ängsö i Västmanland med Elsa Posse, född 1599. Hon dog dock i barnsäng år 1633. Per gifte om sig 1640 med Christina Ryning, som levde fram till år 1674. Per hade flera barn, av vilka endast fem nådde mogen ålder, bland dem dottern Ebba, vilken kom att ärva Lidboholmsgodset, inkluderande även Pilås.

Som ovan nämnts ärvde Per av sin farmors syster, Anna Trolle, Braås gård, vilken han enligt P G Vejde i Sjösås-boken II, sid 17, lade in under Pilås Säteri. Enligt Sjösås-boken III, sid 40, blev Per år 1631 ägare av huvudsakliga delen av Lidboholm, som därefter kom att bli sätesgård för hans gårdsinnehav i Sjösås och angränsande socknar. Av samma bok, sidan 42-43, är uppräknat de gårdar, som år 1640 sorterade under Lidboholm. Bland dem har vi då Pilås fyra gårdar, d v s Södregård, Lillegård, Herregård och Norregård.

Ebba Sparre, 1647-1666

Ebba Sparre var född år 1630 på Ängsö. Lidboholms-godset, däri inkluderat Pilås, kom i hennes ägo vid arvsskiftet efter fadern Per Sparre, år 1647. Hon vigdes år 1651 med Claes Banér, och hon dog på Ekenäs i Örtornta, Östergötland, år 1666.

Claes Banér var son till Peder Banér, vilken levde 1588-1644. Denne Peder var en mycket betydande man. Han räddade år 1612 Gustaf II Adolf från att drunkna, då isen brast under konungen vid tåg mot danskarna vid Vittsjö. Han gifte sig 1615 med friherrinnan Hebbla fleming och han blev riddare 1617.

Claes Banér titulerades friherre till Gamla Karleby, herre till Ekenäs (i Östergötland) och Lidboholm. Han blev bl.a. landshövding i Kalmar län och Öland 1661. Han dog 1675 på Ekenäs. Bland barnen med makan Ebba kan vi notera, att Johan var född på Lidboholm år 1659. Sonen Axel var född i Kalmar 1661, och han var landshövding i Kronobergs län åren 1710-1718, då han blev landshövding i Stockholms län och år 1719 riksråd o.s.v.

Trots att det var Ebba Sparre, som borde ha ägt Lidboholmsgodset, så var det Claes Banér, som förfogade över det genom att pantsätta det. Se nedan.

Claes Banérs barn, 1666-1688

Liksom Claes Banér inte haft något speciellt intresse för Lidboholmsgodset utan endast använt det för att skaffa ekonomiska resurser för andra investeringar, så hade ej heller hans arvingar någon lust att lösa de lån som upptagits. Det kan vara intressant att följa de pantsättningar som från år 1651 så småningom ledde fram till slutlig försäljning år 1688.

Pantsättningar tiden 1654-1688

1656-09-17 dras på Uppvidinge härads ting Claes Banérs “obligation” av den 20 december 1654, där han av Claudia Rocquette lånat 13 900 daler kopparmynt och därför pantsatt Lidboholms säten med alla dess underlydande “Gods och Kontor.” Långivaren var född i Frankrike, han blev drottning Kristinas hovskräddare och år 1645 hennes hovköpman. År 1654 blev han adlad Hägerstierna.

Hägerstierna överlät år 1658 sin pant till landskamreren för Kalmar och Kronobergs län, Johan Mattsson Forsman. Den 1 oktober 1661 skrevs låneförbindelsen om, och den drogs på tinget 1662-04-07. Där sägs, att panten också gäller “alla der under liggande Godz här i Häradet, belöpande till 25 små och stora Hemman”. Forsman adlades 1664 och fick släktnamnet Örnecrantz, efter ett av de övriga säterier, som han ägde, nämligen Örnetorp i Åby socken norr om Kalmar. Örnecrantz dog 1665, och hans änka, Elisabet Nilsdotter, kom att överta panten tillsammans med sina barn, som var åtminstone se stycken.

Elisabet Nilsdotter gifte år 1667 om sig med Mattias Canuti, adlad Törnecrantz, född omkring 1630. Denne dog emellertid redan 1667, och i det äktenskapet tycks inga barn ha fötts.

Elisabet Nilsdotter gifte om sig ännu en gång, och nu med Petrus Gavelius, juris professor i Uppsala och assessor vid Göta hovrätt. År 1687 blev han adlad Cederschiöld. Vigseln ägde rum år 1670, och i detta äktenskap föddes två barn, Natanael Elias och Maria Katarina. Makan Elisabet dog 1685.

Det ser ut som om Gavelius-Cederschiöld bosatt sig i Lidboholm ganska snart efter bröllopet, och detta var enligt Sjösås-boken III, sid 46, första gången man kan visa att säteriet verkligen bebotts av ståndspersoner. År 1673 konstaterar häradsrätten, att skräddaren Gudmund Jönsson i Pehlås lagligen har uppsagt sin tjänst hos “Secreteraren högt betroddte Petrum Gavelium”. År 1679 visar Gavelius upp för rätten överenskommelser angående arv för styvsönerna Nils, Gabriel och Johan Örnecrantz, skrivet 1678-08-08

År 1682 dras på tinget bevis över olika hemmens “tillägor”, nämligen Pelås 3 1/2 tunnors utsäde och 10 nöts foderäng, Broaryd 5 tunnors utsäde, Haradshult 6 tunnors utsäde och en “skrin” äng, som därför ligger öde, Brunstorp 1/4, som inte bör skattläggas. Åberopas jordebok av år 1642, som grundar sig på gammal jordebok, samt “bytesrullor”.

Petrus Cederschiöld, 1688-1697.

På tinget 1688-05-22 finns en detaljerad förteckning över den egendom, som Petrus Cederschiöld nu vill rättsligt förvärva. Denna dag är det “andra uppbudet”. Den rättsliga gången var vid denna tids att lagfart skulle begäras och “uppbudas” 1, 2 och 3 gången vid olika tingstillfällen, och först på fjärde tinget kunde lagfart klubbas. Eftersom de lagtima tingen var 3 varje år, så tog hanteringen därför ett helt år.

Ur tingsprotokollet citerar vi: “Assessorn wällb:ne Hr Petrus Cederschiöld låter upbiuda wällb:na Hr Landshöfdingen Claes Banérs till sahl. Cammereraren Forsman pantsatta Säthesgård Libboholm medh dess Inventarie och efterskrefna gods; Siösåhs sochn: Lars Jönsson i Braåhs hemman 1 helt, Pehlåhs H:mn 1, Jöns Ibidem H:mn 1, Enkian Ibidem hemman ett halft, Jöns Nielson Ibidem h:mn 1, Widdåhs hemman 1, Hagreda hemman 1, Gijse Ibid. Hemman 1. Broddary hemman 1 halft, Ringstorp 1/4 hem., Harshult hemman ett halft, Branstorp 1/4 hemman; Dref Sochn: Enkian i Dref Hmn 1. Skiälatorp Hmn 1; Hornared Sochn: Hornareds Hmn 1, Anders ibidem hemman 1, Carl ibidem hmn 1, Pehr ibid. hemman 1, Kiällestorp hmn ett halft, Kiärr hemman ett; Eke Sochn: Håkan i Eke hemman 1, Germund ibid. hmn 1. Torpa hmn 1, Åhsqvarn 1/8-tings; Nåtebek Sochn: Broholm 1/8-tings.--“

På nästa ting, 1688-10-19, klubbades 3:dje uppbudet, sedan Cederschiöld presenterat kompletterande papper, som visar att Claes Banérs arvingar är säljare, vidare den skrift av 19 nov 1686 med pantsättning, som skall leda till lagfart efter två år. Han visar även upp testamente mellan honom och “dess Kära Fru Sahl. Elisabeth Örnecrantz”, som visar att all fast och lös egendom går till deras två gemensamma barn, dessutom ett avtal av 29 maj 1685 mellan honom och barnen Örnecrantz samt överenskommelser mellan honom och dem om att de fått ut sitt mödernearv.

Maria Catarina Cederschiöld, 1697-1737

Petrus Cederschiöld dog 1697, och hans egendomar övergick då enligt ovan nämnda testamente på de två barnen Natanael Elias och Maria Catarina. Redan vid denna tid tycks familjen varit något tyngd av skulder. 1712-1713 delades godset dem emellan. varvid de erhöll halva Lidboholm vardera medan övriga gårdsegendomar delades upp. På Maria Catarinas del följde bl.a. Pilås-gårdarna. Strax efter delningen sålde hon sin andel i Lidboholm (se Sjösås-boken III, sid 47), och troligen flyttade hon snart därefter till Pilås.

Maria Catarina hade varit gift med Gerhard Ernst, adlad Ehrenschantz, som avled redan 1703. Han hade varit överstelöjtnant, och Maria Catarina tituleres konsekvent som “överstelöjtnantskan”. Paret hade två barn, Per och Gerhard. I Sjösås första bevarade husförhörslängd, från 1732, vilken är något defekt, går det ej att finna Maria Catarina eller hennes barn på Pilås-sidorna. Från år 1731 och senare figurerar dock både hon och sonen Gerhard som faddrar för barn från Pilås.

Maria Catarinas ekonomi borde ha fått ett tillskott, när hon sålde sin andel i Lidboholm. År 1718 kunde hon t o m köpa ett frälsehemman i Viås av sin styvmor, Christina Järnschiöld, men strax därefter började hon en lånekarusell. År 1721 lånar hon 240 daler mot pant i Åkasgård, och 1724 500 daler mot pant i Söregård. År 1725 utökades dessa båda lån med det belopp, som eljest skulle ha betalts i ränta, nämligen 10½ resp. 15 daler. År 1727 ville långivaren, baronen och generallöjtnanten Jean Cronman, ta över Söregård och Månsagård p g a obetald revers, som då dock endast upptog 500 daler plus ränta. Redan hade saken haft sina 3 uppbud, och på tinget 23 jan 1727 skulle “laga fasta” kunna medgivas, men dessförinnan behövde rätten en värdering, som ej var gjord. Till tinget hade fru Cederschiöld inkommit med en skrivelse, som rättens protokoll refererar så: “Fru Öferste Lieutnantskan har tillhändt Tings Rätten en Skrift hvaruti hon beklagar sitt fattiga tillstånd och oförmögen- het att till Datum bringa betahlningen till väga ehuru hon träget har det på åtskilliga ställen försöckt, förmodandes dock innan Wärderingen kunna slijkt åstad komma, allenast Högwählborna Hr Baron och General Lieutnanten af Christmildt bevåg behagade lämna henne så lång Dilation på det Frun som är en värnlöös Enkia, icke må giöras alldehles huusevill, när hon bortmist bemälta hemmen som äro dess endaste tillflycht och Näste, låfvandes rihtigt villja förnöija så Capital som det återstående Interesset, hvilket allt uthi Högvählborna Hr Baron och General Lieutnantens bevågna Gunst hemställes-”

Tydligen har Cronman låtit sig bevekas, ty på 1727 års sommarting har han medgivit respit till ”Michelsmäss”. Fru Cederschiöld säljer nu sina och sönernas gemensamt ägde gårdar, Hagreda Gijsegård, Wiås Norregård och Eke Torpa, dels besittningsrätt och senare även frälserätten. Hon får av rätten på sommartinget 1727 också intyg om, att hennes båda gårdar Pelås Norregård och Åkasgård ej är intecknade samt att de har ett värde om 600 resp. 400 daler silvermynt. Köpare av ovan nämnde frälserätt på de tre gårdarna är en major Lejonadler, och han lånar henne samtidigt 100 daler mot inteckning i Åkasgård. På vintertinget i januari 1930 intygar rätten också, att Pelås Månsagård nu är gravationsfri, varför Cronman då tydligen fått sin betalning.

Under Maria Catarinas tid rasade år 1711 pesten i Sjösås. Sjösås-boken II, sid 105. berättar om att det anlades två pestgårdar, en i Pilås och en i Harshult. Sjösås dödsbok berättar om en serie invånare i Harshult som blev drabbade, bland dem John Börgesson med maka Ragnil Gummesdotter vilka dog 1711-08-03 resp. 1711-07-05. Däremot finns under detta år ingen som helst anhopning av dödsfall i Pilås.

Maria Catarina Cederschiöld dog i Pilås 1737-01-03. Sonen Per var dessförinnan död och vid arvsskiftet blev Pers dotter Marie Christina ägare till Söregården medan sonen Gerhard övertog Lillegård, Åkasgård och Norregård.

Maria Christina Ehrenschantz. Söregården 1737-1753

Maria Christina var gift med löjtnant Mauritz Georg von Gierten. De bör ha bott i Söregården, men i husförhörslängden 1743-1746, vilken är något ofullständig, finns de ej med, men däremot i längden för åren 1747-1752. Söregården var, liksom nu, delad i två gårdsenheter, och 1745-05-11 säljs den ena med såväl besittnings- som frälserätt, till dåvarande kyrkoherden i Sjösås Chr. Ternerus för 450 daler silvermynt. År 1747 görs en justering mellan de två Söregårdarne så att Ternerus får ett bol, kallat Gatefällan samt området Daniels fjärding, medan han lämnar från sig Pilgrens fjärding Skrabbatäppan samt en frustuga med plan.

År 1749 dog von Gierten, och Maria Christina gifte 1751-10-20 om sig med “borgaren” Jöns Fogelberg från Växjö. Under mellantiden hade hennes bror Gerhard fått låna 100 daler med säkerhet i Söregården och Fogelberg löste nu skulderna, som inklusive diverse småskulder uppgick till 180 daler. Fogelberg hade haft hus i Växjö, som brann ned, och han flyttade då, åtskillig tid före äktenskapet, med barn och bohag till Pilås. Moralens väktare i Pilås var många, och vid tinget 1751-02-04 var både fru Ehrenschantz och Fogelberg instämda. Hela fem vittnen från Pilås lämnade intyg om att de två bott gemensamt, och två av dem intygade även, att de hade legat i samma säng som man och hustru. Det blev 20 daler silvermynt i böter för vardera, varjämte Fogelberg förbjöds kvarstanna i änkans hus. Om han inte flyttade frivilligt, så skulle “kronobetjänter derom försorg draga”.

1752-12-08 säljer paret Fogelberg-Ehrenschantz även den andra Söregården. Det är Nils Börgesson från Lilla Källreda, som köper besittningsrätten för 600 daler, och 1753-01-14 köper kyrkoherden Ternerus frälserätten på samma enhet för 325 daler silvermynt. I samband därmed har säljarna lämnat Pilås.

Gerhard Ehrenschantz, Lillegård, Åkasgård och Norregård 1737-1748

Löjtnanten Gerhard von Ehrenschantz var född 1699. Han var löjtnant under Karl XII:s sista år, men tog avsked redan vid 20 års ålder. 1719. då han fick “kaptens avsked”. Vi finner honom i en av Lillegårdarna i husförhörslängden 1747-52 tillsammans med jungfru Eleonora Regner, löjtnant Carl Cederstierna och friherrinnan Eva Grönhagen. De två sistnämnda var gifta och av deras fyra barn var den första född 1735 på Lidboholm, den andra 1743 i Pilås och den tredje 1748 i Karryd. Löjtnanten var tydligen van att göra av med mer pengar än vad gårdarna avkastade, och hans lånekarusell blev hastig. Är 1738 lånade han av Oluf Olufsson i Växjö 1 000 daler mot inteckning i Norregård och Åkasgård. Är 1740 ökades lånet till 1 300 daler, och då fick även Lillegård gå in som säkerhet. I slutet av 1740 ökas lånet med ytterligare 400 daler, varav 200 går till hans morbror Natanael Elias Cederschiöld som lösen för tillfälligt lån. Är 1742 blev det dags för utökning av lånet till 2 000 daler, och då Olufsson inte fått den stipulerade betalningen begärde han år 1744 lagfart på gårdarna. Ehrenschantz lyckades nu få brukspatronen Olof Lundblad som långivare. Han löste lånet hos Olufsson och lämnade dessutom 210 daler kontant till Ehrenschantz mot inteckning på 2 500 daler. Villkoret var, att lånet skulle vara löst senast 1747-02-01, eljest skulle äganderätten övergå till långivaren. Än en gång lyckades Ehrenschantz skaka fram en ny långivare. Den 18 dec 1746 lånar han 2 750 daler av magister Johan Rogberg, och av dessa åtgår 2 737:16 till att lösa lånet hos Lundblad, vilken under mellantiden överlåtit detta till Lars Lindelius på Lidboholm. Det nya lånet löpte till 1748-01-02 och skulle då inlösas med 3 200 riksdeler silvermynt, inklusive ränta. I annat fall skulle reversen gälla som köpebrev.

På tinget 1748-02-03 inkommer Rogberg med lånereversen och begär lagfart och Ehrenschantz, som var närvarande, hade inget att erinra. Lagfarten klubbades därmed på nästa ting 1748-05-26.

Gerhard Ehrenschantz finns inte i senare husförhörslängder i Pilås. Han dog 1765 i Nyköping under en resa. Det har sagts, att han då fortfarande var bosatt i Pilås, men detta är mindre troligt.

Johan Rogberg, 1748-1785

Den nye ägaren till Lillegård, Åkasgård och Norregård, Johan Rogberg, var född år 1716 i Unnaryds prästgård, där hans far var kyrkoherde. Farfadern var bonde i Rogberga socken, därav släktnamnet. Efter studier i Lund blev han pastorsadjunkt i Skärstad 1740, men kom till Växjö gymnasium 1743, där han så småningom blev lektor. Efter en teologie doktors- examen blev han 1774 domprost i Växjö 1774. Han var riksdagsman åren 1771 och 1778, och sistnämnda år en av kronprins Gustaf Adolfs faddrar. Han var gift med Eva Sofia Pilgera, dotter till kyrkoherden i Åsheda pastorat, Lars Algerus, en man med stora egendomsinnehav.

Under Rogbergs tid blir tingsärendena färre och av helt andra slag. Redan 1749 klagar Rogberg över, att grannarna till hans hemman gör intrång i hans skogsmark, vilket leder till böter och förbud för vidare intrång.

På tinget 1755-09-17 anhåller “Rector Scholae uti Wexiö” Johan Rogberg om klyvning av Pelås Månsagård 3/8 för dess tvenne därpå antagna åboar, och även för Pelås Norregård, ena fjärdingen, för därpå antagna åboar, Per Johansson och “Enkan Ellsa Jonsadotter”, Rätten diskuterar om det fanns tillräcklig bärkraft för tvenne brukare, och man konstaterar, att det vid Pilås Norregård fanns behöriga och nödiga hus till tvenne åboar, 7 tunnelands utsäde och vinterfoder till 18 20 fäkreatur, 2 hästar samt får och svin, vilka kreatur ha nödigt sommarbete på hemmansdelens utägor, varå skog till husbehov till finnandes är. Klyvningarna godtas.

År 1777 klagas vid tinget över ej iståndsatta vägar. Härför svarar ägare och åboar, och för Norregårdens del anges fyra stycken, nämligen “Enkan Lisbeth, Enkan Britta, Johan Danielsson och Johan Persson”. Ovriga gårdar i Pilås ha samtliga två ansvariga var.

År 1785 den 15 februari behandlade tinget en tvist beträffande gränsen mellan Pilås och Lidboholms ägor. Kärande var Staffan Casper Cederschiöld på Lidboholm. Saken avdömdes slutligt på extra ting på Lidboholm den 13 augusti, och då fick Cederschiöld ge sig och dessutom betala rättegångskostnaderna. Av intresse kan emellertid vara att citera den uppräkning av intressenter som finns i rättens protokoll: ”---- thet mål, som qvartermästare wälborne Hr Staffan Casper Cederschiöld såsom Ägare och Innehafvare af Sätteriet Lidboholm, till thenna domstol instämdt mot ägarna och innehafvarna af Pilås By, Domprobsten, högverdiga Doctor Hr Johan Rogberg, prostinnan, välädla fru Maria Christina Wising och dess måg Comministern ärevördiga och vällärda Hr Per Berglund, Extra Bataillons Predikanten, ärevördiga och höglärda Magister Hr Sven Folin, Comministern ärevördiga och höglärda Magister Hr Per Ezander samt Bönderna Sven Carlsson i Pelås Sörag:d och Jonas Carlsson i Pelås Axelsg:d, tillika med Kyrkioherden, välärevördiga och höglärda magister Hr Petter Jonas Wickelgren, såsom Innehafvare af Sjösås Prästeg:d-- ”

Under mellantiden, den 28 maj1785 hade Rogberg dött, Vid rättegången hade han företrätts av en måg, major Hedenstierna. Rogberg hade även två söner, som båda blev adlade Bergencreutz, nämligen Johan och Lars. Vid bodelningen blev Johan ägare av Pilåsgårdarna. Lars, som var militär, träffar vi bl. a. när han sålde Drev Svensgård till Samuel Persson och dennes granne.

Johan Rogberg, adlad Bergencreutz, 1785-1795

Johan Rogberg var född 1747, studerade till jurist, blev efter en auditörstjänst vid Smålands kavalleriregemente häradshövding i Konga, Uppvidinge och Östra härader år 1776. År 1778 blev han vice sekreterare i bondeståndet, och 1779 fick han lagmans titel. År 1788 blev han jämte sin broder Lars adlad. Han dog 1829 på Torsjö i Östra Torsås socken.

På vintertinget 1787-02-13 föredrogs ett av lantmätaren Frantz Girolla gjort förslag till storskifte för såväl ut- som inägorna i byn. Här restes inga protester, och storskiftet fastställdes.

Den 14 augusti 1789 drabbades Pilås och Hagreda byar av en hagelskada där skadan i Hagreda var måttlig men i Pilås helt förödande. Ur tingsprotokollet 1789-10-27 hämtar vi följande redogörelse i sammandrag. Skadan hade besiktigats redan den 14 augusti, och dagen efter skedde värdering genom försorg av Wilhelm Rappe, kyrkoherde Wickelgren samt nämndemannen Carl Jonasson i Sandskog. I Hagreda bedömdes skadan till 11 tunnor, varav 3 hos Håkan Jonasson. I Pilås bedömdes skadan till hela 143 tunnor och 1 skäppa säd, 210 lispund halm plus 3 tunnor säd på torpen. De bönder i Pilås som skulle få ersättning angavs till följande: Herregården = Håkan Nilsson och Måns Jönsson, Norregården = Zachris Olofsson, Johan Persson och Johan Danielsson, Södregården = Nils Nilsson och Sven Carlsson, Axelsgården = Jonas Carlsson och Per Månsson, Månsagården = Håkan Ericsson och Änkan Elisabet. Prosten Wickelgren hade föredragit ärendet på sockenstämman, och hade nu med avskrift av protokollet därifrån till tinget, där han var närvarande. Tingsrätten tillerkände enligt gällande författningar Hagreda 5 ½ tunnor säd samt Pilås 71 ½ tunna och ½ skäppa säd, 210 lispund halm jämte 1 ½ tunna säd för Södratorp. De mått som då användes var 1 tunna säd = 6 skäppor = 146,55 liter, 1 lispund = c:a 8,5 kg.

Bergencreutz hade tydligen bättre användning för sina tillgångar på annat håll, och den 28 mars 1795 sålde han sitt Pilåsinnehav, 6 gårdar för vardera 1 000 riksdaler specie. Vid samma tillfälle sålde han frälserätten och räntan av ett antal gårdar i Hornaryds och Åseda socknar. Göta hovrätt hade behandlat försäljningarna den 20 april och den 29 maj var det tid för häradsrätten, att ta första behandlingen. Den slutliga lagfarten erhölls vid vintertinget 1797, och eftersom Bergencreutz var lagman där, förordnade hovrätten en särskild domare för detta ärende, G Hummelhielm. Ur protokollet 1797 hämtar vi följande av intresse:

“År 1797 den 13 Februarii inställde sig undertecknad, för att till följe af Höglofl. Kongl. Hofrättens Förordnande den 11 September 1795 sluteligen fullända den Lagfart å nedannämnda hemman, som blifvit börjad vid sommartinget samma år den 20 Aprill, och vidare fortsatt vid påföljande Höste- och vintertingen, samt under denna dag till ända lupen utan att något klander deremot mellankommit.

N:o 1       Å ½ Mtl Förmedl. till ¼ Pilås Herregården anhåller Håkan Nilsson och dess hustru Kjerstin Håkansdotter om Laga Fasta, sedan de ---

N:o 2       Å ½ Mtl Förmedl. till ¼ Pilås Herregården part frälse, anhåller Måns Jonsson och dess hustru Ingrid Ericsdotter om ---

N:o 3       Å ½ Mtl Förmedl. till 3/16 Pilås Lillegård Frälse, begäres Laga Fasta af Håkan Ericsson och dess hustru Catharina Jonsdotter, hvilka ---

N:o 4       Å ½ Mtl Förmedl. till 3/16 Pilås Lillegård, som drängen Daniel Nilsson och dess tillämnade hustru Ingjerd Petersdotter köpt ---

N:o 5       Å ½ Mtl Förmedl. till ¼ Pilås Norregård begäres Laga Fasta af Zachris Olofsson och dess hustru Kjerstin Andersdotter, hvilka -----

N:o 6       Å ½ Mtl Förmedl. till ¼ Pilås Norregård part Frälse, anhåller Måns Jonsson (hette rätteligen Jonasson) och dess hustru Karin Jonsdotter i Sandreda om laga fasta, sedan de med salubref av den 28 Martii 1795 bevist, att de denna hemmansdel sig tillhandladt af Lagmannen välborne Herr Johan Bergencreutz för en summa stor 1 000 Rdr Specie med utsatta villkor efter köpebrefvets lydelse. Varandes äfven av Tings protocollerne att inhämta, att ¼ del Pilås Norregård undergådt 3:ne Laga Ting uppbud, nämbl:en den 29 Maji och 20 October 1795 samt 11 Febr 1796 och nu således stådt klanderlöst laga stånd. Så dömes i stöd af 1 och 10 Cap. Jorda Balken ---- och den begärta fasta bevilljad.

N:o 7       Frälserätten och räntan av 1/8 del Kastorp---

(Följer motsvarande under nr 8-15, gällande Karstorp, Kärr och Hornaryds Hörnegård i Hornaryds socken samt Lillaholm och Stubbetorp i Åseda socken, sammanlagd köpeskilling mellan 1 200 och 1 300 Rdr)

År och dag som skrefven

På Härads Rättens Vägnar

Efter förordnande ¼

C Hununelhielm”

 

Tilläggas kan, att innehavarna av Herregård, Månsagård och Norregård vid tinget 1809-05-04 fick förslag på ett kompletterande storskifte, eftersom dessa sex enheter tydligen schablonbehandlats vid tidigare skifte, p g a att de då hade en och samma ägare. Efter diverse justeringar skedde slutlig fastställelse på tinget 1810-06-04.

Axelsgården under frälsetiden

Kunskapen om Axelsgården hänför sig här endast till Uppvidinge härads tingsprotokoll. Som tidigare antytts var tydligen Axelsgården ett faktum redan år 1544, men första fakta ur tingsprotokollen är från 1665. Till dess ägdes gården av Joen Rosenquist, som var född år 1608 på Ankarnäs i Korsberga. Han tillhörde ätten Rosenquist af Åkershult, till Åkershult och Edshult i Askeryds socken samt Odensjö i Odensjö socken i Kronobergs län.

1665-09-10 upprättades ett bytesbrev, där överstelöjtnanten Johan Drake av Joen Rosenquist tillbytte sig “ett hemman i Peelåhs, som Axell åbor” mot ett frälsehemman Rostorp i Kinds härad i Östergötland. Drake ägde utom Torp och Hamra i Vårdsnäs socken i Östergötland även Libbhult i Nottebäcks socken och Bol i Sjösås. Drake tjänstgjorde i Smålands Kavalleri, blev så småningom överste, men stupade i slaget vid Landskrona år 1677.

Johan Drake hade en son, Fredrik, född 1660, överstelöjtnant, med sin maka Hedvig Eleonora Cederstierna hade han en dotter, Maria Elisabeth, född 1699 eller 1700. Fredrik stupade vid Poltava 1709-06-28.

Maria Elisabeth Drake vigdes 1720 med ryttmästaren vid Smålands Kavalleri Fredrik Rikard Jonston von Krakeborn i dennes andra gifte. De hade en son, sergeanten Johan Alexander Jonston och deras bostad tycks ha varit Libbhult, von Krakeborn hade i sitt första äktenskap i vart fall ett par döttrar.

1728-07-16 sålde von Krakeborn-Drake sitt frälsehemman 1/2 Pelås Axelsgård till löjtnant Lars Lindelius för 430 daler uti “Ducater af silfverpenningar”. Paret köper och säljer undan för undan fler fastigheter. Största affären var, när man sålde sin andel i Klavreströms Bruk med tillhörande fastigheter för 6 175 daler år 1740. Deras vidare öden har inte kartlagts, men i husförhörslängden 1747 står fru Maria Drake skriven i Karryd Norregård tillsammans med två av von Krakeborns döttrar i tidigare äktenskapet. Sonen, sergeanten Alexander Jonston, bor år 1751 i Bol men senare också i Karryd Norregård. Han är gift med Ulrica Block. År 1751 bor samtidigt en Mademoiselle Anna Christina Block i Libbhult. I husförhörslängden, som börjar 1757 har Alexander med familj flyttat till Menshult, förmodligen det Menshult, som ligger i Karlstorps socken.

Lars Lindelius, som köpte Axelsgården 1728, var bror till den Gunilla Juliana Lindelius, som från 1729 tillträdde halva Lidboholm (Se Sjösåsboken III, sid 47). Lars Lindelius ägde bl.a. Braås gård med dess masugn. Han var i mitten på 1740-talet svårt sjuk, vilket framgår av att han då skrev ett testamente till förmån för sin syster och hennes barn, och vilket Lars senare vill riva upp, därför att dessa “under hans svåra sjukdom med omåttlig hårdhet afpressat honom en mot Guds och naturlig lag stridande skrift” och tydligen gjort dem till arvingar. Under denna tid avyttrade han emellertid besittningsrätten till Axelsgårdarna. 1745-02-23 såldes den ena delen till Håkan Jonsson Beet och den andra till Måns Persson för vardera 175 daler silvermynt plus årlig skatt. Lindelius låter samtidigt i rätten inteckna sin rätt till återlösen.

Av tingsprotokollen framgår, att när Jonas Carlsson år 1754 övertog Axelsgården, så var Juliana Schmiedeberg, född Lindelius, frälseägare. Först år 1793 kunde Håkan Jonasson lösa sig till frälserätten genom en bytesaffär. Rätten hade då sålts på offentlig auktion efter pastorskan Hedvig Charlotta Folin, född Schmiedeberg, vilken var dotter till Juliana Schmiedeberg.


Brukare sedan år 1517 samt ägare efter frälsetiden

Allmänt

Hela 1500-talet igenom är de fem gårdarna i Pilås i längderna utan gårdsnamn. Endast brukarna är noterade. Då Axelsgården var i annan ägo än de övriga har denna lätt kunnat identifieras. När det gäller de övriga så är Södergården och Lillegården relativt lätta att klara ut. Värre är det med Norregården ocn Åkasgården. De kriterier, som där finns, ger följande underlag för det alternativ som valts för tiden före l677

Brukares namn:

Visar att valt alternativ är rätt

Ordningsföljd i längderna

Visar på att valt alternativ är diskutabelt. Dock är ordningsföljd i längderna olika för olika år, och när det gäller olika längder är de också olika under ett och samma år.

Längd år 1630

Här finns två brukare noterade som brukare av sätesgården. Den ena gården är Lillegården och den andra borde varit Åkasgården (Herregården), och detta skulle ge ett annat alternativ än det valda.

Längder åren 1628-1629

År 1628 är tre brukare noterade som “ladugårdsbönder under Pilås” och år 1629 står tre brukare med sina namn medan för den fjärde enheten står noterat “Herregården” Båda dessa år verifierar det valda alternativet.

 

Tyvärr är alltså bevisföringen helt otillräcklig, men trots detta vill jag nedan redovisa det valda alternativet och önskar att någon i framtiden klarar ut, om jag valt rätt eller fel.

Norregård

N1        Nils Håkansson och Kirstin Jonsdotter

Nils Håkansson finns på gården redan år 1517, som är det första år för vilket längderna granskats. År 1540 är han ersatt av Kirstin Jonsdotter med son Jöns Nilsson. Sonens tillnamn gör det troligt, att Kirstin är änka efter Nils.

N2          Jöns Nilsson (och Per Nilsson)

Åren 1542-1568 är Jöns Nilsson brukare tillsammans med hustrun Elin Mikaelsdotter. En bror till Jöns, Per Nilsson, finns med som hjälpare år 1542. Efter bortavaro 1643 återkommer Per åren 1644-1646. nu med hustrun Ingiärd. År 1548 finns också en “dutter” Ingrid noterad, men hon är då troligen Jöns syster. Ar 1655 finns också en piga Märit antecknad.

N3        Nils och Märit

Från 1558 kommer som nya brukare Nils och Märit. Om det är fråga om son och sonhustru eller dotter och måg är ej klart. Familjenamn saknas fär båda. Jöns står i jordaboken kvar som ansvarig fram till 1560, men egendomligt nog kommer en Jöns tillbaka som soldat 1564, fortfarande med hustru Elin. År 1566 noteras Jöns som “eländig”. År 1567 saknas han men kommer tillbaka som “knekt” år 1558. Om Jöns haft undantag på något soldattorp eller om det är fråga om helt nya personer är vanskligt att avgöra. Nils med hustru finns emellertid kvar i gården t o m 1575, sista året tillsammans med en änka Ingred, som enligt vad ovan är noterat, möjligen kan vara en syster till Jöns Nilsson.

N4-7     Märit, Per och Anna, Per Nilsson

För åren 1577-1679 saknas uppgifter, men år 1650-1687 finns änkan Märit som brukare tillsammans men en Per och dennes hustru. En ytterligare Per finns intagen i längden åren 1687-1688 som son till Märit. Denne är troligen Per Nilsson nedan, och detta styrker antagandet, att Märit var hustru till N3 Nils ovan. År 1590 har den nu gifte sonen Per, säkerligen med tillnamnet Nilsson, tagit över Märits andel, och här finns nu två stycken Per med hustrur på gården. År 1692 är den ena Per borta och är ersatt av änkan Anna. Denna Anna kan mycket väl vara den Anna Håkansdotter, som dog i Norregården år 1726 och då var 75 år gammal. I så fall är det sannolikt, att hon var maka till den förstnämnde Per.

N8        Måns Gummesson

År 1594 har Måns Gummesson med hustru Sigrid Jönsdotter tagit över tillsammans med änkan Anna, och även den siste Per har försvunnit. Måns finns kvar i Norregården till och med år 1704.

N9        Jöns Persson

År 1701 finns ogifte drängen Jöns med som brukare vid sidan av Måns. Mycket troligt är att Jöns är son till änkan Anna och hennes Per. Anna noteras nu som “inhyses”, hon saknas 1704 men återkommer 1705-1707. Jöns vigdes 1706 med Kirstin Svensdotter i Östenhaga, dotter till Sven Persson, och han har därefter lämnat Norregården.

N10      “Corporal Per”

Efter Måns Gummesson kom “Corporal Per” in år 1705, då tillsammans med Jöns Persson. År 1706 har Jöns dock ersatts av änkan Anna, som enligt vad tidigare antytts bör vara Jöns mor.

N11      Jonas (Mattsson?)

År 1707 får korpralen Per sällskap med en Jonas med hustru, samt änkan Anna, som nu noteras som “inhyses” och “utgammal, födes af barnen”. Jonas är troligen Jonas Mattsson, vars hustru hette Elin Persdotter, och Elin kan mycket väl vara Annas dotter. Men om Anna är den, som vi tidigare antagit, så skulle hon nu vara “utgammal” vid 56 års ålder. Med tanke på hur svagt underlaget var för ålderbestämning i samband med dödsfall, och även med hänsyn till att många dog av “ålderdomssvaghet” i 60-årsåldern, så är antagandet ändå inte helt orimligt. Nästa tillgängliga längd är från 1712, och då finns endast jordaboken tillgänglig. Där noteras i allmänhet endast en ansvarig för varje gård, och här är det återigen Anna, som är noterad som den ansvariga!

N12      Botill

År 1714-1716 har jordaboken emellertid två ansvariga, nämligen Botill och Jonas. Jonas är förmodligen Jonas Mattsson ovan, men Botill är tydligen en ny brukare, eftersom hennes namn står före Jonas och det således inte kan vara fråga om man och hustru.

N13-14 Måns Persson och Per

Måns kom in som ogift år 1717, är följande år gift och är kvar som brukare till minst 1726 (1727 finns inga längder för). Måns är uppenbarligen den Måns Persson, som år 1723 fick dottern Elisabet, och för vilken senare finns noterat att hon är född i Pilås Norregård. Måns är då den Måns som senast 1729 flyttat över till Axelsgården (AB3). Pers tillnamn är oklart, eftersom det finns ytterligare en Per i Pilås, nämligen i Lillegården. En av dessa heter Per Svensson men oklart vilken. Vår Per kom till Norregården 1721 och finns kvar till 1726.

------       Från år 1728 är det möjligt att särskilja de två Norregårdarna. Vi kallar “vår” Norregård för A och den andra för B.

NA1     Anders Jonsson

År 1728 finns Anders på Norregården tillsammans med hustru Elisabet Månsdotter. I husförhörslängden 1732-1738 finns fyra barn nämnda, alla gifta på 1730-talet, däribland dottern Ingierd. Makan Elisabet dog 1739-03-02, 66 år gammal. Anders gifte då om sig 1739-09-29 med Maria Gudmundsdotter, född i Pilås 1705 och dotter till Gudmund i Åkasgård. Anders dog 1747.

NA2     Daniel Andersson och Elsa Johansdotter Löfqvist

Omkring 1740 kom Daniel och Elsa till Norregården från Södergården (S6), och de tog över efter Anders Jonsson. Daniel var född 1705 och Elsa 1711. Daniel kan vara son till Anders Jonsson, men han kan lika väl vara son till Anders Beet i Södergården (S4). Daniel dog redan 1743, endast 38 år gammal, medan Elsa väntade ännu ett barn.

Elsa tog då över brukningen, kanske med viss hjälp av Anders Jonsson de första åren. Det hade tydligen sina sidor att vara kvinna och samtidigt ansvarig för en gårdsenhet. År 1744 hade löjtnant Cederstierna, boende i Lillegården, lånat en häst av Elsa och kört med den till Sjösås kyrka så hårt att den på hemvägen segnat ner och dött. Elsa stämde löjtnanten och yrkade ersättning. Cederstierna nekade dock till ovarsamhet och påpekade att hästen var hela 24 år cammal. Och tinget frikänner löjtnanten och skyller på hästens ålder eller hastigt påkommen sjukdom.

NA3     Per Johansson

År 1748 vigdes Per Johansson från Södergården (S7), vilken just blivit änkling, med Maria Gudmundsdotter som nu blivit änka efter Anders Jonsson. Per och änkan Elsa brukar därefter var sitt 1/8 mantal av denna Norregården. Elsa hade först hjälp av sonen John, sedan av sonen Jonas, medan år 1765 sonen Samuel och dottern Lisbeth ersatt Elsa.

Ur tingsprotokollet 1755-09-17 hämtar vi: “Rector Scholae uti Wexiö” ---- Johan Rogberg (senare adlad Berqencreutz) anhåller om klyvning av frälsehemmanet Pelås Månsagård 3/8 för dess tvenne därpå antagna åboar, så ock å dess ägande frälsehemman Pelås Norregård, ena fjärdingen därstädes, även för därpå antagna åboar Per Johansson och “Enkan Ellsa Jonsadotter”. Rätten diskuterar om det blir tillräcklig bärkraft för två brukare och konstaterar att vid Norrenården finns behöriga och nödiga hus till tvenne åboar, 7 tunnelands utsäde och vinterfoder till 18 á 20 fäkreatur, 2 hästar samt får och svin, vilka kreatur ha nödigt sommarbete på hemmansdelens utägor, varå skog till husbehov också finns. Därför godtas klyvningarna.

NA4-5  Johan Persson och Johan Danielsson

År 1765 vigdes Elsas dotter Lisbeth Danielsdotter, född 1744, efter faderns frånfälle med Johan Persson, son till Per Johansson och född 1742. År 1757 vigdes Elsas äldste son Johan Danielsson, född 1738, med Karin Håkansdotter, dotter till Håkan Jönsson i Harshults Skattegård och född 1749. Dessa två par brukade nu gården tillsammans. Maria Gudmundsdotter hade dött 1765, och Per lämnade vid ungefär samma tid Norregården. Kanske var “vårt” Norregård trots allt för liten för två fullvärdiga brukare, och en viss tid övertog Johan Persson en större del samtidigt som Johan Danielsson arrenderade viss del av parallellgården. Sedan Zachris Olofsson hade köpt parallellgården flyttade Johan Danielsson med sin familj till Bol, varefter Johan Persson tog över hela ”vår” Norregård. Lisbeth Danielsrotter dog 1794, och år 1804 flyttade Johan över till gatestugan i Norregården tillsammans med dottern Maja. Det var under den här tiden, år 1789, som den svåra hagelskadan drabbade Pilås. Se mer härom på föregående sidor.

NA6     Måns Jonasson

Måns Jonasson i Sandreda Södergård förvärvade år 1795 denna gård från Johan Bergencreutz. Måns dog år 1802, och sterbhusets huvudman var nu hustrun Carin Jonasdotter, vilken var dotter till soldatsonen Jonas Jonsson, som var född på Pilås Norregårds soldattorp. Gården förblev utarrenderad fram till år 1815.

NA7     Pehr Johansson

Johan Perssons son Pehr Johansson, född 1774, vigdes år 1802 med Stina Jonsdotter, dotter till Johan Danielsson, även hon född 1774. Dessa tog nu över arrendet och var kvar i Norregården fram till 1812, då de flyttade över till Lillegården (LB5). Ur mantalslängden från år 1805 kan vi hämta, att familjen hade en piga och ett minderårigt barn, tillsammans 4 personer. Samtidigt är under Norregården noterat följande:

Backstugan:                 Änkan Karin, fattiahjon, dottern Elin (fallandesjuka)

Soldattorpet:               Korpral Boström

Södratorp:                    Hustrun Ingeborg, mannen 64 år blind. Johan (Stenåhs?), mannen värkbruten, hustrun krympling, utfattiga, dottern Karin, liten och oduglig till arbete, Änklinqen Jonas, svagsint och fattighjon

NA8     Pehr Israelsson

Pehr kom in till Norregården 1812 från Torpet Hamburg. Han var född 1784 och son till soldaten Israel Palm i Pilås Axelsgårds soldattorp. Hustrun var Lisbet Jonasdotter, född 1792, dotter till torparen i Hamburg Jonas Danielsson. Dessa var kvar på Norregården fram till 1815, då de flyttade till Bohl. Ett par år senare rymde Pehr, varefter hustrun och barner år 1818 flyttade till Ryssby socken i Kalmar län.

NA9     Per Samuelsson

Ar 1812 förvärvade Per Samuelsson och hustrun Catarina Månsdotter Norregården, dels genom Catarinas arv och dels genom köp från hennes syskon, däribland Jonas Månsson i parallellgården och Petter Månsson i Södergården (NB9 resp SB9). Som framgår av på sid 3 intagen tabell, var år 1805 byggnaderna på Norregården tämligen spartanska. Parallellgården hade fått ny bostadsbyggnad år 1809, och nu fick “vårt” Norregård en motsvarande vid ungefär samma tidgunkt. Det var tydligen i detta sammanhang som ett avtal träffades 1809-10-07, draget på sommartinget 1811, där Axelsgård och Norregård överenskommer: “--I stället för det Axelsgård får sin väg nära intill husknutarna, efter utstakad linie och 6 a:r bred, får Norreg. i ställen åtnjuta en del af den gamla vägen, söder om husraden som tager sin början vid-- -.” År 1809, med fastställelse 1810, drogs även på tinget ett laga storskifte på in- och utägorna till Åkasgård, Lillegård och Norregård. Dessa ägor hade vid delning år 1786 brutits ut från övriga byns hemman.

År 1815 flyttade Per och Catarina in, tillsammans men Catarinas mor Carin, och de kom då från Sandreda Södergård. I mantalslängden för 1815 får vi vetskap om att Per “super ej brenvin”. Däremot nyttjade han tobak.

NA10   Peter Nilsson

Är 1839 vigdes Pers dotter Lisa med Peter Nilsson, son till Nils Pehrsson i Mästreda Södergård, och dessa bosatte sig då i Norregården med Per och Catarina på undantag. Peter och Lisa hade tre barn, som nådde vuxen ålder. En av dessa var Jonas Peter, som senare kom till Pilås Lillegård och en var Lisa Cathrina.

NA11   Nils Johan Petersson

År 1878 vigdes Lisa Cathrina med Nils Johan, som kom från Hagreda Brogård. Nils Johan övertog Norregården med Peter och Lisa på undantag. År 1895 lämnade Nils Johans familj Norregården och flyttade till Nils Johans födelsegård i Hagreda. Norregården sköttes därefter från Hagreda. Både Peter och Lisa blev dock kvar i Norregård och de dog där 1896 resp. 1903.

NA12   Gustaf Nilsson

Gustaf vigdes 1916 med sin kusin Jenny Petersdotter från Lillegården, och dessa tog nu över Norregård. År 1919 byggde de där ett nytt bostadshus, vilket är det som står kvar idag. De fick två barn, födda 1918 och 1920.

--------------

NB1      Jöns

Åren 1728-1730 heter brukaren på vår parallellgård Jöns. Ytterligare data om honom saknas. Möjligen är han den Jöns Persson, som är omnämnd som fadder år 1727.

NB2      Sven Jonsson

Åren 1732-1736 är Sven Jonsson brukare tillsammans med hustrun Ingrid Olufsdotter. Hos dem bodde en Gunnil, troligen den Änkan Gunnil Trulsdotter, som dog 1743, 73 år gammal. Då Truls är ett vid denna tid rätt ovanligt namn, kan man mycket väl tänka sig, att hon var dotter till Truls Nilsson i Mörkaskog i hans första äktenskap.

NB3-4   Jonas och Lars Persson

År 1739 är Jonas brukare och 1742 är det Lars. Den sistnämnde är uppenbarligen den Lars Persson, som år 1739 med maka Elin Jonsdotter står som föräldrar i födelseboken. Lars var född 1689 och Elin 1712. De bodde 1732-1738 i Sandskog, och senast 1743 är de tillbaka där. Två av deras döttrar kom senare till Södergården, nämligen Lisbeth (S9) och Elin (SB4). Lars hade en jämngammal bror Jonas som återfinns i Sandskog under samma perioder, och som finns där även i januari 1739, då han får en son Carl, sedermera nämndemannen Carl Jonasson i Sandskog. Man kan bara spekulera om att det var denne Jonas som tog ett år i Pilås och sedan efterträddes av brodern. Lars knytning till Pilås stärks dessutom av att han vid barns dop brukade ha faddrar från både Pilås och Viås.

NB5      Anders Svensson

Någon gång under perioden 1743-1746 kom Anders med maka Elisabet Månsdotter in på Norregården. Anders var född 1717, och Elisabet, som enligt notering i husförhörslängden var dotter till Måns Persson i Norregården (N13), var född 1723. Anders dotter Britta är noterad som född i Södra Mörkaskog i Dädesjö socken år 1742. Det synes därför klart, att Anders och Elisabet kom inflyttande därifrån, så mycket mer som Anders vid vigseln år 1739 kom från Dädesjö socken. Hos Anders bodde änkan Kirstin Nilsdotter, död under perioden 1747-1752. Hon kan väl förmodas ha varit mor till endera av Anders eller Elisabet.

NB6      Håkan Johansson

År 1765 vigdes Anders dotter Britta, född 1742, med Håkan, enligt uppgift född 1738. Håkans förhistoria är dock okänd. Dessa två tog nu succesivt över efter Anders och Elisabet, vilka dog 1773 resp. 1810.

NB7      Måns Jonasson

Håkan dog 1775 ”av blodstörtning”, enligt dödsboken endast 35 år gammal, och Britta gifte 1777-12-28 om sig med Måns Jonasson, född 1748 och troligen son till Johan Stålnäbb och Ingierd Andersdotter i Rödje. Enligt kyrkoherde Wickelgrens reviderade husförhörslängd 1788-1800 är Måns född 1755 på Harshults soldattorp. Vilket som är rätt är oklart.

NB8      Zachris Olufsson (Olsson)

Samtidigt, 1777-12-28, vigdes Zachris Olufsson, född 1755 i Dädesjö socken med Anders Svenssons dotter Chirstin, född 1750. Det blev Zachris som övertog ansvaret för gården med Måns och Britta som “inhyses”. År 1792 köpte Zachris 5/6 mantal Harshults Börjesgård i utbyte mot 1/4 mantal Skårtaryd Norregård, och man kan ju förmoda att detta var Zachris föräldrahem. År 1795, då Johan Bergencreutz sålde av hela sitt innehav i Pilås köpte Zachris sin Norregård från honom.

NB9      Jonas Månsson

År 1806 vigdes Jonas Månsson med Zachris dotter Sara, och de övertog Norregården. Sara var född 1788 och Jonas, som var son till Måns Jonasson i Sandreda Södergård, var född 1784. Jonas fick snart sin bror Peter (SB9) till Södergården och sin syster Catarina (NA9)  till den andra Norregården. År 1809 byggdes nytt boningshus, vilket kom att stå kvar ända fram till 1940-talet, trots att ett nytt dessförinnan hade uppförts. Även för Jonas finns i mantalslängden noterat, att han ”super ej brenvin”. Zachris och Chirstin bodde kvar på undantag. Chirstin dog 1822, och år 1824 gifte Zachris om sig med Ingerd Danielsdotter i Karryds Backstuga.

NB10    Nils Jonasson

År 1846 vigdes Jonas dotter Maria Christina, född 1824, med Nils Jonasson från Ödetofta i Tolg, även han född 1824. Dessa tog över Norregården med Jonas och Sara på undantag. Jonas dog 1855 och Sara 1872. Maria Christina dog 1885 och Nils dog i undantagsstuga år 1892.

NB11    Sven Jonas Petersson

År 1881 var det Nils dotter Lovisa, född 1849, som vigdes med Sven Jonas Petersson, född i Granhult 1855 men inflyttad från Nottebäcks socken. År 1894 flyttade denna familj tillbaka till Nottebäck, och därmed avslutades en lång räcka med ättlingar, som ägt och brukat gården.

NB12    Johan Petersson

I november 1893 kom från torpet Katrinelund, under Lidboholm, Johan Petersson och Stina Katarina Andersdotter. Johan var född 1849 och son till Peter Jonasson i Mästreda Per Sigfridsgård, och Stina Katarina var född 1850 och dotter till Anders Månsson i Mästreda Södergård.

Södergård

S1          Håkan Jönsson Beet

Håkan Jönsson finns i Södergården redan år 1617. I längd från 1640 finns makan Gertrud Persdotter nämnd. Under 1640-talet tillkommer sonen Per Håkansson, år 1642 med maka Kirstin Persdotter, vidare dottern Märit Håkansdotter, sonen Joan och dottern Ingiär. Åren 1650-1651 nämns Håkan med efternamnet Beet. Trots att sönerna tog över brukningen från i vart fall 1653, så står Håkan i jordaboken ansvarig t o m år 1660.

Släkten Beet vore helt värd ett särskilt studium, som här dock skett bara helt ytligt. I Jönköpingstrakten finns en släkt Beeth, i vilken släkt alla tycks ha varit studerade, och någon bindning till Sjösås kan inte påvisas. I Älghult finns vid denna tid en Martha Beeth, gift med prästen Ljungdahl, och i Uppvidinge häradsrätt nämns år 1726 en ryttmästare Beth, men dessa lär inte ha med vår släkt Beet att göra.

Nils Håkansson (S3) nedan, vilken med stor säkerhet är son till Håkan ovan, hade färmodligen sonen Jon, som återfinns i Hagreda då han under åren 1707-1711 figurerar som fadder. Han kallas då Jan Beet, men någon gång finns i Hagreda också Jon Nilsson, vilken förmodligen är samme Jon. I det födelseband, som efter några års uppehåll börjar omkring 1720 finns inte Jon nämnd och inte heller i den första bevarade husförhörslängden, som börjar 1732. I Hagreda Västragård finns då i stället en Håkan Beet, troligen densamma som i tingsprotokoll 1721 omnämns, då han i 22 år fullgjort halva rusthållet i Karryd. I Hagreda efterträddes han av sonen Måns Håkansson Beet, född 1700, som år 1744 tecknar avtal med gårdens ägare om frälsevillkoren. Håkan Beet är troligen den son till Nils Håkansson (S3) som omnämns åren 1687-1688, vilket skulle betyda att han var bror till Jon.

Det är mycket troligt, att det är Jon Beet i Hagreda, som är far till den Håkan Jonsson Beet, som var klockare och som finns på Pilås Axelsgård (AA1). Den eventuella tanken, att Håkan skulle ha varit son till Jonas Beet i Södergården (S5) kan direkt avfärdas, då denne Jonas själv fick en son Håkan år 1710, och vår Håkan skall vara född omkring år 1692. Den tänkbara antavlan för Håkan Jonsson Beet skulle då bli:

Håkan Jonsson Beet

F               Jon Nilsson Beet, gift med

M             Märit Månsdotter

FF             Nils Håkansson Beet, gift med

FM           Ingeborg Jonsdotter

FFF          Håkan Jönsson Beet

FFM         Gertrud Persdotter

FMF         Jon Andersson

FMM        Ingred Jonsdotter

S2-3      Joan (Håkansson?) och Nils Håkansson

Håkan Jönsson Beet står, som tidigare nämnts, som ansvarig för Södergården i jordaböckerna t o m 1660. År 1652 finns dock jämte Håkan en “dräng” (= ogift man) Nils Håkansson, vilken 1653 är gift med hustrun Ingeborg. Det året har Nils enligt mantalslängd tagit över efter Håkan tillsammans med “drängen” Joan. Säkert är både Joan och Nils sönder till Håkan. En Joan finns ju nämnd som Håkans son 1643-1644, och Nils söner ha behållit tillnamnet Beet omväxlande med Nilsson. År 1656 är Håkan och Gertrud noterade som gamla, och mantalspenning tas inte ut för dem. Det är nu sonen Joan med hustru Märit som tagit över i stället för Nils. År 1660 kommer Nils och Ingeborg tillbaka, och året därefter är Joan död, och Nils får ta över helt. År 1663 får han sällskap av en Sven med hustru Märit, vilken senare kan ha varit änka efter Joan eller möjligen syster till Nils.

Nils hustru Ingeborg Jonsdotter dog 1708, och av dödsrunan framgår att hon var gift med Nils redan 1648-vilket dock är felaktigt, eftersom Nils var “dräng” år 1652-och att hon blev änka 1694. Hennes föräldrar hade varit Jon Andersson och Ingred Jonsdotter i Viås. Under Nils senare år är noterat dottern Karin 1683, drängen Håkan 1687-1688, drängen Jon 1690 ocn drängen Anders 1694, samtliga “drängar” säkerligen söner. År 1695 är änkan Ingeborg skriven för gården tillsammans med “drängen” Anders

S4-5      Anders Nilsson Beet och Jonas Nilsson Beet

Anders och Jonas är alldeles säkert söner till Nils Håkansson. Båda står från nästa mantalslängd, som avser 1701, och fram till 1728 som ansvariga brukare. Anders hustru hette Kirstin Månsdotter och Jonas hustru Karin (troligen Eriksdotter). År 1729 saknas Anders i jordaboken och har då tydligen överlåtit driften till Daniel Andersson. Anders dog 1749, 82 år gammal, efter att de sista åren ha vistats på ett torp tillhörigt Södergården. Jonas, som var kvar som brukare även efter 1728, dog 1740, 69 år gammal. Födelseåren för de båda bröderna skulle enligt detta vara 1667 resp 1671. Dock är åldersuppgifter av denna art inte mycket att lita på.

S6          Daniel Andersson

Åren 1730-1739 finner vi Jonas Beet tillsammans med Daniel Andersson, vilken nu ersatt Anders Beet. Daniel var gift med Elsa Johansdotter Löfqvist, och de båda var födda 1705 resp. 1711. Det är möjligt, men långt ifrån säkert, att Daniel var son till Anders Beet, men fler alternativ finns, och Daniel benämns heller aldrig Beet. Omkring år 1740 flyttade Daniel till Norregården (NA2) för att ta över efter Anders Jonsson (NA1), och ett alternativ är naturligtvis, att Daniel var son till denne Anders.

S7-8      Per Johansson Pilgren och Måns Jonasson

Från år 1742 finns Per och Måns som ansvariga brukare i Södergården. Pers förhistoria är okänd, men han var tydligen soldat på Södergårdens soldattorp innan han blev arrendator. Han var änkling, när han 1737 vigdes med Maria Jonasdotter, vilken var dotter till Jonas Beet och född 1706. Maria dog 1748, varefter Per flyttar till Norregården (NA3). Måns var son till Jonas Beet, vilket styrks av att Per och Måns benämns som svågrar. Måns och hustrun Sara Nilsdotter var födda 1711 resp. 1713, och de vigdes 1741. Sara var dotter till Nils Jonsson i Åkasgård (Å13).

S9          Jonas Håkansson

Per Johansson ersattes 1748 av Jonas med maka Lisbeth Larsdotter, födda 1720 resp. 1730, och dessa kom att tillsammans med Måns Jonasson bruka Södergården. Jonas födelseår saknar födelsebok i Sjösås, men namnet nästan garanterar att han är ättling i släkten Beet. Lisbet var dotter till Lars Persson i Sandskog (NB4). De vigdes år 1745, då Lisbet var knappa 16 år, och de bodde fram till våren 1748 i Sandskog.

Tydligen hade sedan ett antal år Södergården varit delad i ”Gamla Södergården” och ”Nya Södergården”. Såväl Måns Jonasson som Jonas Håkansson är dock i olika sammanhang noterade som tillhörande ”Nya Södergården”, varför någon tillförlitlig uppdelning tills vidare måst anstå.

Under denna period kom också gårdens ägare att vara införd i husförhörslängden för Södergården, nämligen Maria Christina Ehrenschantz med make, löjtnant Mauritz Georg von Gertten, vilken dog i Pilås 1749. Han är senare ersatt med fru Ehrenschantz nye make, Jöns Fogelberg.

S10        Sven Persson

År 1749 finns Sven Persson som tillfällig brukare. Troligen var han ersättare för Måns Jonasson, som nu betraktades som sjuklig.

-----------

I husförhörslängden 1753-1756 har man delat på “Nya Söregård” och “Gamla Söregård”, varför vi nu kan följa dem var för sig. Nedan kallas “Gamla Söregården” för A och “Nya Söregården” för B.

SA1      Nils Börjesson

Nils Börjesson köpte 1752-12-08 besittningsrätten till denna Södergård av Jöns Fogelberg och Maria Christina Ehrenschantz för 600 daler silvermynt. Samtidigt köpta ägaren av parallellgården, kyrkoherde Ternerus, frälserätten till gården för 325 da1er silvermynt.

Nils, som kom från Lilla Källreda i Tolg, hade sonen Per, sedermera komminister i Hjortsberga, samt dottern Märta, som 1765 gifte sig med Sven Carlsson från Sandreda Skattegård. Sven var bror till Jonas Carlsson i Axelsgården (AA2)

SA2      Sven Carlsson

Nils Börjessons barn Per och Märta ärvde år 1765, efter faderns död, denna Södergård. Per, som var gift med kyrkoherde Ternerus dotter, och som 1775 köpt gård i Harshult Norregård, sålde 1778 sin andel i Södergården till sin syster och svåger, Märta och Sven.

SA3      Jonas Nilsson

Sven Carlsson råkade, troligen efter Märtas död 1786, ut för fängelsestraff för övervåld, och hans ekonomi blev ödelagd. Barnens mödernearv blev dock skyddat, och år 1799 köpte dottern Christina och hennes tilltänkte make Jonas Nilsson Södergården och även frälserätten härpå. De två vigdes år 1800. Jonas kom från Ringstorp och var son till Nils Persson och bror till Annika Nilsdotter i Åkasgård, vilken var gift med Christinas bror Carl Svensson (ÅA3).

SA4      Nils Petersson

År 1809 bytte Jonas och Christina till sig Jonas barndomshem i Ringstorp mot Södergården. Motparten var Carl och Annika i Åkasgård, som nu övertog Södergården, där man under en kort mellanperiod hade en arrendator, nämligen Nils Petersson. Nils var son till soldaten Peter Mästersten i Mästreda Brunsgårds[1] soldattorp och var sedan 1807 gift med Lisbeth Jonasdotter från Ramkvilla. Kvar i Södergården bodde även Sven Carlsson, som dog där 1814. Nils Petersson flyttade redan 1809 över till den av Carl Svensson ägda Åkasgården (ÅA4).

SA5      Carl Svensson

Troligen redan 1809 kom ägaren, Carl Svensson med hustrun Annika Nilsdotter till Södergården även som brukare. Carl var oxhandlare. Han var en spekulativ natur och var uppenbarligen mycket stridig. Ofta hade han tvister i rätten med exempelvis bönder, som härbärgerat hans boskap, och oftast var det Carl, som drog det kortaste strået. Han reste tydligen en hel del, och i ett mål på tinget i oktober 1810 företräddes han av sin far, Sven Carlsson, eftersom Carl då varit på Skänninge marknad och därifrån rest till Stockholm. År 1820 flyttade Carl och Annika till Dädesjö, där de köpt Åshults gästgivaregård av en fru Rappe för 4 668 Rdr. Samtidigt såldes Södergården till Håkan Nilsson i Lillegården (LA3) för 2 555 riksdaler. Carls senare affärer blev inte lyckosamma, och efter några år fick han avträda sina tillgångar i en konkurs, sedan hustrun Annika förgäves sökt skydda sitt farsarv genom boskillnad. Rätten noterade till sitt protokoll bl a. “Gäldenären Carl Svensson, hvilken på ett utmärkt då1igt sätt vanskött sin hushållning och försatt flera menniskjor i lidande --.“

SA6      Håkan Nilsson (LA3)

Nye ägaren, Håkan Nilsson, kom aldrig att bruka Södergården, utan arrenderade ut den och bodde själv kvar i Lillegården. Håkan dog 1827, och hans änka Stina Petersdotter övertog då äganderätten, senare med sin nye make, Simon Persson.

SA7      Peter Nilsson

Från 1820 till 1824 hade Södergården som arrendator Peter Nilsson från Tolg med maka Sara Magnidotter. Dessa kom inflyttande från Boatorp i Hornaryd och flyttade 1824 vidare till Solberga.

SA8      Johannes Johansson

Ny brukare 1824 blev Johannes Johansson från Drev Arvidsgård med maka Sara Andersdotter, dotter till Anders Persson i Viås Norregård. Dessa blev också bara kvar i fyra år, och flyttade år 1828 till Nottebäck.

SA9      Johannes Pehrsson

Johannes, född i Granhult 1796, kom in som ny arrendator år 1828. Hans maka var Lisa Nilsdotter, född 1803 och dotter till Nils Danielsson i Mästreda Norregård. Johannes hade till 1816 vistats i Dörby i Kalmar län, men till Södergården kom de närmast från Mästreda Norregård. I Södergården stannade de till år 1848. då de flyttade till Axelsgården (AB13)

SA10    Johan Peter Danielsson

Är 1849 vigdes Simon Perssons dotter Catharina med Johan Peter Danielsson  från Ramkvilla, och dessa övertog såväl ägandet som brukningen av Södergården. Johan Peter dog redan 1875, knappt 48 år gammal, och gården tycks ha brukats av änkan Catharina med hjälp av barnen Lovisa Catharina och Peter Daniel.

SA11    Peter Daniel Johansson

Sonen Peter Daniel vigdes 1884 med Sara Elisabet Johansdotter, dotter till Johan Petersson i Knabbarödje, och dessa båda övertog då Södergården, där de fanns kvar vid utgången av år 1895.

-------------

SB1 Chr. Ternerus

År 1745 köpte kyrkoherden Chr. Ternerus såväl besittnings- som frälserätten till “Nya Söregården” av löjtnant Mauritz von Giertten och fru Maria Christina Ehrenschantz för 450 daler silvermynt. Tydligen först efter kyrkoherdens död kom hans änka, Maria Christina Wising med döttrarna Eva Christina och Vendela till Södergården, samt även fru Wisings nye make, vice pastor Nils Bruhn, senare kyrkoherde i Sjösås. Dottern Eva Christina vigdes 1776 med Per Ezander, som var son till Nils Börjesson i parallellgården, och dottern Vendela blev gift mEed komminister Per Berglund i Drev. De senare hade bl.a. dottern Christina, som kom till Södergården år 1804 (se SB8) och dottern Maria, som blev gift med Johannes Samuelsson i Drev, bror till Per Samuelsson i Norregården.

Under husförhörslängdens period 1753-1756 finns Måns Jonasson (S8) och Sara Nilsdctter kvar och brukar 1/12 mantal, och även Jonas Håkansson (S9) som brukar 1/6 mantal. I början av perioden 1757-1772 finns familjen Jonas Håkansson kvar och brukar 1/8 mantal, medan den andra 1/8 brukas av Sven Carlsson (SA2) i parallellgården. Under denna period kom ett antal nya brukare in, där tidsuppgifterna är något diffusa.

SB2       Sven Pehrsson

Sven med hustru Margareta Andersdotter var födda 1730 resp. 1736, och deras förhistoria är okänd liksom den tid de varit i Södergården. De finns dock där senast 1760.

SB3       Anders Carlsson

Anders, född 1724, med maka Maria Jonsdotter, född 1722, har också en förhistoria som ej kartlagts. Det är tänkbart, att Maria är dotter till Jon Månsson i Stora Heda, men i så fall är hon född 1726. Dessa båda kom till Södergården från Sandreda Mellangård omkring 1760. Före sin tid i Sandreda hade de funnits i Svarttorp under Lidboholm.

SB4       Jonas Johansson

Jonas, född 1739 och son till Johan Johansson i Mästreda Backagård, vigdes 1763 med Elin Larsdotter, född 1746 och dotter till Lars Persson (NB4) i Sandskog. Elin var alltså syster till Jonas Håkanssons (S9) hustru Lisbeth Larsdotter. Jonas och Elin kom till Södergården från Östenhaga senast 1760 och stannade där till 1773, då de flyttade till Mästreda Backagård. För år 1760 finns noterat, att Anders Carlsson och Jonas brukade var sitt 1/8 mantal.

SB5       Nils Nilsson

Nils var född i Drev 1749, och hans hustru Sara Nilsdotter var född i Boatorp 1752. Dessa kom tydligen till Södergården efter sin vigsel år 1773, och de stannade kvar till år 1792, då de flyttade till Karryd.

SB6       Anders Jonsson Svahn

År 1792 kom soldaten Anders Svahn med familj från Norregårdens soldattorp till Södergården. Här stannade man emellertid endast ett år, varefter man flyttade till Kolebo.

SB7       Anders Håkansson

År 1793 kom ny brukare, Anders Håkansson, född 1767 och son till Håkan Johansson i Norregården (NB6). Anders vigdes 1794 med Lisbeth Håkansdotter från Hornaryd, född 1773. Dessa stannade i Södergården tills de år 1805 flyttade till Östenhaga.

SB8       Pehr Nilsson och Christina Berglund

År 1806 kom Pehr och Christina till Södergården för att ta över. Christina hade då genom arv övertagit del av gården och år 1808 löste hon in övriga delar genom bytesaffär med sina syskon. Pehr var född 1782 i Kärr, Hornaryd, och Christina var född 1784 i Drev Brännaregård, och hon var, som ovan nämnts, dotter till komministern i Drev, Per Berglund och hans maka Vendela Ternerus. Pehr Nilsson dog emellertid redan år 1809.

SB9       Peter Månsson

Ny brukare blev Peter Månsson, som år 1810 vigdes med änkan Christina. Peter var son till Måns Jonasson i Sandreda Södergård och var således bror till Jonas Månsson i Norregård (NB9) och Catarina, som var gift med Per Samuelsson (NA9) i Norregården. År 1829 löste Peter och Christina ut de andelar i Södergården som Christinas barn första äktenskapet hade.

SB10     Jonas Jonasson

År 1839 vigdes Peter och Christinas dotter Cathrina med Jonas Jonasson, son till Jonas Nilsson i Stora Eskås. Jonas var född 1816 och Cathrina 1815. Dessa tog över såväl ägandet som brukningen av gården. Jonas benämndes ”handlande”, han var kyrkovärd och senare även nämndeman.

SB11     Johan Melcher Johansson

År 1876 vigdes Jonas och Cathrinas dotter Maria Christina Jonasdotter, född 1851, med Johan Melcher Johansson, född i Åseda 1854. Dessa tog nu över gården, som de alltfort ägde och brukade vid utgången av år 1895.

Lillegård

L1         Per Andersson

Som av tabell på sidan 3 framgår, hade Lillegården redan tidigt en areal, som var väsentligt mindre än de övriga gårdarnas. Redan år 1617 är det Per Andersson, som är brukare, och han finns kvar till år 1641.

L2         Sigge Andersson och Inga Hemmingsdotter

Sigge med hustru Inga finns nämnd åren 1640-1644, men i mantalslängden från 1645 står Inga som ansvarig, och år 1646 benämns hon “knektenka”. I jordaboken står Inga som ansvarig åren 1650, 1655 och 1660.

L3         Jon Svensson

År 1649 har Inga fått en dräng vid namn Jon, och år 1650 är det Jon Svensson med hustru Inga, som nämns som brukare, men redan 1651 står Inga åter som änka.

L4         Måns och Inga

Från 1656 har Inga en dräng Måns, men från år 1664 är brukaren Måns med hustru Inga, och detta gäller t o m år 1667. År 1668 är Inga än en gång änka men har nu hjälp av pigan Segrid, och år 1669 har hon hjälp av en son, som dock inte är nämnd till namnet.

L5         Måns Jonsson

Nästa längd är från år 1675, och här finns nu Mlåns med hustru. Måns har ganska säkert tillnamnet Jonsson, ocn han kan då mycket väl vara son till Jon Svensson och Inga Hemmingsdotter. Det torde väl vara denne Måns, som gett gården det alternativa namnet “Månsagården”. Måns är nämligen kvar över år 1707 med ett avbrott för år 1706, då brukaren nämns Erik, vilket antingen är en felsrivning eller en son till Måns som tillfälligt tog över. År 1702 hade Måns inneboende änkan Kirstin, möiligen då hans svärmor.

L6         Jon Månsson

Nästa längd efter 1707 har årtalet 1712, och då är det Jon Månsson, som tagit över. Tänkbart är väl, att det är fråga om en son till Måns Jonsson.

L7         Erik

Utöver Jon kom år 1717 ännu en brukare in, nämligen Erik, vilkens efternamn är okänt. Båda brukarna var nu gifta. Erik kan mycket väl vara den Erik, som vi stötte på 1706 och i så fall möjligen bror till Jon.

L8         Håkan Nilsson

År 1720-1721 heter brukaren Håkan, och han är säkerligen den Håkan Nilsson, som år 1722 enligt föddelseboken fick en son Nils.

L9-10    Per (Svensson?) och Petter

Redan 1723 finns två nya arrendatorer. Per kan vara den Per Svensson, som vid denna tid figurerar i födelseböckerna som fadder, men oklarhet råder, eftersom vi samtidigt har en Per i Norregården. Petter är i övrigt helt obekant.

L11       Mattis

Åren 1725-1729 heter brukaren Mattis, men även i detta fall är övriga data helt okända.

L12       Sven Persson

År 1730 sköts gården av “drängen” (d v s ogifte) Sven Persson, vilken år 1732 är gift med hustrun Sara. De har emellertid redan efter utgången av år 1732 lämnat Lillegården.

L13       Måns Nilsson

Ny brukare år 1734 är Måns Nilsson med hustrun Sara Månsdotter. De är kvar över året 1736.

L14       Per Danielsson

Från troligen 1737 heter brukaren Per, som troligen är den Per Danielsson, som vid denna tid nämns vid exempelvis dotterns födelse år 1741. Makan heter Bothil Åkesdotter.

L15       Gerhard Ehrenschantz

År 1741 meddelar ordaboken, att nården “åbos af posessor”, d v s Gerhard Ehrenschantz. År 1745 nämns ”fändriken” och senare står han som föravskedad löjtnant.

----------

I husförhörslängden 1743-1746 finns endast Erik Jonason (LA 1 nedan) med maka upptagna, men fr.o.m. längden 1747-1752 kan vi särskilja de två brukningsenheterna. Vi kallar den norra för A och den södra för B.

LA1      Erik Jonasson

Erik skall vara född år 1717 ocn är enligt dödsboken född i Sandreda by. Hustrun hette Karin Jonsdotter, född 1730 och möjligen dotter till Jon i Hemmingshem. Deras inflyttningsår är osäkert, men de finns på Lillegården under sista delen av husförhörslängdens period 1743-1746 och vidare. Erik dog 1784 och fick då eftermälet, att han “fört en vacker lefnad”

LA2      Håkan Eriksson

Sonen Håkan Eriksson, född 1759, vigdes 1783 med Catarina Jonsdotter från Mästreda Brunsgård[2], född 1756. Dessa brukade gården fram till år 1799, då de flyttade till Rödje. Det var Håkan som år 1795 köpte denna gård av Johan Bergencreutz.

LA3      Håkan Nilsson och Christina Petersdotter

År 1799 kom Håkan och Christina till Lillegård. Håkan, född 1774, var son till Ingrid Andersdotter från Hagreda Brogård i hennes första äktenskap med Nils Pehrsson från Rödje. Christina var född år 1783 i Näshults socken, och hon vigdes där med Håkan år 1799. Lillegården förvärvade de genom byte mot en fastighet i Rödje plus viss mellangift. Paret fick 6 barn, av vilka endast sonen Joseph överlevde fadern, som dog 1827, 53 år gammal. Sonen Joseph dog sedan vid 20 års ålder år 1833. Håkan figurerade i tingsrätten år 1819, instämd för att han beskyllt soldaten Palm för tjuvnadsbrott och sökt få honom avsatt som soldat. Håkan fick då böta 5 Rdr och göra offentlig avbön.

LA4      Simon Persson

År 1835 gifte änkan Christina om sig med änkemannen Simon Persson från Hornaryd Andersgården. Simon, som var född i Geboda i Bergs socken år 1794, hade varit gift med Karin Persdotter, som var född i Andersgården och dotter till riksdagsmannen och nämndemannen Per Jonsson, och Karin var alltså syster till “talman i Ringstorp”. I Simons tidigare äktenskap hade fötts fyra barn, av vilka endast sonen Peter och dottern Catharina var kvar i livet, Peter flyttade år 1848, vid 24 års ålder, tillbaka till Hornaryd Andersgården, som Simons mor under mellantiden bebott, men som Simon fortfarande stod som ansvarig brukare av. Catherina gifte sig 1849 med Johan Peter Danielsson och flyttade då över till Södergården (SA10)

LA5      Johan Peter Danielsson

Sedan Simon dött år 1868 tog svärsonen Johan Peter över ansvaret för Lillegården som han skötte samtidigt med sin egen gård, Södergården (SA10).

LA6      Jonas Peter Petersson

Är 1872 vigdes Jonas Peter, son till Peter Nilsson i Norregården (NA10) och född år 1850 med Johan Peter Danielssons dotter Lisa Christina Johansdotter, född 1852, och dessa tog över arrendet. Änkan Christina Petersdotter, som ägde Lillegården alltjämt, dog 1875, och under de närmast följande åren brukade Jonas Peter tre fjärdedelar av gården, medan den sista fjärdedelen ägdes av Beata Svensdotter i Elmeshult och brukades av Gustaf Danielsson i Axelsgården. Omkring år 1880 köpte Jonas Peter gården i sin helhet, och han finns fortfarande kvar där år 1895.

--------------

LB1       Nils Håkansson

År 1748 vigdes Nils Håkansson och Sara Jonasdotter. Nils angavs redan då komma från Pilås Lillegård, men han var son till klockaren Håkan Jonsson Beet (AA1) i Pilås Axelsgård, och han var född 1724. Sara skall vara född 1729 i Stora Heda.

LB2       Nils Johansson och Lisbeth Andersdotter

Omkring 1758 kom som ny arrendator Nils Johansson, född omkring 1732, men vilkens förhistoria ej är klarlagd. Han hustru, Lisbeth Andersdotter var född 1740 och dotter till Anders Jonsson i Norregård (NA1) och de båda var vigda år 1758. Nils dog 1787, och åren därefter skötte Lisbeth jordbruket med hjälp av barnen.

LB3       Daniel Nilsson

Nils Johanssons son Daniel vigdes år 1795 med Ingierd Petersdotter, vilken var dotter till Petter Persson och Ingrid Carlsdotter i Sandreda Skattegård. Modern Ingrid var dotter till Carl Olufsson i Skattegården och således syster till Sven Carlsson i Södergården (SA2) och Jonas Carlsson i Axelsgården (AA2). En syster till Ingierd var Stina Petersdotter, som vid 26 års ålder vigdes med 69-årige änkemannen Anders Jonsson och som efter dennes död blev Per Samuelssons (NA9) första hustru.

Samma år som bröllopet ägde rum, 1795, köpte Daniel denna gård från Johan Bergencreutz.

LB4       Jonas Nilsson

År 1800 lämnade Daniel med familj, där även Daniels mor ingick, Lillegården och flyttade till en gård i Rödje, som han bytte sig till av Nils Jonasson i Eskås mot Lillegård och en mellanavgift på 416 riksdaler. Nils Jonasson överlät omedelbart gården vidare till sin son Jonas Nilsson för ett pris av 1 333 riksdaler. Jonas, som var kyrkovärd, var född 1777 i Stora Eskås och hans maka Sara Eriksdotter var dotter till häradsfjärdingsmannen Eric Jonsson i Harshult Skattegård. Omkring år 1812 flyttade Jonas med familj till Harshult Skattegård för att ta över där.

LB5       Per Johansson

Som arrendator kom Per in omkring år 1812 tillsammans med makan Stina Jonsdotter. Per hade dessförinnan brukat Norregården (NA7). Han stannade kvar i Lillegården till dess han år 1825 flyttade till Hagreda Brogård.

LB6       Nils Jonasson

Nils Jonasson, född i Nottebäck 1768, med maka Stina Jonsdotter, född i Drev Tofta år 1774, köpte Lillegården år 1821 för 2 500 Rdr ”i riksgäldssedlar”. År 1825 flyttade de över från sin tidigare gård. Sandreda Rustmästaregård, till Lillegård, som de nu skötte tillsammans med mågen Carl Carlsson.

LB7       Carl Carlsson

Carl, född i Ramkvilla 1795, jämte hustrun Sara Nilsdotter, dotter till Nils Jonasson ovan och född 1801 kom också till Lilleården från Sandreda Rustmästaregård år 1825 och år 1826 tog de också över ägandet.

LB8       Nils Carlsson

Efter Carls död 1862 tog sonen Nils över med modern som inhyses. Nils, som var född 1834, gifte sig först 1870 med Carolina Hedvig Renquist från Furuby, född 1848. År 1886 utvandrade de till Nordamerika.

LB9       Isak Peter Petersson

År 1889 inflyttade från Mästreda Per Sigfridsgård Isak Peter, son till Peter Svensson där och född 1862. Hans hustru var Amanda Gustava Carlsdotter, född i Lenhovda 1863. De hade barnen Peter August, född 1888, Anna Christina, född 1890 och Emma Elise född 1894. Familjen var kvar i Lillegården vid utgången av år 1896.

Åkasgård

Gården är redan år 1627 benämnd Herregård och i början av 1700-talet även Storegård. Gården var i slutet av 1620-talet och fram till 1631 sätesgård för Per Sparre. Se mera härom under rubriken “Byns namn och indelning”, sid 2-3.

Å1         Germund

Åren 1617-1619 heter brukaren Germund. Övriga data om honom saknas.

Å2         Jöns Persson :

Jöns är brukare åren 1620-1630, även här saknas övriga data.

Å3         Håkan Håkansson

Åren 1631-1645 är Håkan ansvarig brukare. I jordaboken står ändå Håkan som ansvarig ända fram till år 1660. Hustrun var Bengta Jonsdotter, och hon kan mycket väl vara dotter till Jöns ovan, så mycket mer som en son heter Jöns. År 1640 finns på gården sonen Jöns och dottern Inga. År 1642 är Jöns gift med Karin Nilsdotter, men dottern nämns nu Ingerd. År 1643 tillkommer även sonen Joan.

Å4-5     Jöns Håkansson och Joan (Håkansson?)

Från år 1646 tar Jöns vid med fadern Håkan som “inhyses”. Syskonen Jon och nu åter Ingierd finns med och från 1648 också Håkan. År 1652 står egendomligt nog Håkan som brukare, men 1653 är han dräng för att sedan försvinna. Åren 1653 och 1656 är Ingierd tillbaka. Från 1658 har Jöns med hustru Karin även Joan med hustru Elin som brukare. De sistnämnda är kvar till 1668, även om Joans hustru åren 1659-1660 bennämns Märit, vilket förmodligen är ren felnotering. Joan är med stor säkerhet yngre bror till Jöns. År 1669 är Jöns med hustru ensamma, dock med en son, som ej är namngiven. Åren 1675-1676 finns ”pigan Kirstin” nämnd.

Å6-7     Åke Jönsson och Ingeborg, Tore

Efter saknade längder 1677-1679 kommer år 1680 Åke in på gården. Hans tillnamn ger anledning tro, att han är son till föregående brukare, Jöns. Åke är gift med Ingeborg, troligen med tillnamnet Månsdotter. Åke, som ju gett gården dess vanligen använda namn, finns noterad t o m 1695. Under åren 1658-1690 finns härutöver en Tore med hustru noterad som brukare. Efter ett par års saknade längder finner vi att år 1701 är Åke död, och änkan Ingeborg står som ansvarig brukare tillsammans med sonen Per åren 1701-1702 och sonen Håkan år 1703.

Å8         Gumme

Åren 1704- 1707 finns på Åkasgården en Gumme med hustru samt änkan Ingeborg. Gumme-eller Gudmund-hette troligen Svensson, och om släktskap skulle föreligga med tidigare brukare, så bör det gälla Gummes hustru.

Å9         Sten och Sara

Sten finns på Åkasgården under perioden 1712-1735 men är år 1736 ersatt av änkan Sara. Både Stens och Saras tillnamn och övriga data är okända.

Å10-12 Sigfrid, Tore, Sven

Parallellt med Sten finns på gården Sigfrid 1712-1725, Tore 1726 och Sven 1728-1730. Inget är i övrigt känt om dessa tre.

Å13       Nils Jonsson

Nils Jonsson med maka Maria Nilsdotter finns noterad för åren 1732-1739.

------

Från år 1739 kan vi följa de båda Åkasgårdarna var för sig, och den fortfarande brukade gården benämns nedan A och den andra B.

ÅA1     Jon Pärsson

På båda Åkasgårdarna finner vi från 1742 en Jon Pärsson som ansvarig. Denna gårdens Jon är född 1697, och hans hustru heter Kirstin Gudmundsdotter, född 1706. De är vigda 1726 men kom till Pilås senare än 1739 från Hemmingshem, som är torp under Lidboholm. Jon dog 1767 och Kirstin är enligt husförhörslängden död under samma period.

ÅA2     Håkan Nilsson

Nästa brukare är Håkan, som år 1769 vigdes med blott 15-åriga Kirstin Eriksdotter. Håkan var född i Sandreda Södergård 1741, och Kirstin var dotter till Erik Jonsson i Lillegård (LA1) och alltså syster till Inqierd i parallellgården (ÅB2). Håkan, som var kyrkovärd, köpte år 1795 denna gård av Johan Bergencreutz.

ÅA3     Carl Svensson

År 1820 inflyttar Carl Svensson från Pilås Södergård. Carl var son till Sven Carlsson (SA2) och gift med Annika Nilsdotter från Ringstorp, dotter till Nils Persson. Detta sker samtidiqt som Annikas bror Jonas (SA3) och Carls syster Christina tar över Södergård.

Åkasgården bytte Carl och Annika till sin mot en fastighet 1/4 mantal Karryd samt en mellangift om 750 Rdr. Carl, som var kreaturshandlare var en tid även fjärdingsman.

ÅA4     Nils Petersson

År 1809 arrenderade Carl ut Åkasgården till den tillfälliga brukaren av Pilås Södergård, Nils Petersson (SA4) med maka Lisbeth Jonasdotter, samtidigt som Carl flyttade över till Södergården (SA5). Nils och Lisbeth blev kvar i Åkasgården som arrendatorer tills de år 1835 flyttade till Drev Brännagård.

ÅA5-6  Sven Nilsson och Jonas Svensson

År 1811 sålde Carl Svensson gården till Sven Nilsson med hustru Maja Jönsdotter i Sandreda Lönegård för 1 777 Rdr. Deras måg Jonas Svensson med hustru Catharina Svensdotter, också de boende i Sandreda Lönegård, övertog ägandeskapet år 1824. Jonas var son till Sven Carlsson i Södergård (SA2) och alltså bror till Carl Svensson. Jonas var bergstingsman, och en av hans barn var den i Sjösåsboken 4, sid 135, omnämnde Gustaf Sanndahl, som år 1872 inköpte Sandreda Lönegård, Norregård och Södergård av släkten Norbäck. Jonas och Catharina bodde kvar i Sandreda och Åkasgården var fortfarande utarrenderad till Nils Petersson.

ÅA7     Johan Isacsson

Åren 1835-1837 brukades gården av Johan Isacsson, född i Nottebäcks socken, med maka Stina Svensdotter, dotter till torparen Sven Svensson i Sjöabro.

ÅA8     Zacharias Gregoriusson

Gården ägdes nu av Jonas Svenssons änka Catharina Svensdottar, och hon lämnade över den till måg och dotter, Zacharias Gregoriusson, född i Fliseryd 1813, och makan Sara Stina Jonasdotter, född 1814. Dessa flyttade in år 1836 och tog över både driften och ägareskapet. Zacharias kom vid inflyttningen från Dädesjö och Sara Stina från hemmet i Sandreda. Zacharias synes ha dött redan 1859, men änkan fortsatte med barnens hjälp driften fram till 1879.

ÅA9     Gustaf Zackariasson

År 1879 tog sonen Gustaf Zackariasson över tillsammans med hustrun Marta Lovisa Andersdotter, dotter till Anders Petersson i Karlstorp under Karryd. De var födda 1843 resp 1850 och vigda 1879-12-20. Redan efter ett par månader dog emellertid Gustaf, 1880-03-14.

ÅA10   Jonas Peter Johansson

Zacharias dotter Lovisa, född 1840 och redan änka, vigdes år 1867 med Jonas Peter Johansson, född 1843 och son till bergsnämndeman Johan Jonasson och Stina Johansdotter i Viås Södergård, vilket var Stinas föräldrahem. Johan var son till Jonas Svensson i Sandreda Lönenård (ÅA6), och Jonas Peter var således Lovisas kusin. Dessa två kom år 1881 in från tidigare vistelse i Åseda socken, och de tog över såväl ägandet som brukningen av Åkasgården. Av sista tillgängliga husförhörslängden framgår, att paret år 1895 hade haft 8 barn, av vilka den yngsta hetter Nina, vilken finns med i gårdens fortsatta historia.

--------------

ÅB1      Jon Pärsson

Jon och hustrun Kirstin Månsdotter var födda 1706 resp. 1717. Deras förhistoria är okänd, men vid dotterns födelse år 1736 finns de i Nybygget under Lidboholm. I Åkasgården finner vi dem först i husförhörslängden 1743-1746. Jon dog redan 1749, bara 43 år gammal, och i senare längder står Kirstin som ansvarig, senare år tillsammans med sonen Måns. Kirstin levde till 1771.

ÅB2      Måns Jonsson

År 1767 vigdes Jon och Kirstins son Måns med Ingierd Eriksdotter, dotter till Erik Jonasson i Lillegård (LA1). Måns och Ingierd var födda 1744 resp. 1746. Det var Mlåns, som år 1795 köpte gården av Johan Bergencreutz.

ÅB3      Jonas Pehrsson

Måns tycks ha varit barnlös, och innan han och hustrun dog 1814 resp. 1809, sålde de år 1800 gården till Jonas Pehrsson med tilltänkt hustru Stina Håkansdotter. Jonas var född i Sandreda Norregård 1774 och son till Pehr Jonsson. Stina var född 1784 i Dädesjö. Köpeskillingen var 666 Rdr 32 sh, varav hälften skulle betalas “nästa vårfrudag”. Säljaren skulle, så länge han önskade, få bruka halva gården, och resterande köpeskilling skulle erläggas först sedan säljaren avstått från denna rätt, och därefter skulle Måns och Ingierd ha sedvanligt undantag. Jonas och Stina lämnade år 1831 gården och flyttade till Åseda.

ÅB4      Jonas Nilsson

Gården köptes nu av Jonas Nilsson med hustru Cathrina Jonasdotter för 2 000 Rdr banko med tillträde den 25 mars 1831. Jonas var född 1805 i Drev och son till Nils Håkansson, som ägde en av Axelsgårdarna (AA6), och vilken var son till Håkan Jonasson i Hagreda Brogård (AA3). Catharina, född 1808, var dotter till fjärdingsman Jonas Ericsson i Harshult Skattegård. Närmast kom Jonas och Cathrina från Harshult Börjesgård.

ÅB5      Isac Jonasson

År 1865 vigdes Jonas dotter Inga Lovisa, född 1841, med Isac Jonasson, född 1835 och son till Jonas Nilsson i Viås Södergård, vilken i sin tur kom från Sandreda Rustmästaregård och var son till Nils Jonasson, som tidigare brukat Lillegård (LB6). Isac och Inga Lovisa tog nu över gården, men år 1870 har de lämnat halva arealen från sig.

ÅB6      Peter Nilsson

I längden 1871-1874 finns, utöver Isac med familj, noterat, att 1/8 mantal äges och brukas av Peter Nilsson i Axelsgården (AA14).

ÅB7-9   Isac Petersson, Nils Johan Petersson, Johan Melcher Johansson

I längden 1875-1880 är noterat, att 1/8 mantal ägs av Isac Petersson i Ringstorp, vilken var son till Peter Nilsson i Pilås Norregård (NA10). Detta är senare ändrat till Nils Johan Petersson i Pilås Norregård (NA11), och denna notering gäller även perioden 1881-1895. Den återstående 1/8 ägs och brukas enligt längden 1876-1880 av Johan Melcher Johansson i Södergården (SB11). År 1881 saknas denna notering. Isac Jonsson med hustrun Inga Lovisa finns kvar i husförhörslängden perioden 1881-1885 som ”inhyses” men saknas därefter.


Axelsgård

A1         Jon Rub

Från 1617 t o m 1622 brukades Axelsgården av Jon med tillnamn omväxlande Rub, Rubb och ibland Råb.

A2         Axel Månsson

Efter saknade namnuppgifter ett antal år finner vi från 1628 som brukare Axel Månsson, som ju gett sitt namn åt gården. Han finns år 1629 tillsammans med änkan Ingrid, som kan tänkas vara hans mor. År 1640 nämns han som gift, och hustrun heter Cicilia Andersdotter, men senast 1652 heter hustrun Botil. Axel figurerar några gånger i rätten. År 1661 hade han en kontrovers med hustrun Inga i Lillegården (L4), vilken av Axel förorsakats blodvite och åtskilliga blånader, varefter hon fått ta sin tillflykt till Södergården.

A3         Joan

År 1675 benämns Axel som utfattig, och vid sidan om honom finns en Jon med hustru. Året efter är det inte Don utan Joan med hustru, som fått ta över helt, och de har en “dräng” Per. Därefter saknas Joan, men egendomligt nog kommer en Jon tillbaka för ett enda år, nämligen 1692.

A4-5     Måns Axelsson och Oluf

År 1680 är Måns med hustru och Oluf med hustru skrivna på gården. Åtminstone Måns är son till Axel, och kanske gäller detta också de övriga brukare, som tog över närmast efter Axel. Måns fick i sin tur en son, som hette Axel, och som är skriven som “dräng” 1703, men som senare flyttade till Hagreda. Oluf är kvar i Axelsgården endast till 1685, medan Måns är brukare t o m 1716 och därefter “inhyses”.

A6         Jon Persson

Don kom in som ogift år 1705, men från maj 1705 är han gift med Ingeborg Månsdotter. Jon finns vid sidan om Måns noterad som brukare t o m 1716.

A7-8     Erik, Ingred

År 1717 är Jon Persson borta och Måns är inhyses. Brukaren heter t o m 1721 Erik, en gift man med okänt tillnamn. År 1721 finns ännu en brukare notad, nämligen änkan Ingred, också hon i övrit okänd

Åren 1722 och 1724 saknas längder, men år 1723 heter brukarna Måns och Per. Detta är emellertid namnen på brukarna i Norregården, och säkerligen föreligger här en felskrivning från skrivarens sida.

-------

Från år 1725 kan vi följa de båda Axelsgårdarna var för sig, varvid vi betecknar den idag östligaste bostaden för A ocn den västligaste för B.

AA1     Håkan Beet

Från senast år 1725 är Håkan Beet skriven som brukare. Beträffande hans härstamning hänvisas till en tänkt antavla under S1. Håkan som också var klockare, nämns som boende i Pilås redan 1722. Hans första hustru var säkerligen Elisabeth Steensdotter, möiligen från Åkasgård. Hon dog 1727 varefter Håkan gifte om sig med Ingrid Mattisdotter, troligen från Viås. År 1745 köpte Håkan av löjtnanten Lars Lindelius besittningsrätten till gården för 175 daler silvermynt plus en ansenlig mängd åtaganden, nämligen 9 daler i årlig skatt samt en hel del dagsverken och skutsresor.

AA2     Jonas Carlsson

Håkan dog 1754, och samma år tecknade hans änka Ingrid köpekontrakt med sin blivande måg, Jonas Carlsson från Sandreda Skattegård och “dess fästeqvinna” Britta Håkansdotter. Tillträdet skedde år 1756, då också bröllopet ägde rum. Jonas var son till Carl Olufsson och född 1729. Han var alltså bror till Sven Carlsson i Södergården (SA2). Britta var född 1735. Paret fick två söner, som uppnådde mogen ålder, men den ene var blind och slutade sina dagar på Växjö hospital.

AA3     Håkan Jonasson

Den andre sonen, Håkan, hade i samband med sitt giftermål med Ingrid Andersdotter, dotter till klockaren Anders Jonsson, flyttat till Hagreda Brogård, och han tycks ha skött Axelsgården därifrån. Sedan Britta Håkansdotter dött år 1791 testamenterade Jonas år 1794 hela sin egendom till Håkan och hans hustru. Jonas dog 1796.

AA4     Sven Håkansson

Först från 1792 tycks Håkan haft arrendator på sin Axelsgård. Då inflyttade Sven Håkansson ocn Stina Svensdotter. Sven var född 1748 och son till Håkan Larsson i Mörkaskog, vilken i sin tur var bror till Ingrid Larsdotter, som var Håkan Jonassons svärmor. Svens hustru Stina kom från Ramkvilla. Stina dog 1807, och Sven flyttade då till Norregårdens backstuga, där han dog 1808.

AA5     Peter Gissesson

År 1807 kom ny arrendator, Peter Gissesson med hustru Stina Andersdotter, födda 1777 resp. 1776. Peter var son till Gisse Persson i Tagel, Drevs socken, och Stina var dotter till Anders Månsson i Hagreda Västragård. De kom från Drev respektive Månsagård och stannade i Axelsgården fram till år 1837, då de flyttade till Nottebäck.

AA6-7  Nils Håkansson och Jonas Håkansson

Under mellantiden hade Håkan Jonassons (AA3) båda söner Nils och Jonas övertagit gården år 1808. Sedermera övertogs gården sin helhet av Nils, som då bodde i Drev Olofsgård.

AA8     Peter Nilsson

Som ny ägare och brukare kom år 1837 från Drev Nils Håkanssons son Peter Nilsson, vilken också var bror till Jonas Nilsson i Åkasgård (ÅB4). Peter var gift med Sara Maria Petersdotter, dotter till Peter Håkansson i Brandstorp. De fick döttrarna Johanna Maria, född 1838, och Inga Christina, född 1841.

AA9-10        Johanna Maria Petersdotter och Inga Christina Petersdotter

Både Petar och Sara Maria dog i början av år 1843, efterlämnande de två minderåniga flickorna, som då fick flytta till sina släktingar i Drev Olofsgård respektive Brandstorp. De kom att äga Axelsgården gemensamt.

AA11   Sven Gummesson

Arrendator blev från 1844 Sven Gummesson, som kom från Storaheda, men som var född år 1800 i Dädesjö. Hans hustru var Stina Persdotter från Bengtstorp i Drev och född 1809. Dessa stannade kvar i Axelsgården tills de år 1856 flyttade till Lillaheda.

AA12   Johan Jonasson

År 1856 övertogs arrendet av Johan Jonasson, född i Harshults Börjesgård 1829 och son till Jonas Nilsson där. Makan var Johanna Johansdotter, född i Hagreda Brogård 1838 och dotter till Johan Larsson. Vistelsen i Axelsgården blev kortvarig, ty Johan dog redan 1860, och Johanna flyttade då tillbaka till Hagreda.

AA13   Nils Johannisson

Ny arrendator blev nu Nils Johannisson, son till Johannes Persson i Södergården (SA9) och född 1835. Hustrun hette Anna Jonasdotter, född år 1835 i Dädesjö. Dessa stannade kvar tills de år 1862 flyttade över till parallellgården (AB14).

AA14   Peter Nilsson

Inga Christina Petersdotter (AA10), som var något över ett år, då hon föräldralös kom till släktingar i Brandstorp, vigdes i början av år 1863 med Peter Nilsson från Tolg, och dessa tog nu över gården som både ägare och brukare. De blev emellertid barnlösa och sålde år 1895 gården, där de sedan kvarstannade på undantag.

AA15   Johan Månsson

Våren 1895 kom de nya ägarna, Johan Månsson med maka Sara Danielsdotter, in från Gårdsby.

------------------------------------

AB1-2   Gumme Torsson, Anders

Gumme, säkerligen med tillnamnet Torsson, är ansvarig brukare åren 1725-1726. Man kan bara spekulera i tanken, att denne var son till Tore i Stora Eskås, och vilken troligen ogift dog i Eskås 1739 vid 48 års ålder. Efter Gumme kom år 1728 Anders in som brukare, men alla övriga data om honom är okända.

AB3      Måns Pärsson

Måns är säkerligen den Måns, som tidigare brukat Norregård (N13). Hans hustru var Ingier Stensdotter. Från år 1729 är de brukare i Axelsgård, och år 1745 köper de denna gård på samma villkor, som gällde för Håkan Beet (AA1). Måns levde till år 1771 och Ingier till 1773.

AB4      Pehr Månsson

1760 vigdes Måns son Pehr Månsson, född 1727, med änkan Karin Jonsdotter från Sandreda Mellangård, och de to då över denna brukningsenhet.

AB5      Pehr Månsson

Pehr Månssons dotter Sara Persdotter vigdes 1778 med Pehr som också hade tillnamnet Månsson. De båda var födda 1757 resp. 1761, och Per var son till soldaten Måns Segerman i Ledskogs soldattorp. Dessa två har nu bistått Per Månsson senior med brukningen, men år 1794 lämnade de Axelsgården och flyttade till Granhults socken.

AB6      Håkan Danielsson

In kom 1796 Håkan Danielsson och Catharina Johansdotter. Håkan, som närmast kom från Karryd, var född 1769 i Skärsjömåla, och Catharina, född 1770, var dotter till Johan Persson i Norregård (NA4). Per Månsson senior avled år 1800 och hans änka Karin Jonsdotter år 1806. Håkan och Catharina kvarstannade till år 1820, då de flyttade till Hagreda Östregård

AB7-11 Håkan Jonasson (AA3), Nils Håkansson (AA6), Jonas Håkansson (AA7), Håkan Nilsson (LA3) och Christina Petersdotter (LA3)

Under denna period har gården gått i försäljning och först köpts av Håkan Jonasson (AA3), som också ägde parallellgården. Denne överlät så småningom gården på sina söner Nils (AA6) och Jonas (AA7). År 1812 gjorde sönerna ett ägarbyte, varvid denna Axelsgård tillföll halvbrodern Håkan Nilsson i Lillegård (LA3), Ingrid Andersdotters son i hennes första äktenskap. Håkan dog 1827, och egendomen fördes då över på hans änka Christina Petersdotter (LA3).

AB12    Nils Petersson

År 1820 vigdes Håkan Danielssons dotter Lisa med Nils Petersson från Hornaryd, och dessa övertog nu arrendet, som de hade kvar till år 1848, då de flyttade över till backstugan Rosenlund.

AB13    Johannes Pehrsson

År 1848 kom Johannes Pehrsson, som förut arrenderat Södergården (SA9), in som ny arrendator. Hans maka Lisa Nilsdotter dog dock 1859, och år 1862 lämnade Johannes över till sonen Nils och bodde själv kvar på undantag.

AB14    Nils Johannisson

Nils kom in från den andra av Axelsgårdarna (AA13), som han brukat några år. Han stannade kvar till år 1868, då han flyttade till Nottebäck.

AB15    Peter Simonsson

Enligt notering i husförhörslängden står nu som arrendator Peter Simonsson i Hornaryd. Peters far, Simon Persson i Lillegården (LA4), hade dött 1868 och Simons änka Christina Petersdotter ägde fortfarande denna Axelsgård. Peters syster Catharina fanns samtidigt i Södergården, gift med Johan Peter Danielsson (SA10).

AB16    Beata Svensdotter

Husförhörslängden ger ganska vaga besked om närmaste fortsättningen. Efter Christina Petersdotters död 1875 ägs fastigheten först av sterbhuset, men efter något år ändras detta på så sätt, att 3/16 mantal ägs av sterbhuset och 1/16 mantal av Beata Svensdotter i Elmeshults Norregård i Granhults socken.

AB17-18 Johan Nilsson, Jonas Alfred Svensson

År 1880 kom som arrendator till 1/8 mantal Johan Nilsson, son till Nils Jonasson i Norregården (NB10) med maka Sara Stina Jonasdotter från Drev. Samtidigt arrenderades den andra 1/8 av Jonas Alfred Svensson, son till masmästaren Sven Jonas Jonasson i Östenhaga. Jonas Alfreds maka var Ida Darin Danielsdotter, dotter till klockaren Zacheus Danielsson. Zacheus flyttade samtidigt till Axelsgården på undantas och kom senare över till den från Axelsgården avsöndrade lägenheten Lugnet, som då ägdes av en handlare Ekstedt i Laholm.

AB19    Josef Petersson

Johan Nilsson utflyttade år 1883 till Dädesjö. Det är noterat, att hans 1/8 mantal då ägdes av Josef Petersson i Baggatorp i Åseda socken. År 1883 kom denne Josef, född 1850 i Hornaryd, till Axelsården med maka Ida Sofia Nilsdotter, född i Åseda socken 1863. De stannade dock bara till år 1884, då de flyttade till Hornaryd.

AB20    Jonas Peter Petersson

Jonas Alfred Svensson, som år 1884 lämnade Axelsgården och flyttade till Skirö, hade under sin sista tid brukat endast 1/16 mantal, medan den övriga 1/16 brukats av Jonas Peter Petersson i Lillegården (LA6).

AB21    Johan Petersson

Ny ägare har under mellantiden blivit Johan Petersson, som år 1884 kom inflyttande från Rosendal under Hornaryd Södergård. Johan var född i Gårdsby 1840 och hustrun, med vilken han vigdes 1872, var Johanna Adamsdotter, född i Hornarvd 1831.

AB22    Jacob Jonasson

Johan Petersson dog 1895, varefter gården kom ett ägas till hälften av änkan och till hälften av mågen Jacob Jonasson, vilken även tog hand om hela brukningen. Jacob, som var född 1865, kom närmast från Leaskog, och hans hustru var Johanna Kristina Johansdotter, född 1872.

--------------------------------

I Uppvidinge härads tingsprotokoll är omnämnda några personer från Pilås, som inte stått att återfinna i längderna. År 1628 nämns “edle välborna prestenes fogde Ebbe Persson på Pelås” och år 1673 omnämns skräddaren Gudmund Jönsson i Pilås, som av rätten får tillstånd att lämna sin tjänst hos Petrus Gavelius (senare Cederschiöld) på Lidboholm. År 1815 finns också omnämnd häradsskräddaren Nils Bramberg i Pilås.

Möjligheterna för vidare utveckling av ovanstående sidors läsning är omätliga.


[1] Per Sigfridsgård kallades under en period Brunsgård, här avses soldattorp #10 Östra Härads kompani av Kalmar regemente

[2] Per Sigfridsgård kallades under en period Brunsgård.