Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
- Du är här:
- Start
- Litteratur-sök
- Landskap
- Närke
- Företagarfursten och framväxten av den starka staten
Litteratur-sök
Företagarfursten och framväxten av den starka staten
Författare: Lennart Hedberg
Utgivare: Örebro Studies
Tryckår: 1995
Antal sidor: 382
Denna avhandling har underrubriken Hertig Karls resursexploatering i Närke 1581-1602. Ur baksidestexten kan följande citeras: I sitt testamente hade Gustav Vasa försökt förhindra att det svenska riksbygget skulle raseras efter hans död. De äldste av de fyra sönerna skulle få kungakronan och de övriga skulle garanteras en fortsatt furstlig levnadsstandard genom att få disponera skatteinkomsterna från var sitt hertigdöme. Gustav Vasas tankar visade sig som bekant vara blott fromma förhoppningar. Osämja och stridigheter sönerna emellan präglar perioden efter hans död. Först i slutet av 1590-talet är maktkampen över. Karl, den yngste av hans söner, stod då som rikets obestridde härskare. Historikerna har mest skildrat Karl som den hårdföre och skrupelfrie maktpolitikern. I den här boken kompletteras den bilden. Vi får följa en idogt verksam territorialfurste i rollen som företagare. Hertigen lyckas arrangera exploateringen av sina tillgångar så väl att han under 1580-talet kan bygga upp en stark stat i staten. I kungariket är samtidigt statsbankrutten hotande nära på grund av en vidlyftig Östersjöpolitik. För hertigen är kriget nära men ändå på nyttigt avstånd. Med skatteuttaget som rörlig bas utvecklar hertigen i sitt territorium ett effektivt resursutnyttjande med hjälp av en hårt kontrollerad förvaltningsapparat. Hans position är så stark, att furstendömet liknar ett ekonomiskt-politiskt reservat i kungariket Sverige. I Närke skapar han ett industriellt centrum kring Dylta svavelbruk. En stor resursslukare är det improduktiva men politiskt viktiga slottsbygget i Örebro. Bland hertigens arbetskraft finns bönder, tvångsutskrivna drängar, arbetsvandrande dalkarlar, knektar, fattiga och fångar vid sidan av en växande skara yrkesspecialister. Genom en målmedveten hantering av ett i Karls händer mycket flexibelt skatteuttag och en strängt dirigerad distribution av de utkrävda prestationerna lyckas Karl mobilisera attraktiva handelsvaror som spannmål, järn och svavel i sådan omfattning, att han kan agera som storköpman på den växande nationella och internationella marknaden. När han kring 1590 börjar engagera sig i de rikspolitiska angelägenheterna sker det i rollen som kapitalstark långivare. Från och med 1590-talet är kriget motorn som driver hertigens exploatering vidare. Resursbehoven blir allt större och därmed prestationskraven på undersåtarna. Trots en frenetisk jakt på sådant som kunde finansiera kriget uppstod snart ett alarmerande gap mellan tillgångar och utgifter. Problemet blev det allt överskuggande bekymret för den svenska statsmakten så länge dess ambitioner gällde stormaktsvälde.
2012-11-18