|
Uppdaterad/redigerad 20 jun 2007 Att forska i judiska släkter
■ För alla svenskar med judisk börd har släktforskningen ofta tagit ett abrupt slut redan under senare hälften av 1800-talet. Att följa de judiska anfäderna ut i Europa har sällan varit möjligt. Men under de senaste åren har situationen blivit avsevärt bättre, inte minst tack vare Internet. Praktiska råd ■ I Släktforskarnas årsbok 1997, utgiven av Sveriges Släktforskarförbund, beskriver Carl Henrik Carlsson utförligt hur han burit sig åt för att finna sin judiska mormors ursprung i Östeuropa. Han avslutar artikeln med en del konkreta och praktiska råd. Den texten återges här (och den omtalade artikeln återfinns alltså i Släktforskarnas årsbok). En handbok i judisk släktforskning utifrån svensk horisont saknas ännu och här finns inte möjlighet att närmare redogöra för hur man forskar i svenska eller utländska arkiv. Vad gäller det svenska materialet är alltså de viktigaste arkivhandlingarna
Det är inte helt självklart var en jude var folkbokförd och ofta kunde det dröja flera år innan han eller hon blev registrerad i husförhörslängden/församlingsboken. En del uppgifter om enskilda individer kan också erhållas i de monografier som skrivits om en del av de judiska församlingarna. Vad gäller utlandet varierar naturligtvis typen av och tillgången på källmaterial från land till land, men som framgår av artikeln går det ofta att få fram mer än man till en början kan tro. Det värdefullaste – men naturligtvis långt ifrån det enda – materialet är födelse-, vigsel- och dödlängder. Mormonerna har filmat – och/eller planerar att filma – åtskilliga sådana rörande judiska församlingar i Polen, Tyskland, Estland, Ungern, Vitryssland, Bulgarien, Slovakien, Ukraina med flera och järnridåns fall har gjort flera viktiga arkiv i forna Sovjetunionen mer lättillgängliga. I USA och andra länder finns en allt växande flora av litteratur med anknytning till judisk släktforskning. Här skall redovisas en del av denna. Somliga böcker kan finnas tillgängliga på något universitetsbibliotek eller Stockholms judiska församlings arkiv. De kan också beställas, de flesta från Avotaynu (se adress nedan) eller t.ex. Hemlins bokhandel i Stockholm som har en judaica-avdelning. De angivna priserna kan naturligtvis komma att ändras och litteraturlistan kan snabbt bli inaktuell, eftersom det ständigt produceras nya böcker av intresse. Kurzweils handbok, Jewishgen på Internet med mera Den mest kända allmänna handboken i judisk släktforskning är den i artikeln omnämnda "From Generation to Generation: How to Trace Your Jewish Genealogy and Personal History" av Arthur Kurzweil. Den kom ut i en första upplaga 1980 och i en andra 1994 (New York: Harper Collins. 388 pages. $27.50 plus porto. ISBN 0-06-270097-9. Den kan beställas från Avotaynu). Den är fortfarande naturligtvis mycket läsvärd och en bra introduktion, men man bör komma ihåg att mycket har hänt sedan den ursprungligen skrevs.
En utmärkt "handbok" för nybörjare finns tillgänglig på Internet, genom den mycket aktiva organisationen Jewish Gen www.jewishgen.org och deras "FAQ" (Frequently Asked Questions) som kan nås via e-mail faq@jewishgen.org eller via www.jewishgen.org/faqinfo.html Denna uppdateras var tredje månad. För den som ej har tillgång till Internet kan den beställas i pappersversion. På Jewishgen finns också en lång rad värdefulla "Info Files". Likaså finns bland annat en rad sökbara databaser (som ständigt växer i antal!) och en diskussionsgrupp. Eftersom judisk släktforskning är en internationell företeelse är Internet ett extra användbart redskap, inte bara för informationsökning utan även för snabb kommunikation med släktingar och släktforskarkollegor runt om i världen. Avotaynu och diverse hjälplitteratur Avotaynu är en ambitiös tidskrift om judisk släktforskning i allmänhet. Hemsidan finns här http://www.avotaynu.com/ På sidan finns också böcker, skivor mm. Det i artikeln omnämnda polska topografiska uppslagsverket i 15 band (Slownik Geograficzny krolestwa polskiego, 1880–1902) finns tillgängligt till exempel på Kungliga biblioteket och Uppsala universitetsbibliotek. För den som vill ge sig i kast att tyda ryska födelse-, vigsel- och dödsdokument rekommenderas
De i artikeln nämnda yizker bukhs, det vill säga minnesböcker över under andra världskriget förintade judiska församlingar och deras invånare, är ofta slutsålda, men finns naturligtvis på flera bibliotek, bland annat i USA. Det finns över 1.000 sådana böcker, en förteckning finns bland annat i Kurzweils bok (2:a upplagan). Landsmen och Special Interest Groups Det har vuxit fram en rad så kallade Special Interest Groups i USA, som fokuserar sitt judiska släktforskningsintresse på ett specifikt geografiskt område. För närvarande finns sådana bland annat för Galizien, Tyskland, Lettland, Ungern, Rumänien, Suwalki & Lomza gubernias (nu i sydvästra Litauen och nordöstra Polen), Kielce & Radom gubernias (nu i södra och centrala Polen) samt Grodno gubernia (nu i västra Vitryssland och i Bialystokregionen i nordöstra Polen). Flera av dessa grupper utger tidskrifter eller nyhetsbrev och antalet ökar kontinuerligt. Den äldsta av dessa grupper, och den kanske mest ambitiösa, är "Suwalk–Lomza Interest Group for Jewish Genealogists". Denna, som alltså författaren i sin egen forskning haft en oändlig nytta av, är av särskilt svenskt intresse eftersom en mycket stor majoritet av de östjudar som kom till Sverige cirka 1850–80 (och även många senare invandrare) kom från detta område. Denna organisation ger ut tidskriften LANDSMEN med 4 nummer per år sedan 1990 och innehåller förutom intressanta artiklar – ofta i översättning från ryska, hebreiska, jiddish, polska med mera – även taxeringslängder, passhandlingar, donationslistor, passagerarlistor med mera. En "frågespalt" kan ge värdefulla kontakter med andra forskare. Allra mest givande är att varje nummer av LANDSMEN har översatta sammanfattningar till judiska födelse-, vigsel- och dödsdokument från 1800-talet, mikrofilmade av mormonerna, vilka dokument ofta innehåller betydligt mer information än svenska motsvarigheter. Hittills ingår över 100.000 namn från över 25 orter. Ett index över publicerade utdrag i de sex första årgångarna finns tillgängligt på en av Jewish Gens info-files på Internet (se adress ovan). Vill man prenumerera på LANDSMEN kostar det $ 28/år från Sverige inklusive porto (airmail). Man kan också köpa gamla årgångar för samma pris eller årgång 1–5 för $ 130. Landsmen ger också ut fristående publikationer. Adressen är:
En judisk släktforskarförening Judiska släktforskningsföreningen i Sverige / The Jewish Genealogical Society of Sweden Föreningen grundades formellt den 19 februari 1997 på initiativ av historikern Carl Henrik Carlsson och Maynard Gerber, kantor i den Judiska församlingen i Stockholm. De båda hade den 29 oktober 1996 anordnat ett möte, som visade på ett stort intresse. Över 40 personer hörsammade kallelsen. Sedan 2005 är man medlem i Sveriges Släktforskarförbund. Föreningen
c/o Maynard Gerber, Box 7427, 103 91 Stockholm. Tel 08-679 29 12. Ordf Thomas Fürth Epost 08.330516@telia.com Liknande "Jewish Genealogical Societies" (JGS) finns det ett flertal av i USA och i andra länder. Årligen anordnas även internationella seminarier om judisk släktforskning.
Litteratur- och länktips
|
 |
|
