Ett bonadsmotiv på irrvägar

Av Ingeborg Brunkhorst, Lund

■ Om ett bonadsmotiv på egendomen Skogstorp vid Göteborg, byggt 1889 av Fritz Oskar Hasselblad, skriver här etnologen Ingeborg Brunkhorst. Den store Viktor Rydberg skymtar i bakgrunden. Fler artiklar av henne hittar du här.

En vacker sommardag promenerade jag från Lyckornas gamla ångbåtsbrygga, förbi badplatsen och uppför en lång backe rakt västerut. När jag kommit upp för den backen, såg jag till min förvåning ett hus med en målning på gaveln med ett motiv, som jag kände igen - det var hämtat från sydsvenska bonader. Alla vet, vad dalmålningar är, och sydsvenska bonader liknar dem mycket.

De var målade på gamla hopsydda tygrester och prydde stugan - ryggåsstugan - framför allt vid juletid. Förlagorna var ofta kistebrev. På målningen på gaveln ser vi längst till vänster en borgliknande byggnad, vidare en jägare, som avlossar ett skott. Röken står som en ballong ur bössans pipa. Jägaren skjuter mot ett lejon och en enhörning, de två vanligaste djuren i bibeln. Men hur kan djuren vara så dumma, att de rusar rakt mot jägaren? På andra bonader finns det ibland en förklaring till detta - de jagas av en hund. Här har hunden istället placerats intill jägaren.

Motivet är på de sydsvenska bonaderna ofta förenat med en framställning av bröllopet i Kana. Förlagan torde ha varit ett kistebrev, men det har ingen lyckats hitta, och så förblir också gåtan olöst, vad detta motiv egentligen avser. Det kan vara urgamla föreställningar om Jungfru Maria och enhörningen, som ligger bakom. Det lockar vår fantasi.

Men hur kom det här motivet till annexet till Villa Skogstorp på Lyckorna, för det är där det sitter? Låt oss se tillbaka till den förste ägaren av Skogstorp!

Fritz Oskar Hasselblad, född 1844, handlande i Göteborg och av den kända göteborgssläkten, byggde Skogstorp 1889. Hans syster Susen var gift med Viktor Rydberg. Hans konstnärligt begåvade dotter Annie, född 1887, har enligt den muntliga traditionen målat motivet på annexet. Hon gifte sig med löjtnant Valdemar Liungman (med i). Han togs in i den hasselbladska firman, men läste Rydbergs Fädernas gudasaga och blev så fängslad, att han ägnade resten av sitt liv åt folkminnesforskning. Han blev snabbt docent. Annie har alltså rört sig i kretsar, där intresse fanns för gammal folkkonst. Och då är det begripligt, att hon valde ett motiv från en sydsvensk bonad.

Valdemar Liungman gav 1945 ut en tidskrift, Bäckahästen. I den berättar Annie "Några barndomsminnen kring Viktor Rydberg". På väggen i hennes föräldrahem hängde en bild av Viktor Rydberg. Han var ofantligt avhållen och uppburen av sina närmaste. Långt efter sin död kom han att dominera deras tankevärld. En av de yngre medlemmarna i familjen, som inte hade upplevt en personlig kontakt med den store mannen, sade en gång: "Skulle vi inte kunna hitta på att tala om någonting, som farbror Viktor Rydberg aldrig talat om?"

Rydberg har nog aldrig varit på Skogstorp, men hans ande svävar ändå över det. Skogstorp är byggt i en tidstypisk villastil med drag framför allt av norsk bondgård, men högt som en medeltida borg. Vad Viktor Rydberg fasthöll i ord i Fädernas gudasaga, det har arkitekten - vem han nu kan vara - fasthållit i trä. Rötterna är att söka i de nationalromantiska stämningarna i slutet av 1800-talet. Men går man in i villan, tror man sig snarare vara i en borgerlig stadsvåning. I hallen finns en bänk i karvsnitt, alltså vikingastil, i matsalen står en väldig renässansmöbel i ek. Ett bredvidliggande rum har möbler i rokoko. Det är en tidstypisk möblering.

Rydberg finns med i de sentenser, som pryder en vägg och en dörr i villan. "Var glad och glöm dig själv och dö med mod. För den som mäktat det, var världen god", heter det. Och vidare: "Skönj all trevnad. Skyl all brist, och minns det bästa blott." Det är inte så lätt att leva upp till de här råden. Så nog kan man tänka sig, att Viktor Rydbergs anda kunde bli tung för en ung generation. Själv var han heller inte alltid så glad.