Så bodde bönderna i Fräkne förr

Av Ingeborg Brunkhorst, Lund

■ 1775 bestämde man hur en bondgård i Fräkne i Bohuslän skulle vara byggd. Om detta skriver etnologen Ingeborg Brunkhorst. Fler artiklar av henne kan du läsa här.

I en dombok från 1770-talet får vi veta, att vid brandstod betalades så mycket ut, att det räckte till en ryggåsstuga. Hela gården med alla byggnader beskrivs noga: så och så många stockar och bräder och spikar, så och så många drängedagsverken. Norm för bönderna på den tiden var alltså ryggåsstugan. Måtten anges också, och troligen var alla lika stora. I bouppteckningar kan man spåra ryggåsstugor. En ryggåsstuga hade fönster i taket och inga gardiner. Där fanns en väggfast hörnbänk, ett bord och ett försäte, dvs en bänk på yttre sidan av bordet, och högst en stol. Bänken i hörnet tas inte upp i bouppteckningen. Har möblerna sett ut så här, har de troligen stått i en ryggåsstuga.

Men vad gjorde bönderna, när de tröttnat på sina ryggåsstugor och ville bo större och bättre? Några byggde sig väl en enkelstuga, dvs en stuga på ett rum och kök. Man ser också den i bouppteckningar. 7 stolar t.ex. torde vittna om att det har varit en enkelstuga. Gardiner fanns. Men ingen bondgård har idag en så enkel manbyggnad. Enkelstugorna har ersatts av något större och bättre. Men det finns enkelstugor kvar som torp, t ex soldattorp, Vadet t ex, eller Gadera långt uppe i Kärrsdalen, som förvandlats till sommarstugor.

Det fanns nog också bönder, som byggde sig större hus. Den vanligaste typen av manbyggnad på en bondgård är än idag det bohuslänska dubbelhuset. Det hade tre rum och kök på nedre botten och en vindskammare på gaveln. Det är ett mycket vackert hus. Reser man med buss från Ljungskile förbi Åh och till Rossbyn, så ser man många. De dominerar kulturlandskapet och förskönar det. Ett exempel är det gula huset på Berg bredvid den långa röda ladugården, ett utsökt vackert hus och inte förstört av tillbyggnader. Hur länge får det stå?

Den andra vanliga typen är ett större hus i två våningar. På Ulvesund kan vi se båda dessa typer bredvid varandra. Det ena tillhör Olofssons, det andra Hagmans. Båda dessa är byggda omkring 1850. I samband med skiftet byggdes många nya hus, både för dem som flyttade ut ur byn och för dem som stannade kvar.

I hus av en helt anan typ bodde officerare, präster, länsmän osv. Också om dem får vi veta en del i domböcker och bouppteckningar. Av den sexdelade typen finns det hus kvar, men de hus, där salen går tvärs genom huset är sällsynta.

Standard 1775
Eftersom det gång efter annan hände, att hus brann ner och brandstod måste betalas ut, lade man fast en standard för husen på en bondgård på vintertinget (nr 21 och 22) 1775.

1. I mangården
Till ryggåsstugan med kammare och förstuga bestås:
6 tolfter 6 alnars timmer
3 tolfter till sparrar
fyra stycken torvvallar , nio alnar långa med avhuggningar
6 tolfter 6 alnars bräder till ....
10 tolfter do do till inrede av golv, dörrar, väggfasta bord, bänkar och sängar
3 skeppund näver till tak
torv och täckarelön
4 stycken fönster i stugan och kammaren tillhopa i storlek efter bondevis i orten
spis i stugan och bakugn
tvenne låsar och tre par gångjärn
1000 stycken enkel och dubbel spik
60 stycken drängedagsverken och 20 ökedagsverken på egen kost.

2. För gästestugan å boställehemman bestås hälften av materialet och dagsverken mot föregående hus, men som å bondehemman här å orten uti allmänhet gästestuga ej brukas, ty vilja häradsborna inte samtycka till brandstod för detta hus å annor gård än bostället.

3. Till enkel bod med loft bestås
6 tolfter 12 alnars timmer
18 stycken sparrar
2 stycken mullrevor 10 alnar långa
3 tolfter 6 alnars bräder till s...
1 och ½ skeppund näver
6 tolfter 6 alnars bräder till tvenne golv, dörrar och trapp
100 stycken spik
40 drängedagsverken

4. Redskapshus, därtill bestås
2 tolfter 6 alnars timmer
3 tolfter 5 alnars vrakbräder eller sågbakar
12 stycken drängedagsverken

5. Hemlighus, därtill bestås
1 och ½ tolft timmer, 12 alnar långt
en olft bräder av 6 alnars do
6 stycken drängedagsverken

I ladugården
6,7. till stall, två lador och loga i sambyggnad bestås
30 tolfter 12 alnars timmer
½ tolft timmer till mullrevor och torvvalar
25 tjog halm
1 och ½ tolft plankor till logegolv
3 tolfter 6 alnars bräder till dörrar, logeportar och vindsked
100 stycken spik
1 tolft timmer till stallespilt, lås och gångjärn till logeportarna för stall och lador
56 drängedagsverken

8,9. Till fä- och fårhus sambyggda bestås
6 tolfter 6 alnars timmer
2 tolfter 12 alnars timmer
2 tolfter do till båsar och golv
3 tolfter sparrar
½ do torvvalar
6 tolfter läkten
1 tolft bräder till vindsked och dörrar
20 stycken spik
1 lås och 4 stycken gångjärn
15 tjog långhalm
50 stycken dagsverken

10. Svinhus därtill bestås
½ tolft timmer
1 tolft 6 alnars bräder till tak, dörr och vindsked
50 stycken spik
3 stycken dagsverken

 

 
Nättidningen RÖTTER ges ut av
Allén 7, 172 66 Sundbyberg tel 08-440 75 50
ISSN 1402-9596
 
Sveriges Släktforskarförbund är det sammanhållande organet för den svenska släktforskarrörelsen. Förbundet har till ändamål att tjäna medlemsföreningarnas syften, bevaka och tjäna släktforskningens intressen, samarbeta med andra organisationer, samt sprida kunskap om släktforskningen som ideell rörelse, kulturfaktor och vetenskap