Om domböcker och folkliv
Artiklar av Ingeborg Brunkhorst

■ Etnologen Ingeborg Brunkhorst i Lund (född Ljungman 1911) är filosofie licentiat och före detta lektor vid Farsta gymnasium. Hon har forskat i domböcker, särskilt bohuslänska och sydsvenska, och publicerat resultat i Släktforskarnas årsbok 1995–97. Här finns ytterligare artiklar av hennes penna.

Ur Domböckerna

"Få källor ger så rik kunskap om människors förhållanden som domböckerna. De vittnar inte bara om brott och straff utan även om hur människor reglerat sina relationer sinsemellan, hur de har handskats med sina ägodelar och sin ekonomi. Domböckerna är fyllda av ögonvittnesskildringar av olika situationer i privatlivet, i arbetslivet, på vägar, gator och torg, i hemmen, på värdshus, i skogar, på åkrar och ängar, sjöar och vattendrag. Vi får inblickar i hur människor påverkats av krig, fred, sjukdomar, fattigdom - allt i domböckerna förankras i sitt historiska sammanhang. I domböckerna blottläggs relationer mellan man och hustru, mellan rik och fattig, herrar och tjänare, makthavare och underlydande. Det förgångna lever fortfarande mellan dombokens pärmar."

Elisabeth Reuterswärd, 1:e arkivarie, Lunds landsarkiv.

Mitt möte med domboken
Intresset väcktes av farmors morfar, länsman Wallström på Ödsmåls gård i Bohuslän, född 1776 i Västerbotten.
 
Ting - nöje och fostran
Om hur det gick till att hålla ting i Inlands Fräkne härad i Bohuslän på 1770-talet.
 
Följande artiklar, numrerade 1-12, har varit publicerade i tidningen Bohusläningen 1988-1989.
 
Landstrykare kom i fängelse (1)
Ur Fräkne härads domböcker på 1770-talet.
 
Fräknebor i många tvister om ägor (2)
Oklara gränsdragningar under 1770-talet.
 
Skogrikt härad med många svedjeåkrar (3)
Delade meningar om svedjevanan i Fräkne.
 
Självsvåld bestraffades på häradstinget (4)
Ur Fräkne härads domböcker på 1770-talet.
 
Få domar för våld i Fräkne (5)
Nyktra och fridsamma bönder – eller var de?
 
När flickorna blev med barn (6)
Ur Fräkne härads domböcker
 
Våldtäkt och hor försökte man dölja (7)
Länsman glömde, flickan ljög.
 
Gott om lönnkrogar i Inlands Fräkne härad (8)
Domböckerna vittnar om sammanhållning
 
Ekarna var kronans egendom (9)
Många mål om olaga hygge
 
Åtal för tredska och ovilja (10)
Fräknebönderna skjutsade – men ovilligt
 
Livet vid Kolbengtserödsjön (11)
Jordbruk, dämmen och flottning
 
Cahmans väg – smuggling förbi Uddevalla (12)
När "polske baronens" väg kom inför häradsrätten
 
Dombok för år 1773 (Inlands Fräkne härad)
En genomgång av samtliga mål som behandlades i Inlands
Fräkne härad år 1773.
 
Så bodde bönderna i Fräkne förr
1775 bestämde man hur en bondgård i Fräkne
skulle vara byggd.
 
Några exempel på rättsfall
Följ med på ting i 1600- och 1700-talens Bohuslän! Vilka brott gjorde sig
folk skyldiga till på den tiden - och vad blev straffet?.
 
En allmän arbetskarl i det gamla bondesamhället
En historia från Höks härad i Halland på 1820-talet.
 
Osämja på hemvägen från kyrkan.
En historia från Höks härad i Halland år 1810.
 
Tre lönskalägen
Tre exempel på hur utomäktenskapliga barn handlades vid häradsrätterna.
 
Ett rövarband i Kronobergs län 1827
Ur Gustaf Carlssons bekännelse.
Släktforskning
 
Carl Ljungman (1840-1901)
Om en mångkunnig men inte helt framgångsrik lantbrukare
i 1800-talets Bohuslän.
 
Elise Signeuls första resa till Stockholm 1847
Följ med på krogar och museer i 1840-talets Stockholm!
 
Min stränge morfar
Om P.L. Ekstrand i Uddevalla.

Sydsvenska bonader

Ett bonadsmotiv på irrvägar
Ett bonadsmotiv på Skogstorp, byggt av Fritz Oskar Hasselblad, född 1844. Den store Viktor Rydberg skymtar i bakgrunden.

Bonadsmålaren Johannes Persson i Knäred
Om en folkkonstnär på 1830-talet i Halland. Här kan också läsas om termen "folkkonst".

De konstiga sunnerbohusen
Varför ser de ut som de gör? Förklaringen är enklare än du anar.

Vitsar

Vitsar från 1901
Poänger saknas inte.

Uppdaterad / Updated 26 maj 2004