Förstasidan > Tips&Råd > Jämtland
Björnön – en bys historia
Den här artikeln handlar om byn Björnön i Revsunds socken i Jämtland, om byns historia och utveckling.
Av John-Ivar Nilsson, Färjargränd 1, 831 51 Östersund
Jag har bott i Björnön i större delen av min uppväxt och har då hört många berättelser om hur det var förr i tiden i byn, i mina ungdomsår läste jag även Per Perssons bok ”Refsunds Socken i Jämtlands län”.
Där skriver författaren om de olika byarnas ursprung, sägner och tidiga bybor inom socknen. I avsnittet om min hemby berättas att ett ”kloster” skulle ha funnits i byn med en undangömd skatt. Som en ung tonåring blir man väldig intresserad av sådana uppgifter, man vill genast ut och gräva. Men man blir ganska fort nertagen på jorden, då författaren i fråga ej anses hålla sig till sanningen hela tiden. Läser man den andra upplagan till boken, nämns ingenting om något kloster eller skatt.
I höstas (1998) när jag hade möjlighet att börja studera vid Primus väcktes tanken att ta reda på mer om det man hade läst om som ung. Jag hade nu möjlighet att både studera och ”forska” i dom tankar som jag har burit med mig sedan uppväxten.
Dom här studierna har gett mig väldigt mycket, jag har också fått bra gensvar från min omgivning. I detta dokument skall jag redovisa en del av det jag kommit fram till. I slutskedet av uppsatsskrivandet har jag funnit fler intressanta uppgifter som jag tyvärr ej hunnit få plats med. Kanske det blir en del två, där jag kan presentera dom tidigare människorna i byn och även en del bygdehistoria då det finns mycket obearbetat material.
Jag kan redan nu avslöja, att jag inte hittat någon skatt.
Om du som läsare har några frågor till mig, är du välkommen att ta kontakt med mig för utbyte av tankar.
Tack till lärarlaget och elever på Primus, som jag har ”tråkat ut” med att få gensvar på mitt arbete. Tack även till alla personer, som jag har intervjuat och frågat för att kunna komma vidare med mitt arbete. Tack även till min familj som haft tålamodet, då jag suttit fast vid min dator och försvunnit in i djungeln av alla böcker jag dragit hem från biblioteket.
Jag har valt att dela upp mitt arbete enligt följande.
Historia: där jag har läst många böcker om Jämtlands historia, de flesta böckerna hänvisar dock till en och samma bok Abraham A. Hülpers, ”En Beskrivning öfver Jemtland”. Så man kan väl vara något källkritisk, då de flesta använder samma källa.
Ortnamnet: här har jag funderat lite till ursprunget till namnet Björnön, då det inte är någon ö eller rikligt med björn. Jag har pratat med en del olika språkkunniga personer och även använt boken ”Bebyggelsenamn i Bräcke kommun” av Bertil Flemström.
Geografi: där jag nämner olika geografiska namn i och i närheten av byn. Jag har även infogat en karta som jag har hämtat från Lantmäteriet.
Gårdsutveckling: där jag hämtat uppgifter från Lantmäteriet och bybor, där jag även har en bilaga om de kartor man kan finna på Lantmäteriet.
Källor: de böcker jag använt mig av, personer och institutioner.
”Wid Biörnö bys sfär eller sund förmenes det stått något hospital”. Så står det skrivit i Abraham Hülpers bok ”Samlingar till en beskrifning öfwer Norrland” år 1775. En skrivelse från ärkebiskopen Peder Petrus Philippi i Uppsala år 1335 nämns ett sjukhus/klosteranstalt i Björnön. När jag besökte minnesbanken på Länsmuseet, fann jag en fråga ställd till museet från Olle Sefastsson i Ås, angående ett kloster i Björnön. Den fanns i ett kartotek över Björnön, där fanns även en byggnadsinventering. En antikvarie hade svarat Sefastsson att det troligen rörde sig om själastugor, helgeandshus eller pilgrimsstugor och inte något kloster.
Vid ett samtal med Sefastsson hänvisar han till en rad böcker, han nämner även den nya boken om Jämtlands läns lasarettet, en bok om lasarettets historia. Länets första sjukhus skall ha legat i Björnön. Jag ringde upp författaren till boken, Ingemar Bergström. Han hänvisar till Hülphers bok.
Per Nilsson-Tannér skriver i sin bok ”Jämtland-Härjedalens Historia” att en färdled mellan öst och väst gick igenom Revsundsbygden redan före kristendomen. Till legenden hör också att det skall ha funnits ett helgeandshus eller att ett nunnekloster lär ha funnits på Lill Björnöns utmarker, där även en offerkälla fylld med klostrets dyrbarheter utpekas.
Författaren Carl Viksten nämner en pilgrimstuga i Björnöns västligaste vik. Heliga Birgitta skall ha färdats förbi stugan på sin färd till Nidaros via Hackås och Oviken för att sedan ta sig över fjällen.
Det finns en del uppgifter att den katolska cistercienserorden skall ha varit dem som bedrivit verksamhet i Björnön (ev Böleslägda). Vid samtal med historie avdelningen vid katolska kyrkan i Sverige, säger dom där att den nordligaste större verksamhet orden bedrivit var i Dalarna (Gudsberga). Eventuellt kan någon mindre verksamhet ha bedrivits där, men man har inga anteckningar om det. Man gav även ett förslag om att det kan ha kommit munkar/nunnor från Nidaros i Norge.
Sägen
En sägen berättar om en kvinna som på en julkväll skulle gå till härberget, men ramlade ner och avled. En följd av den händelse är att platsen blev känd för spökerier och stod öde en längre tid.
Soldater
Björnön tillhörde Revsunds kompani Rote 21.Några indelta soldater som levde i Björnön. Har tyvärr inte forska vidare på dessa soldater, troligtvis finns det fler.
- Jon Greovisson (Rast), död på fjället 3/1 1719 (Armfeldts fältåg mot Norge)
- Jon Raff, gift med Märit Jonsdotter 1707, (ev samma man som ovan)
- Herman Olofsson (Björndahl), dragon, gift med Britta Pärsdotter 1755.
Inflyttade
Från 1860 fram till 1895 flyttade 2.939 personer från Värmland till Jämtland, varav 3 kom till Björnön.
- Jon A. Ekström flyttade från Gåsborn 1863, yrke dräng.
- Johan Nilsson kom ifrån Stavnäs 1877, yrke dräng
- A. Jonasson-Kjellgren flyttade från Fryksände 1893, yrke okänt.
Land874 Republiktiden
1178 Norge
1537 Danmark
1645 Sverige
Stift
1570 Nidaros stift
1645 Uppsala stift
1647 Härnösands stift
Län
1646 Härnösands län
1654 Västernorrlands län
1610 Jämtlands län
Kommun
1863 Revsunds kommun
1974 Bräcke kommun
Byn ligger ca 5 mil sydost om Östersund vid Revsundssjöns övre del, den delen av sjön kallas för Björnösjön. I dagligt tal delas byn i två delar, Björnön och Lillbjörnön.
En del geografiska namn är Lappholmen, Gråberget, Böleslägda, Herrevadsströmen, Sjulsjön, Stugbergtjärn, Storsikstjärn, Lillsikstjärn, Bölesbäcken.
Det finns en del gamla kartor som Björnön utmärkt på.
1539 Olaus Magnus ”Carta Marina” skriven i Rom
1626 Andreas Buræus ”Karta över Norden”
1683 Kristoffer Stenklyfts ”Geografi karta över Jämtland”
1775 Abraham A. Hülpers ”Charta övfer Jemtland”
Det finns en teori att namnet kommer från mansnamnet Björn, men jag har ej kunnat finna någon med det namnet kommande ifrån byn.
Vid samtal med jemtspråkskunnige Bo Oscarsson varifrån bynamnet kan komma ifrån. Gav han ett förslag, som är det gamla jämtländska uttrycket Bjuru, namnet för björnhona.
Jag frågade även Gunnar Malmström i Hunge om bynamnet, han gav förslag om Bjur, det gamla uttrycket för Bäver.
Bertil Flemström skriver på uppdrag av ortnamnsarkiet i Uppsala, boken ”Bebyggelsenamn i Bräcke kommun”
Om Björnön skriver han att namnet är förled till djurbeteckningen björn. Den ö som åsyftas i namnet kan inte vara något annat än nuvarande Lappholmen, i Björnösjön. De gamla stavningarna av bynamnet visar anslutning till ordet Björ, det gamla jämtländska ordet för bäver. Här följer ett utdrag av boken, med olika stavningar från olika dokument med årtal.
Stavning år källa BYØRNØ 1428 RAP (på pergament i Riksarkivet) BIØRNØØ 1451 RAP BIØRNØ 1447 JHD (Jämtl. o. Härjed. Dipl.) BIØNØIEN 1546 DARA (Rigsarkivet, Köpenhamn) BIØRNØNNE 1546 DN (det Norska Diplomatorium) BIÖRNÖ 1556 JB (Jorde Boken) BIÖRNÖDH 1556 JB BIØRNØEN 1600 JB BIÖRNÖENN 1611 JB BIÖRNÖN 1680 JB BJÖRNÖN 1825 JB
Har kommer ett utdrag av det första kända köpekontraktet från 1477 angående Björnön (avskrift från JHD)
"Alla som detta brev ser eller läser tillkännager jag nu att min jord som kallas Björnön som ligger i Refsunds socken och som jag ärvde, nu har sålt för (sextughe impska marker) till Thora och hans son Andrissa. Åker,äng och skog inklusive fiskevatten ingår i detta köpe avtal, vittnen till det mina tillerkännande har varit kyrkoherden i Refsund, Sigurd i Finnäs och Ioan i Opne som voro nära mig i min sjuksäng på mitt fyrtiosjunde år."
Björnön A
460 hektar varav 10 hektar åker. Manbyggnad Uppf 1906, bryggstuga 1920, förmånsbyggnad 1932,
härbre uppförd på 1850-talet, loge 1875, stall o ladugård 1903, 2 hästar, 12 nötkreatur, 1 svin (enligt Gods o Gårdar 1939). Jordbruket upphörde 1976, jordbruksmarken är i dag utarrenderad.
-
1648-1692: Peder Bengtsson
1692-1718: Olof Persson
1718-1744: Per Olovsson
1744-1794: Per Persson
1794-1822: Nils Persson
1822-1836: Jonas Persson
1836-1855: sterbhus
1855-1892: Nils Jonasson
1892-1933: J.A.Nilsson
1933-1974: N.P. Nilsson
1974-: Bengt Nilsson
Björnön B443 hektar varav 9 hektar åker. Manbyggd uppf. 1878, sommarstuga 1700-talet, stall och ladug. 1867, Loge 1892, härbre 1898. 4 hästar, 12 nöt, 2 svin. Från 1648 till 1794 hade gården samma ägare som ovan (enligt Gods o Gårdar 1939). I dag har gården 22 nötdjur
-
1794-1828: Per Persson
1828-1858: Nils Persson
1858-1895: Magnus Nilsson
1895-1944: Nils E Magnusson
1944-1973: Nils J. Magnusson
1973-1997: Olof Magnusson
1997- : Per Magnusson
Björnön C (1:10)4 hektar åker, 2.4 hektar äng, 15 hektar skog. I ladugården fanns plats för 8 kor, i stallet 2 hästar, som regel hölls 7 kor och 2 hästar.(enligt akt 484 på Lantmäteri) I dag är marken utarrenderad.
-
1867-1892: Nils Nilsson
1892-1910: Sunds AB
1910-1936: Jöns Jönsson
1936-1981: Verner Norman
1981-1992: Dödsbo
1992- : Barbro Norrman
Björnön D (1:5)Totalt 19 hektar mark / skog. Gården togs i bruk år 1920. På gården har i genomsnitt funnits, 5 nöt, 1 häst, 1 svin. I dag finns det 2 hästar.
-
1920-1943 : Sven-Petter Olsson
1943-1975: Oskar Olsson
1975- : Gösta Norrman
Björnön E (1:14)Fastigheten har 1550 kvm. Byggdes år 1925.
-
1925-1968 : John Nilsson
1968-1992: Elsa Johansson
1992- : Dagny Johansson
Björnön F (1:30)Fastigheten har 1,37 hektar, byggdes 1795, flyttades från Binnnäset till Björnön 1958.
-
1958-1972: Ivan Forsberg
1972- : Margareta Boman
Björnön G (1:31)Fritidsbostad, med en tomt på 2261 kvm, byggdes 1982.
-
1982- : Birgitta Andersson
LANTMÄTERI kartor, handlingar från 1836
LANDSARKIVET tillhörighet, soldater
MINNESBANKEN kapslar, byggnadsinventering
BÖCKER
ABRAHAM. A. HÜLPHERS Samlingar till en beskrivning…1775
PER PERSSON Refsunds socken (1923, 1936)
PER NILSSON TANNÉR Jämtlands historia
INGEMAR BERGSTRÖM Lazarettet, Jämtlands första i Björnön
BERTIL FLEMSTRÖM Bebyggelse namn i Bräcke kommun
AXEL GRINDE Inflyttade från Värmland
Ett flertal böcker om Jämtlands historia.
Björnön nämns i dessa böcker och handlingar, i de flesta fall är det någon by bo som vittnat vid olika tingshandlingar.
ÅR BOK 1428 JHD 1 s210, RAP 1447 JHD 1 s290 1451 JHD 1 s290, RAP 1463 JHD 2 s39, RAP 1471 JHD 2 s79, RAP 1546 DARA 1566 JB 1600 JB 1611 JB 1680-1761 JB 1825-1881 JB 1541 DN 14 s791 1545 DN 14 s809 1548 DN 14 s839,840 1550 DN 15 s714 1551 DN 15 s740 1553-54 DN 15 s747,748,751,758,759.DN: DIPLOMATARIUM NORVEGICUM
DARA: RIGSARKIVET, KÖPENHAMN
JB: JORDEBOK
JHD: JÄMTLAND OCH HÄRJEDALENS DIPLOMATARIUM
RAP: PERGAMENTSBREV I RIKSARKIVET STOCKHOLM
Även andra böcker:
Jämtländska Räkenskaper 1564-1571,1-2.
Jämtlands läns fornminnes förenings tidskrift.
Om du vill se på gamla kartor över Björnön kan du göra ett besök vid Lantmäteriet i Östersund, de tar kostnadsfritt fram kartor och akter. Med hjälp av min lathund beställer du fram det aktnummer du vill se närmare på, då får du karta och en akt som beskriver vilken typ av jobb lantmätaren har utfört. Be också att få fram den aktuella kartan som gäller i dag (Ekonomisk karta 185. 42), för att jämföra likheter och skillnader med de gamla kartorna.
