
|
Så bodde bönderna i Fräkne förr Av Ingeborg Brunkhorst, Lund ■ 1775 bestämde man hur en bondgård i Fräkne i Bohuslän skulle vara byggd. Om detta skriver etnologen Ingeborg Brunkhorst. Fler artiklar av henne kan du läsa här. I en dombok från 1770-talet får vi veta, att vid brandstod betalades så mycket ut, att det räckte till en ryggåsstuga. Hela gården med alla byggnader beskrivs noga: så och så många stockar och bräder och spikar, så och så många drängedagsverken. Norm för bönderna på den tiden var alltså ryggåsstugan. Måtten anges också, och troligen var alla lika stora. I bouppteckningar kan man spåra ryggåsstugor. En ryggåsstuga hade fönster i taket och inga gardiner. Där fanns en väggfast hörnbänk, ett bord och ett försäte, dvs en bänk på yttre sidan av bordet, och högst en stol. Bänken i hörnet tas inte upp i bouppteckningen. Har möblerna sett ut så här, har de troligen stått i en ryggåsstuga. Men vad gjorde bönderna, när de tröttnat på sina ryggåsstugor och ville bo större och bättre? Några byggde sig väl en enkelstuga, dvs en stuga på ett rum och kök. Man ser också den i bouppteckningar. 7 stolar t.ex. torde vittna om att det har varit en enkelstuga. Gardiner fanns. Men ingen bondgård har idag en så enkel manbyggnad. Enkelstugorna har ersatts av något större och bättre. Men det finns enkelstugor kvar som torp, t ex soldattorp, Vadet t ex, eller Gadera långt uppe i Kärrsdalen, som förvandlats till sommarstugor. Det fanns nog också bönder, som byggde sig större hus. Den vanligaste typen av manbyggnad på en bondgård är än idag det bohuslänska dubbelhuset. Det hade tre rum och kök på nedre botten och en vindskammare på gaveln. Det är ett mycket vackert hus. Reser man med buss från Ljungskile förbi Åh och till Rossbyn, så ser man många. De dominerar kulturlandskapet och förskönar det. Ett exempel är det gula huset på Berg bredvid den långa röda ladugården, ett utsökt vackert hus och inte förstört av tillbyggnader. Hur länge får det stå? Den andra vanliga typen är ett större hus i två våningar. På Ulvesund kan vi se båda dessa typer bredvid varandra. Det ena tillhör Olofssons, det andra Hagmans. Båda dessa är byggda omkring 1850. I samband med skiftet byggdes många nya hus, både för dem som flyttade ut ur byn och för dem som stannade kvar. I hus av en helt anan typ bodde officerare, präster, länsmän osv. Också om dem får vi veta en del i domböcker och bouppteckningar. Av den sexdelade typen finns det hus kvar, men de hus, där salen går tvärs genom huset är sällsynta.
Standard 1775
1. I mangården 2. För gästestugan å boställehemman bestås hälften av materialet och dagsverken mot föregående hus, men som å bondehemman här å orten uti allmänhet gästestuga ej brukas, ty vilja häradsborna inte samtycka till brandstod för detta hus å annor gård än bostället.
3. Till enkel bod med loft bestås
4. Redskapshus, därtill bestås
5. Hemlighus, därtill bestås
I ladugården
8,9. Till fä- och fårhus sambyggda bestås
10. Svinhus därtill bestås
| ||
![]() | ||
|