![]() |
|||||||||||||
|
Forskare: Mats Pettersson
Micklagårdsvägen 23 290 34 Fjälkinge F.d ekonomichef (f 1943). Egen släkt kartlagd (i Verum & grannsocknar). Skribent som ofta här på Rötter hämtar uppgifter om lokal- och personhistoria. Är delförfattare till sockenboken "Verum förr och senare". Medverkar i ”Byahornet”och "På Österlen" samt i "Släktforskarnas årsbok" sedan 2008. Sidan skapad: 2007-02-05 18:15:00 Uppdaterad: 2012-12-12 18:11:31 Se personhistorisk bibliografi nedan! Släkter i Verum och omgivande socknar i västra Göinge härad i Skåne samt personhistoriskt i östra Skåne. Min forskningsinriktning: Har deltagit i forskarutbildningen i etnologi i Lund och på grundutbildningen i ämnet skrivit om Ljunggrens gjuteri och mekaniska verkstad i Kristianstad (40 p-arbete) samt om Östanå pappersbruk under rubriken Fabriken i byn (60 p-arbete). Mitt främsta intresseområde för skrivandet: Utöver det rent personhistoriska har jag sysslat med nordskånska småskaliga manufakturverk under tidigt 1800-tal som t ex glas- och pappersbruk, vadmalsstampar, färgerier, yllespinnerier och garverier. Dock har jag allra mest intresserat mig för att spåra enskilda personers livshistorik från arkivens mörka gömmor. Utgivna monografier med lokalhistorisk profil: Kristianstads Rådstugubok 1616-1637. Rådhusrättens äldsta protokoll. Registerdelen, utgiven i serien Senmedeltid och renässans av Vetenskapssocieteten i Lund. (Tillsammans med Thorsten Andersson, Bertil Ejder och Birgitta Tuvestrand.) 2004 Sällskap och fullträffar. Christianstads Skyttesällskap 175 år (Minneskrift) 2006 Verum förr och senare (Sockenhistorik. Tillsammans med Claes Ruderstam och Ida Lindén.) 2006 Sten - Tidlös skönhet. Stenhuggeri i Bjärlöv. (Företagshistorik för AP Sten) 2009 Medverkat sedan 2008 i Släktforskarnas årsbok. Medlem i KSF, hembygdsföreningarna i Västra Göinge och Villands härader samt Osby hembygdsförening. Ordförande i Föreningen Gamla Christianstad och styrelseledamot i Silversmedjans Vänner. Jag har sedan 1989 publicerat ett hundratal artiklar med lokal- och personhistorisk inriktning, bl a följande: 1 C J F Ljunggren d y, industrimannen som blev småfolkets banérförare. I Föreningen Gamla Christianstads årsbok 1989 2 Pojkarna från Kristianstad som blev de första ekonomiprofessorerna i Lund. I Gamla Christianstads årsbok 1991 3 De första lundaekonomerna - Ekonomporträttet. Artikel i Ekonomisk Debatt 1/92 (1992) 4 Om skåningars livsöden i Sydamerika: Att låta en kär Doter begifva sig til en annan verldsdel - til Columbien i Södra Amerika. Skånsk-Colombianska livsöden på 1800-talet. Artikel i Saxo 1992 5 The King´s Orphan - Emanuel Sundelius Edelhjerta - om en gåtfull huslärare på Hammars gård. I Gamla Christianstads årsskrift 1992 6 Kongl. acteuren Kjell Christian Adolf Waltman - om en dansmästarson från Kristianstad. I Gamla Christianstads årsskrift 1993 7 Om släkterna Schaeij, Neüman och Mannerstråle: En bergsmanssläkt från Arboga med förgreningar i Skåneland. Artikel i C4-häradsbladet nr 2:93, KSF 1993 8 Ingenieuren Haqvin And. Pilos öden. Anteckningar om en avsatt kommissionslantmätare i Göinge. Artikel i Kartbladet 4:93, utg av LMV /Kartografiska sällskapet 1993 9 Om släkterna Leopold och Broomé: Litteratörer och läkare, guldmakare och kättare från Snäckestad - anteckningar om släkten Leopold i Vånga på 1700-talet. I Handlingar ang. Villands härad 1994 10 Ingenieuren Högädle Herr Haqvin Andreas Pilo - om en kommissionslantmätare och hans familj 1770-1898. I V. Göinge hembygdsförenings årsbok 1994 11 Landsfiskalen, tullnären och comoedianten Johan Berghult - Sveriges första resande teater¬direktör med ett liv som var en kedja av laster och odygder. Artikel i Saxo 1994 12 En västgötaknalle kommer till Göinge på 1860-talet - när J. A. Petersson från Månstad fick ett eget handelsområde. I V. Göinge hembygdsförenings årsbok 1995 13 Hautboisten Christian Wensters ättlingar - en släkt av musiker och lärare med anknytning till Kristianstad. Gamla Christianstads årsskrift 1995 14 Daguerréotypisten Lars Jesper Benzelstierna - anteckningar om wendisten och krigshjälten från Algeriet som introducerade fotokonsten i Sverige och tillverkade vaxblommor till skånska dubbelfönster. I Gamla Christianstads årsskrift 1995 15 Om släkterna Thomaeus, Thomée, Thomander och Bond: Maria Bond - en mor utan make och hustru utan man. Om ett skånskt kvinnoöde i prästeståndets utkanter på 1800-talet. Artikel i Saxo 1996 16 Om Samuel Tullberg: De tullbergska frälseprocesserna i Hårsjö 1861-1875 - om ett par bondeoffer i en Göingeby under adelsväldets slutskede. I V. Göinge hembygdsförenings årsbok 1997 17 Om en medlem av släkten Hellström: "En industririddare av det mindre vanliga slaget" - om en härva av finansoperation och bondfångerier på 1840-talet. I V. Göinge hembygdsförenings årsbok XLVI 1998 18 Om Linné: Carl von Linnés personliga förbindelser med Göinge - vid tvåhundrafemtioårsminnet av hans skånska resa. I V. Göinge hembygdsförenings årsbok 1999 19 Om Bildsköne Bengtsson: Folkkär förbrytares fristad funnen i Filkesboda - om Bildsköne Bengtssons boning och bravader i Vångatrakten. I Villands härads hembygdsförenings årsbok 2000 20 Klockaresonen Jöns Petter Landgréns livsöde - vad arkiven kan berätta om en skånsk musikinformator på 1800-talet. Artikel i Saxo 2000 21 Bäcklunda 1814 - När Anders Trobeck och landsfiskalen G A Thomée processade om pappersbruksrättigheter. I Gärds härads hembygdsförenings årsbok 2001 22 Om Johannes Berggren: Vådeld hos ordföranden i Verums brandstodskommitté - en brandförsäkringsprocess på 1870-talet. I V. Göinge hembygdsförenings årsbok 2001 23 Om Jan Myrdal: Jans tid i Kaffatorp. Artikel i Kristianstadsbladet 20 augusti 2002 24 Sundelius / Edelhjärta: Sätesholm 1816 och sedan ... Om Nolleroths huslärare som blev en gåtfull världsresenär. I Gärds härads hembygdsförenings årsbok 2003 25 Riksdagsmannen Nils Svensson i Håslöv - villandsbonde i maktens centrum på Gustav III:s tid. I Villands härads hembygdsförenings årsbok 2003 (2004) 26 Om cirkussläkterna Schultz, Schauer och Bergman: Cirkusprinsessan i Ravlunda fattighus. I På Österlen Nr 3, 2006 27 Agenterna von Schultz och von Gersdorff samt emigranterna Hasselberg och Sven Larsson från Verum: Fattigemigration till Nordtyskland på 1860-talet - nödårsalternativet som konkurrerade med Amerikautvandringen. I i V. Göinge hembygdsförenings årsbok LIV 2006 28 Om biskopen Johan Henrik Thomander och hans mor Maria Bond: Lundabiskopens mor på Ramnakulla pappersbruk. I På Österlen Nr 3, 2007 29 Mysteriet i Kolamossen 1909 - ett mordfall där sanningen aldrig kom fram. I Villands härads hembygdsförenings årsbok 2007 30 Om Schultz, Schauer och Bergman: Sylfiden och par-forceryttarinnan på Skogsvägen. I Gamla Christianstads årsskrift 2007 31 Om kyrkoherden Andreas Berghult: Kalkonprästen i Södra Mellby och hans dåliga rim, om en österlensk rimsmed som dog samma dag som Gustaf III. I På Österlen Nr 4, 2007 32 Om lantmätaren H A Pilo: En strulpelle i Grevlunda med anor från GIII:s hovkretsar. I På Österlen Nr 2, 2008 33 Om Anna Quensel: Knivsmedsdottern som blev ingift i familjen Quensel. I Släktforskarnas årsbok 2008 34 Om emigranter från Verum och Farstorp Släkt- och bygdegemenskap bland Amerikafarare från Göinge. Artikel i Gydhingen 2008:2 35 Jan Myrdals korta kärlekshistoria i ett torp vid Lilla Byröna. I Villands härads hembygdsförenings årsbok 2008 36 Om Axel G Erikson. När sekundlöjtnanten dansade ”Wäfwa Wadmal” i Västindien. I Gamla Christianstads årsskrift 2008 37 Bror Erik Friberg - en invandraragent i Nya Zeeland. I Gamla Christianstads årsskrift 2008 38 Aleph Anrep (1845-1911). I V. Göinge hembygdsförenings årsbok 2008 39 Riksdagsmän i släkt med upprorsledare från Verum. I V. Göinge hembygdsförenings årsbok 2008 40 Om Åke Ehrenberg. Den svenske van Gogh. I På Österlen nr 1 2009 41 Om J C Tydell m fl. Gubben från Hvitemölla med sparvpolskan och guldsmeden Tydell. I Släktforskarnas årsbok 2009 (8 sid) 42 Jugendkeramikerna Tage Zickerman och Nils Barck. Text till Bo-dagarna 2009 och artikel i V. Göinge hembygdsförenings årsbok 2009 43 Arvid Pettersson och småbrukarrörelsen. I V. Göinge hembygdsförenings årsbok 2009 44 Om Håkan Christiansson. En bibelsprängd och musikalisk skutskeppare i Vitemölla. I På Österlen. Nr 3, 2009 45 Kannedängaren från Bertilstorp som blev professor i textilkonst. Artikel i På Österlen nr 1, 2010 46 En brunögd kreolsk skönhet från Stockeboda, Luitgard Adlercreutz(Gravstenar berättar, del III)- I Österlent nr 2 2010 47 Vi skaffade en bostadsvagn 1919. Hemvist och levebröd i tre resande akrobat- och tivolifamiljer (Schultz, Altenburg, Hertzberg). I Släktforskarnas årsbok 2010 48 Sticke-Erik, Klockare-Pål och Skrompet i Verum - skräddaren som förhördes av domkapitlet och den missförstådde folkläkaren. 2010 49 ”Fy for saddan”, sa nöjespappan Ola Månsson Spets. I På Österlen nr 2, 2010 50 Ett berömt självmordsdrama, Sparre-Madigan(Gravstenar berättar, del IV)Österlent nr 3 2010 51 Rånmordet i Ignaberga. (Sven Palm) Byahornet nr 3, 2010 52 Vice pastor Thulin i Simris och hans flygande son Enoch. På Österlen nr 3 2010 53 Kavaljeren Stjernström hos baronen på Strömsfors. V. Göinge hembygdsförenings årsbok 2010 54 August Stenberg och hans världsberömda söner i Moskva. Föreningen Gamla Christianstads årsskrift 2010 55 Styckjunkarns stilsäkra systrar och flärdfria hustru. (Lundin). Föreningen Gamla Christianstads årsskrift 2010 56 När Röda Nejlikan slog till i Skåne (Baltutlämningen). Byahornet nr 5, 2010 57 Tämja stutar, Sko blackan, Blåsa Boel bak och andra skånska julupptåg. Art. i På Österlen nr 4 (2010, 4 s) 58 Gården med ”fiske af ål och sill uti saltsiön som därintil är belägen” - Svabesholms danska förflutna Art. i På Österlen nr 1 (2011, 5 s) 59 Baltastenen och Maletofta – en amatöretymologisk betraktelse. Art. i Österlent nr 2 (2011, 3 s) 60 Hans hjärta kan ej längre se mitt lidande – Maria Sophia Thomée, vice pastorn Pisarski och engelske pappersmästaren Bond. Art. i Släktforskarnas årsbok 2011 Utg av Sveriges Släktforskarförbund (2011, 22 s) 61 … alla klädda i röda frackar och blåa byxor – om skånskt bondfångeri. Art. i Byahornet nr 3 (2011, 6 s) 62 Möten i Vallackarehålan på Kivik och Gladsax Sandar - Svarte Pettrarna, Brolinarna o annat farligt folk. Art. i På Österlen nr 2 (2011, 5 s) 63 Makarna som verkade i det tysta – Hilda Sommarin och Ola Svensson Zommarin lade grunden för dövas frigörelse. Art. i V. Göinge hembygdsförenings årsbok (2011, 16 s) 64 Heliga Bolla och den magiska källan i Andrarum. Art. i Österlent 2011 nr 4 (2011, 4 s) 65 Två atletiska Krookar från Kristianstad. Art. i Föreningen Gamla Christianstads årsskrift (2011, 12 s) 66 … blotta minnet ger vibrationer i bröstet - Om Stockholmsföreningen Kristianstadsflickorna 1945-2000. Art. i Föreningen Gamla Christianstads årsskrift (2011, 7 s) 67 Måtte ej plågorna föra mig till förtvifvlan. Art. i Bygden berättar II. Visseltofta Hembygdsförening (2011, 6 s) 68 Musik och kärlek i förening – äro lifvets andemening. Art. i Bygden berättar II. Visseltofta Hembygdsförening (2011, 7 s) 69 Folkliga aktioner mot oönskade personer i Skåne vid 1800-talets slut. Art i Ale. Historisk tidskrift för Skåne, Halland och Blekinge (2011, 15 s) 70 … war jag och spelte på Rådhuset i Cimbrishamn - Spelmannen Pehr Jacobsson Ekelund Hjelmberg från Vitaby och hans söner. Art. i På Österlen nr 3 (2011, 4 s) 71 Amalia Gustavas elaka öde i ett konserverat prästhus Hon blev marterad av Fröberg och chikanerad av Arrhén. Art. i Saxo nr 21 (2012, 10 s) 72 När Östersjön slog till mot Brantevik Art. i På Österlen (Nya) nr 1 (2012, 4 s) 73 En vilsekommen skolgosses framfart i Skåne (Theorin) 1896. Art. i Byahornet nr 2 (2012, 5 s) 74 Han hörde kanonbullret vid Nashville 1864 (Bodel Olson). Art. i På Österlen (Nya) nr 2 (2012, 4 s) 75 En torparsons resa i livets berg- och dalbana – Inspektoren Johan Andersén och Hamiltonska kraschen på Huseby. Art. i Släktforskarnas årsbok 2012. Utg av Sveriges Släktforskarförbund (2012, 22 s) 76 Violinduetter på Dälperöd och rackarepolska på Hvitemölla - Musik, dans och sång bland ståndspersoner, klockare och fiskare. 77 De skånska lumppappersbruken och 1800-talets sociala omvandling - Brukens råvaruleverantörer, lumpsamlarna, oönskade förindustriella trasproletärer (Art. i Nordisk Pappershistorisk Tidskrift) 78 ”Videmullingarna” skördade säd ur havet - och drog till Landön 79 Han straffades efter sin död - om hejderidaren Winberg (Art. i Byahornet) 80 Mamsellen, lagmanskan och pigan Anna Holst. (Lagmannen Battram) 81 Bondsöner från Bjärnum som präster bland nybyggare i USA - En var begåvad men blev ”från sina sinnen” och en var obotlig bråkmakare (Johnson och Bergenlund) 82 Adelsmännen Petrus och Balder på ett två tunnland stort säteri i Raskarum - ”Farfar var biskop i Lund och själv är jag tiggare i S:t Olof ” (Munck af Rosenschöld) |
|||||||||||||
forskningsintressen. Katalogen utgör en del av Nättidningen RÖTTER. Vem som helst är välkommen att skicka in uppgifter till katalogen, som har kunnat förverkligas tack vare ekonomiskt stöd från Rötters Vänner. Vi vill här rikta ett varmt tack till alla VÄNNER som på detta vis inte enbart stödjer Nättidningen utan också släktforskningen i Sverige!
|