i Rolfstorps socken
av
Ingemar Rosengren

Innehållsförteckning
Förord
Hemman och gårdar. Översikt
Storskifte
Laga skifte
Stenstorps och Ugglarps byar före Laga skifte
Gårdarna och folket
ÅBOR OCH ARRENDATORER
BÅTSMÄN
TORPARE OCH BACKSTUSITTARE
Lilla Börgestugan
Falckastugan
Kolakullen
Vråen
Håkulla
Horsåsaslätt
Makärr
Garvaretorpet
Kärleken
Högabergshåla
Högabergsslätt
Backstuga vid Ugglarp
Skansen
Backstuga vid Ugglarp #3

Förord

Denna bok är en på några ställen rättad och något utvidgad version av en tidigare som jag gav ut 1996.

Den innehåller först några upplysningar om byarna Stenstorp och Ugglarp. Sedan följer dess huvuddel, som är en så långt som möjligt fullständig förteckning över alla som bott i dessa byar från slutet av 1600-talet, då källskrifterna blir tillräckligt rika för att möjliggöra en sådan förteckning, till ungefär år 1900.

Personerna är ordnade familjevis och fördelade i tidsföljd på sina respektive gårdar, torp och stugor. Det lilla som källorna berättar om dem, förutom deras namn och levnadsdata, har också tagits med.

För att fullt ut kunna utnyttja en dator när jag arbetade med denna bok, har jag varit tvungen att stava alla person- och ortnamn på samma sätt vid varje tillfälle de förekommer. Jag har valt att stava på modernt vis.

Till tjänst åt de läsare som saknar lokalkännedom har jag överallt angivit i vilken socken omnämnda gårdar och byar ligger. Saknas socken-angivelse ligger gården eller byn i Rolfstorps socken.

Innehållsförteckning och en lista på använda förkortningar finns på sista sidan.

Hemman och gårdar Översikt

De fetstilta bokstäverna betecknar de ursprungliga gårdarna. Övrigt är delade, sammanslagna eller nybildade gårdar.

Storskifte

Med början år 1770 ägde ett storskifte rum i byarna Stenstorp, Ugglarp, Aleslöv och Hafstorp. (Särskilt många storskiften har inte genomförts i Hallands län, men detta är alltså ett av dem.)

Förmodligen på grund av ovana, både från myndigheternas och markägarnas sida, gick det på tok med detta skifte. Svårigheterna bottnade i att några bönder överklagade skiftet. Häradsrätten måste därför uppskjuta ikraftträdandet. Andra åbor, troligen dåligt underrättade om detta och okunniga om hur ett skifte skulle gå till, tog ändå i besittning den jord de trodde sig ha blivit tilldelade, skördade gröda de ej sått och sådde ny. De tidigare ägarna till jorden försökte hindra detta - i några fall med våld.

Häradsrätten bestämde då att allt tills vidare skulle återgå till det gamla, vilket ledde till ytterligare osämja och processer, bl.a. om rätten till det som blivit skördat och nysått. Alla åborna i Stenstorp och Ugglarp, så när som på en enda, agerade i en sådan process, där de fyra på Ugglarp #3 (plus några åbor i Hafstorp) stod mot alla de övriga. Det var de sistnämnda som tagit rätten i egna händer.

Det tog ytterligare ett par år, innan skiftet var genomfört. Det fick till resultat att ägoblandningen de fyra byarna emellan betydligt minskade, men den förblev ändå stor. (Ett storskifte avsåg att varje hemman skulle få sina ägor samlade på ett enda ställe. Därför kan man säga det storskifte som nu beskrivits var misslyckat.)

Laga skifte

Ett sådant genomfördes under åren 1826 - 30 i ett skifteslag som bestod av ovannämnda fyra byar plus enstaka hemmanet Djurarp. Laga skifte krävde ovillkorligen att ett hemmans eller en gårds ekonomibyggnader skulle stå på ägarens egen mark. (Detta krävdes inte vid storskifte.) Vidare skulle varje brukningsenhet ha sin mark på så få ställen och med så raka gränser som möjligt. I ifrågavarande skifte fick alla hemmanen sin mark på högst två ställen, och endast ett hemman - Stenstorp #2 - behövde flytta sina hus. Så i dessa avseenden var skiftet framgångsrikt. Men priset för detta fick betalas med att flertalet skiften blev extremt långsmala. Värst var nog Ugglarp #1, vars enda skifte sträckte sig från Iglasjön ända ner till Himleån.

Byarnas samfällda utmarker skiftades också.

Detta var ett skifte mellan hemmanen. För att varje åbo skulle få sin helt egna jord att bruka krävdes hemmansklyvningar. Sådana genomfördes allmänt under de följande årtiondena.

Ugglarps by före Laga skifte Ägogränserna före skiftet är något förenklade. De tunna, heldragna linjerna tvärs över kartorna är gränserna mellan hemmanen efter Laga skifte.

Gårdarna och folket

Nu följer en förteckning över alla som varit bofasta i Stenstorp och Ugglarp från slutet av 1600-talet till ungefär år 1900, med undantag av anställt tjänstefolk. Personerna är ordnade familjevis i tre spalter: i första spalten manliga åbor, i andra deras hustrur och i tredje deras barn.

Under eller efter varje namn står personens födelse- och dödsår. Under de gifta kvinnornas namn står året för deras vigsel. Årtal inom parentes anger den tid vederbörande varit åbo. (Beteckningen åbo har använts även mot slutet av 1800-talet, när det rätteligen bort stå t.ex. hemmansägare eller lantbrukare.)

Det finstilta är ytterligare upplysningar om personer och gårdar.

ÅBOR OCH ARRENDATORER

GÅRD G UGGLARP #1

Essbjörn åbo senast 1690 enl. jordeboken.

Mårten Nilsson kom från Klastorp, Träslöv sn.

Gertrud Gunnesdotter kom från Ryen, hade enl. sin bouppteckning en bror i Gödstad, kanske f där.

Karin Torbjörnsdotter var f på gård K. Hon gifte om sig med nästa åbo (eller arrendator).

År 1738 blev drängen Jöns Björnsson (den äldre) och "kvinnspersonen" Ingeborg Svensdotter i Hafstorp, 38 år gammal, åtalade för lägersmål, som hade pågått i tre års tid på ett höränne på Jöns fars gård - även mitt i vintern. Ett resultat av förbindelsen blev gossen Lars, f nyssnämnda år.

Kvinnan berättade i rätten, att när hon blivit med barn hade drängen sökt övertala henne att rymma till Danmark och erbjudit henne skjuts till ett stycke bortom Falkenberg samt pengar för den fortsatta resan. Drängen nekade envist till detta, men tvingades slutligen att erkänna faderskapet.

Båda dömdes att böta, att sitta en söndag på pliktapallen i Rolfstorps kyrka och att undergå uppenbart skriftermål. (Så straffades vanligen ogifta personer som legat med varandra. Straffet innebar att delinkventerna, som de kallades, under en högmässa fick sitta på en särskild för detta ändamål avsedd bänk, "horpallen", på väl synlig plats i kyrkan och dessutom få en grundlig utskällning av prästen inför hela menigheten.)

Vid rättegången framkom att Ingeborg vid två tidigare tillfällen varit straffad för lägersmål.

Den yngre Jöns Björnsson var från ca 1765 och ett tiotal år framåt skomakare och bosatt på gården. Hans fru var f på Skärte #3, där han i och med sitt giftermål blev åbo.

Helge Björnsson blev backstusittare i stugan Lyserna vid Mute.

Vigselnotisen säger ej varifrån Torbjörn kom. Han var nog inte åbo.

Olof Håkansson Lind kallas i vigselnotisen rotebåtsman från Stenstorp. Hans hustru Margareta dog troligen som änka 1801. De bodde på Linnetorpet vid Aleslöv.

Anders Torbjörnsson kallas i vigselnotisen sockenskomakare. Familjen bodde i Klevastugan.

Inger Andersdotter kom från Valinge sn.

Vigsaelnotisen säger inget om var Karin var född, bara att hon var tjänstepiga på gården. Hon överlevde maken.

Anders Björnsson tycks vara den ende av åborna i Stenstorp och Ugglarp som inte var indragen i processen efter storskiftet.

Bengt var f i Valinge sn, troligen i Säm. Familjen flyttade till Mute #1 mellan 1791 och 1803. Bengt blev åbo där.

Karins födese är ej noterad i kyrkoboken.

Kasper Bengtsson blev åbo på gård C.

Det är sannolikt att gårdens ägare, prosten Rodhe i Valinge, vid mitten av 1790-talet ersatte sina båda åbor på Ugglarp #1 med en enda, nämligen Nils Ingelsson. Se nedan under gård G + H !

GÅRD H UGGLARP #1

Anna Andersdotter gifte om sig med nästa åbo

En Anna Olofsdotter gifte sig 1697 med Olof Persson från Attarp, Skällinge sn. Denna Anna kan vara d t Olof Björnsson.

Lars var f på gård F. Inger överlevde honom.

Anders Andersson kom från Valinge sn. Ingrid Svensdotter var d t Sven Attesson, gård L.

År 1723 fick hustrun Ingrid Svensdotter tvillingarna Anders och Nils, den senare ihjällegad av modern samma år. Maken förnekade faderskapet och stämde sin hustru för lägersmål med drängen Lars Håkansson. Hon erkände och straffades med risning. Anders sökte sedan skilsmässa., vilket han inte fick.

År 1729 fick Ingrid Svensdotter en dotter Börta, som Anders Andersson förklarade sig ej vara far till. Han gick vid rättegången ed på att han ej varit när sin hustru under de 40 veckorna närmast före barnets födelse. Rätten förklarade därför barnet för oäkta och modern skyldig till hor. Som barnafader utpekades och dömdes ogifte båtsmannen Anders Olofsson i Stenstorp.

Prästerskapet uppmanade enträget Anders att förlåta sin hustru, men han vägrade och anhöll på nytt om skilsmässa, vilken beviljades 1730. Han bodde då hos sin bror i Säm, Valinge sn, troligen torpare.

Ingrid Svensdotter blev år 1732 tvungen att stämma Anders Olofsson för att få honom att bidraga till underhållet av deras gemensamma barn.

Nils var sannolikt f på Skärte #7 och s t Sven Håkansson och Kerstin Björnsdotter. (Han finns ej i födelseboken.) I hans bouppteckning står det nämligen att hans syster var Kerstin Svensdotter, g m Anders Larsson, gård K1, och domboken säger att dennes svåger var ämndemannen Sven Svensson i Aleslöv, och denne var säkert s t ovannämnda Sven och Kerstin i Skärte.

Estrid Björnsdotter var f på gård G. Hon gifte om sig med nästa åbo.

Nils Svensson blev 1742 stämd av Måns Torbjörnsson, gård K2, för att han slagit Måns hustru, när hon gick in i Nils beteshage för att hämta några av sina får, som tagit sig in dit. Målet slutade med förlikning.

Sven Nilsson var åtminstone vid mitten av 1760-talet skomakare och bosatt på gården.

Erik Larsson kom från Säm, Valinge sn. Hans födelseår ovan enl. Rolfstorps kyrkobok. Men hans bouppteckning visar att hans far sannolikt var Lars Andersson, åbo på Olofstorp #2, Valinge sn, som dog 1710.

Barnen Börge och Gertrud finns ej i socknens födelsebok, däremot i bouppteckningen efter fadern.

Nils Eriksson fick 17 år gammal en uä dotter Ingrid med en pigan Inger. Han flyttade enl. vigselnotisen med hustrun till torpet Kulparps Klev.

Enl. vigselnotisen var Börta tjänstepiga på gården.

Inhysesmannen Anders Nilsson, hans hustru Börta Larsdotter och deras dotter Anna blev 1785 stämda, dottern för att ha stulit från Börge Bengtsson i Säm och föräldrarna för att ha mottagit tjuvgodset, som var pengar. Alla tre nekade hårdnackat och blev frikända i brist på tillräcklig bevisning, trots att Anna tidigare bekänt för kyrkoherden.

Enl. vigselnotisen var Nils från Brostorp, Skällinge sn. Familjen flyttade nog till Valinge sn, eftersom dottern Stina blev vigd där.

Sven Olofsson var f på Torsbäck. Han var torpare på Trekanten under Rp #5.

Det är troligt att gårdens ägare, prosten Rodhe i Valinge, ca 1800 ersatte sina båda åbor på Ugglarp #1 med en enda brukare som var arrendator, nämligen Nils Ingelsson.

GÅRD G + H UGGLARP #1

Mannen var f vid Linnarp #3 (s t en skräddare) och hustrun på Säm #1, Valinge sn.

Nils var sedan under några år arrendator på Säm #5 och slutligen torpare vid Säm #7.

Familjen inflyttade från Valinge sn och utflyttade till Stamnared sn.

Mannen kom enl. vigselnotisen från Stamnared sn. Hustrun var f på Olofstorp #1, Valinge sn.

Mannen kom från Ås sn. Hustrun var ej f i Rp sn. Hennes far hette Carl Håkansson, 1758 - 1831, och bodde på gården.

Johannes Larsson köpte 1828 gården, 2/3 mtl, av Severin Herman Rodhe, som 1811 ävt gården av sin far, prosten Rodhe i Valinge.

Johannes sålde gården 1833 - 34 enl. lista nedan och blev dräng hos Anders Eriksson, gård M. År 1835 köpte han en gård under Aleslöv #1 och flyttade dit.

År 1833 tvistade Johannes Larsson med sin granne Anders Pettersson inför rätta om ett avloppsdike i gränsen mellan deras ägor, som den ene fyllt igen utan att fråga den andre om lov.

Gustav Svensson blev åbo på gård A2.

Johannes Larsson sålde sin gård sålunda:

År 1833 1/9 mtl till Johannes Larsson, Ugglarp #2, ägdes 1900 av Johan August Johansson, gård K1.

År 1833 1/9 mtl till Hans Svensson, Säm #5. Hans sålde 1/36 till Johan Bernt Dyrendahl. Denna del kallas i fortsättningen gård I.

År 1834 4/9 mtl till Anders Magnusson i Lilla Bläshammar, Lindberg sn. Denna del kallas gård J.

GÅRD I UGGLARP #1

Johan Bernt enl. födelseboken, men han kallas ofta Johan Bartold. Hans far var f.d. vaktmästaren Johan Dyrendahl i Båtsberg, Gödestad sn.

Han kom till Stenstorp #1 som dräng ca 1832, och blev 1834 torpare på Storäng under Stenstorp #2. Ungefär när han gifte sig blev han åbo enl. ovan. Under några år runt 1850 ägde han även 1/36 mtl Stenstorp 1 (1:11). År 1866 flyttade makarna till Askome sn och återflyttade till Stenstorp 1871och blev bosatta i stugan Kråkeberg. I hustruns dödsnotis kallas Johan Bernt fattighjon.

Anna Greta var f på gård B.

Till familjen hörde Johan Bernts mor Kerstin Bengtsdotter, f 1780, och ogifte bror Andreas, f 1815. Denne dog som fattighjon 1874.

Familjen inflyttade från torpet Vagnslätt vid Säm #3, Valinge sn. Mannen var smed.

Nils Severin var f på Säm #8, Valinge sn, och Johanna Britta på Bönarp #3, Valinge sn.

Nils Johan var enl. kyrkoboken smed vid Ugglarp.

De båda sönerna vid namn Carl Algot föddes i januari och december samma år. Dottern Emma Amalia var lam.

Carl Algot ägde gården 1926. Hustrun var f i Ullared sn.

GÅRD J UGGLARP #1

Familjen inflyttad 1834 från Lindberg sn där makarna var vigda. Mannen var f i Veddige sn, hustrun i Lilla Bläshammar, Lindberg sn. De hade också bott på Säm #7, Valinge sn.

Anders och Anna köpte 1848 på auktion 1/8 mtl Ugglarp #3 av Anders Hansson i Aleslöv och Johannes Eliasson i Skärte, som nyss köpt av Carl Jönsson och Inger Lena Eliasdotter, gård M1.

Lars Jakob Kaspersson var f på gård L och åbo där.

Kasper Johan Persson var enl. vigselnotisen från Björris, Nösslinge sn.

Bernt Aron Johansson var hemmason från Övra Lia, Skällinge sn, dit de nygifta flyttade.

Britta Talena var f i Övra Lia, Skällinge sn.

Helena Amalia Carlsdotter var f 1867 på Rp #10. Makarna flyttade till Valinge sn.

Johan Bernt Andersson bodde 1900 på Högabergsslätt vid Aleslöv #2 och kallades f.d. handlande. Hans hustru var f 1875 på Mute #1.

Mannen kom enligt vigselboken från Huvhult, Morup sn, där barnen enl. kyrkoboken var födda. Till familjen hörde hustruns bror Anton Edvard*.

Ägare 1926: Carl Andersson

GÅRD K UGGLARP #2

Enl. mtl var Nils i livet ännu 1678 och hade en dotter "dragen till Danmark" 1674.

Kerstin Månsdotter var sannolikt d t Måns Andersson, åbo på Aleslöv #1.

Lars Torbjörnsson var nog åbo i Attorp, Lindberg sn.

Om Kerstin Torbjörnsdotter står det i kyrkoboken att hon "ingen hällsa haft her i werlden".

Björn Essbjörnsson var åbo på gård G.

Torbjörn var ensam åbo på gård K. Efter hans död, som inte är noterad i kyrkoboken, delades gården mellan en av hans söner och en av hans mågar. Delarna kallas i fortsättningen gård K1 och gård K2.

GÅRD K1 UGGLARP #2

Ingemar Olofsson kom från Ullared sn och var nog f i Hule i denna socken år 1700.

Familjen tycks ha flyttat ca 1740, kanske till Ullared.

Anders Larsson var f på Aleslöv #1. Kerstin Svensdotter nog f på Skärte #7. Hon finns ej i födelseboken. Hennes bröder var sannolikt Nils Svensson, åbo på gård H, och säkert nämndemannen Sven Svensson i Aleslöv.

Inger Eriksdotter var f på gård M.

Bouppteckningen efter Kerstin Svensdotter upptar bl.a. - vilket jag tycker är tillräckligt märkligt för att nämnas här - "en dansk bibel, en dito bönbok och Kingos Siunge Kor". (Thomas Kingo, dansk psalmdiktare, 1634 - 1703)

Anders Larsson och hans svåger nämndemannen Sven Svensson i Aleslöv tvistade i häradsrätten 1761 om arvet efter Anders moder och Svens svärmoder. De förliktes till slut.

År 1770 blev - efter angivelse av kyrkoherden - Anders Larsson och Inger Eriksdotter instämda till tinget för att stå till svars för sin "olagliga och egenvilliga skillnad och förda oanständiga levnad". Trots flera tidigare vädjanden från kyrkoherden sammanlevde de antingen i osämja eller inte alls. Mannen hade flera gånger misshandlat hustrun. Inför rätten försonades makarna och lovade att i fortsättningen leva fredligt tillsammans.

Oller var f i Kushult. Hon överlevde maken.

Domboken 1792: Sven Andersson på prosten C.W. Rodhes frälsehemman Ugglarp Mellangård ska åtnjuta brandstod för avbrända hus.

Anders var f i Grunnarp, Valinge sn, Inger Svensdotter på gård N.

Anders Larsson köpte år 1821 halva Ugglarp #2 av Severin Herman Rodhe, som 1811ärvt hela hemmanet, 1/2 mtl, av sin fader C.W. Rodhe, prost i Valinge. (Den andra halvan såldes till Petter Bengtsson i Torpa sn)

Anders Larssons bouppteckning visar, att dödsboets skulder betydligt översteg tillgångarna, därför att gården långt ifrån var betald. Boutredningsmännen föreslog att köpet skulle återgå till Severin Rodhe. Detta tycks emellertid inte ha skett, ty sonen Lars blev utan tvivel ägare till gården. (Han fick väl överta skulderna.)

Arvskifte 1825 visar att änkan och barnen då ägde gården.

Greta var f i Fjärås sn och d t Petter Bengtssson, åbo på gård K2.

Lars var åbo vid Laga skifte 1830. Han köpte 1/4 mtl av sin faders dödsbo. År 1828 sålde han hälften till Johannes Larsson i Attorp, Lindberg sn, och 1838 resten till svågern Anders Pettersson på gård K2. Han blev sedan untantagsman i stugan Lunden som ägdes av Anders.

Familjen inflyttade från Attorp, Lindberg sn, där makarna var vigda. Mannen var f på Svartrå #5, Svartrå sn, och hustrun i Måsarp, Lindberg sn.

Johannes var åbo vid Laga skifte 1830. Makarna köpte 1833 1/9 mtl Ugglarp #1 av Johannes Larsson. och. Marta Carlsdotter, Ugglarp #1.

Sonen Lars var först åbo på hustruns fädernegård Linnarp #3 och från 1868 torpare vid Stenaljung. Mot slutet av 1870-talet flyttade han till USA, och hustrun och åtminstone delar av en stor barnaskara följde efter i etapper under början av 1880-talet.

Johanna Britta fick 1861 ett uä barn Amalia Josefina. Sven August Olofsson, dräng från Gödestad #9, erkände sitt faderskap och äktade modern. Han blev därefter arrendator i Spekås och sedan backstusittare i Intageslätt vid Linnarp #3. Johanna Britta levde år 1900.

Hustrun var f i Ås sn.

Emma Charlotta fick 1893 en uä dotter Klara Elisabet*.

Johan August ägde 1/24 mtl, Ugglarp 1:5, som var en del av 1/9 mtl, som fadern köpte 1833 av Johannes Larsson, Ugglarp #1.

Ägare 1926: Edvard Johansson

GÅRD K2 UGGLARP #2

Vigselnotisen säger att båda var födda i socknen. Bodella var f på gård C.

Måns stämde 1742 Nils Svensson på gård H för att denne slagit hans hustru, när hon gått in i Nils beteshage för att hämta några av sina får som råkat komma in där. Målet slutade med förlikning.

Måns blev år 1744 stämd för att han på juldagens morgon en liten stund före dagningen rivit ner två famnar stengärdesgård vid ett kål-land för sin granne Anders Larsson. Måns erkände och angav som skäl till gärningen, att han blivit retad och okvädad av Anders. Han påstod sig ha blivit retad på det viset, att Anders jagat hans kreatur genom portlidret för att de i den rådande halkan skulle bryta benen av sig. Han fick böta och det extra mycket emedan brottet skett på en helgdag. (1734 års lag stadgade för alla brott, att om de var gjorda på en helgdag, så var detta en försvårande omständighet.)

Bodella omgift 1750 m. Olof Gunnesson, f.d. åbo på gård O. Hon dog som änka i en backstuga vid denna gård.

Pigan Kerstin Månsdotter och drängen Börge Eriksson fick 1781 sonen Erik. De erkände lägersmålet i häradsrätten, kom där överens om barnuppfostringspengarna (vanligen ett engångsbelopp som barnafadern betalade till modern) och dömdes till böter.

Familjen inflyttade ca 1748. Föräldrarna och de äldre barnen var ej födda i Rp sn.

Tre av barnen dog nästan samtidigt av smittkoppor.

Jöns Andersson var åbo på Aleslöv #1 och kronofjärdingsman. Ingrid var hans andra hustru.

Johannes Hallberg var sockenskomakare och familjen bodde i stugan Kolakullen. Se under rubriken Torp och backstugor!

Gertrud var f på gård G. Hon gifte om sig med nästa åbo.

Bengt var f på Mute #3. Domboken 1792: Bengt Nilsson på prosten C.W. Rodhes frälsehemman Ugglarp #2 ska åtnjuta brandstod för avbrända hus.

Hustrun var f på Hafstorp #1.

År 1821 flyttade familjen till torpet Ledet vid Djurarp, sedan till Rolfstorps by, sedan till Skällinge sn och slutligen till en backstuga vid Hafstorp. Under dessa år arbetade Sven som dräng på flera ställen, bl.a. på Torstorp, Grimeton sn.

Sven Bengtsson blev år 1813 ställd inför rätta, anklagad för att ha gjort pigan Lena Hansdotter från Skärte #9, 34 år gammal, med barn. Hon dog några timmer efter barnets födelse. Sven avlade ed på att han var oskyldig och friades av häradsrätten. (Han svor sig fri, som man sade i dagligt tal.)

Britta Kristina hade en uä son Nils Aron, f 1838.

Börge Andersson Sedig var båtsmanskorpral och bosatt vid Aleslöv #1. Familjen flyttade 1888 till Hunnestad sn.

Familjen inflyttade från Fjärås sn, där åtminstone dottern Greta var född. Petter köpte gården, 1/4 mtl, av Severin Herman Rodhe, som 1811 ärvt hela Ugglarp #2, 1/2 mtl, av sin far prosten Rodhe i Valinge.

Makarna hade fler barn, ej heller de födda i Rp sn, nämligen (enl. makarnas bouppteckningar): Hans bosatt i Bua, Värö sn, Anna Britta g m åbon Johannes Andersson i Fjärås sn samt Ingeborg, g m Andreas Pettersson i Torpa by, Fjärås sn.

Hustrun var ej född eller vigd i Rp sn.

Anders köpte 1824 1/4 mtl av fadern och 1844 1/8 mtl av samma hemman av svågern Lars Andersson på gård K1. Han var åbo vid Laga skifte 1830.

År 1833 tvistade Anders Pettersson med sin granne Johannes Larsson inför rätta om ett avloppsdike i gränsen mellan deras ägor, som den ene fyllt igen utan att fråga den andre om lov.

Johan Aron Andersson kallas i vigselnotisen husägare och Olivia Beata handelsidskerska från Aleslöv #1. De hade på 1890-talet och kanske även senare affär i Aleslöv och var 1900 bosatta på Håkullalid vid Aleslöv #1. Olivia Beata var f 1851 i Varberg och bodde 1880 - 87 i USA, där hon var gift med en amerikan som dog 1882.

Olena Josefina var f på Mute #3.

Johanna Charlotta Olausdotter gifte sig 1888 m Sven Algot Olofsson, vid vigseln handlande och skriven i Karl Johans församling, Göteborg.

Hustrun f på Säm #5, Valinge sn.

År 1900 var Josefina Albertina åbo, men hade nog sin bror Johan Hakvin som arrendator. Maken Carl Oskar bodde då i USA.

GÅRD L UGGLARP #3

Malin överlevde maken.

I en fastedom 1672 sägs att Sven Erikssons hustru hette Malin Håkansdotter, var från Aleslöv och hade bröderna Torbjörn i Aleslöv, som köpte Aleslöv Skattegd 1/3 mtl, samt Anders och Börge, som då båda var i Norge.

Sven Eriksson lagbjöd 1679 "en fjärdepart" in under sin son Erik Svensson och dennes hustru Inger Nilsdotter. (Det betyder att han vid häradsrätten, som lagen föreskrev, kungjorde att han tänkte sälja 1/4 mtl till sonen och sonhustrun. De som ansåg sig ha bättre rätt tillgården fick därmed tillfälle att protestera.) Sven hade enl. domboken köpt gården av Anders Larsson i Säm, Lars Larsson i Djurarp och Lars Bengtssson i ?

Sven Eriksson ägde också gård M, se nedan!

Anders Svensson var åbo på Olofstorp #1, Valinge sn.

Erik Svensson var åtminstone sedan 1669 åbo även på gård M, som han rimligtvis ärvt av sin fader. Efter faderns död ägde han båda gårdarna L och M, tills han 1683 sålde gård L till mågen Sven Attesson. År 1692 såldes gård M till Torbjörn Nilsson i Aleslöv, som köpte den åt sin son Nils Torbjörnsson. (Nils hustru hette Karin Attesdotter och var nog syster till nyssnämnde Sven Attesson)

Någon gång vid mitten av 1680-talet började Erik Svensson ligga med sin tjänstepiga Lisabet Pedersdotter och gjorde henne så småningom med barn. De rymde då till Danmark och bodde någon tid i Asminderöd på Själland. De utgav sig för att vara gifta med varandra och barnet, en dotter, döptes där Marie Bebådelsedag 1687. Dottern dog dock snart och begravdes i Asminderöd.

År 1689 återvände Erik ensam, djupt ångerfull och beredd att ta sitt straff. Vid rättegången berättade hans hustru Inger att maken också varit tillsammans med "kvinnfolket" Anna Månsdotter, som då bodde i Rolfstorps kyrkby, och att under den tid han umgicks med henne, hade han inte velat ligga med sin lagvigda hustru utan tvärtom "henne med hugg och slag öfwerfallit". Hon förklarade att hon aldrig ville veta av honom mera.

Häradsrätten dömde Erik Svensson till så dryga böter, att han blev tvungen att sälja även gård M, se ovan!

Döttrarna Ingrid och Börta finns ej i födelseboken men deras existens och giftermål styrks bl.a. av mtl.

Gunne Guttersson var åbo på Lundby #7, Valinge sn.

Gunne var enl. vigselnotisen från Knutsböke. Hans brorson Sven Olofsson var åbo på Säm #3, Valinge sn.

Börta Olofsdotter var f på gård N.

Sven Gunnesson stämde 1766 sin styvmoder Börta Olofsdotter för att få ut sitt fäderne- och. mödernearv. Senare samma år stämde han henne för skuldfordran. Båda målen slutade med att parterna förliktes.

Från 1773 bodde skräddaren Sven Gunnesson med hustru Gertrud i en backstuga vid Ugglarp #3. Gertrud tycks ej ha dött i Rp sn.

Anders Gunnesson dog enl. sin bouppteckning i april 1770. Om detta tiger kyrkoboken.

Sven Nilssons och Karin Gunnesdotters vigselnotis borde finnas i Rofstorps kyrkobok, men det gör den inte. De vigdes före 1765.

Sven ser inte ut att vara f i Rp sn. Anna Gunnesdotter var f på Skärte #5.

Anna och Inger Svensdöttrar tycks ej finnas i födelseboken men deras existens och Ingers giftermål är övertygande bevisade av domboken.

Börta Svensdotter fick 1808 en uä son Nils.

Anders Jönsson med familj bodde på Skansen vid Ugglarp. Se nedan under rubriken Torp och backstugor!

Jöns var f i Grunnarp, Valinge sn

Sven Andersson och Karin Jönsdotter bodde från ca 1817 i Håkullastugan vid Aleslöv #2. De fick redan 1814 en dotter Anna Greta, f i Stenstorp.

Anders Jönsson bodde i Värö sn 1833 enl. faderns bouppteckning.

Kasper f på Mute #11. Om hans död står det i husf: "Hjälkört sig under et vedlas i Nedralida skog d. 2 febr 1833". Han var åbo vid Laga skifte 1830.

Anna Rebecka fick en uä son Carl Gustav Kaspersson 1839.

Johan Gustav var åbo på gård M3.

Av arvskiftet efter Kasper framgår att gårdens byggnader var mycket förfallna, men att timmer till nya hus var anskaffat.

Johanna Britta var f i Lilla Bläshammar, Lindberg sn. Hennes far var åbo på gård J.

Lars Jacob köpte 1/4 mtl, Ugglarp 3:6, av föräldrarna. Köpte ca 1870 1/8 mtl, Ugglarp 3:5 a, tidigare ägt av Jöns Svensson, gård N.

Lars Jakob "funnen död under ett kullstjälpt lass vid Nedre Liden i Skällinge socken" (dödsnotisen). (Jämför med faderns död! Nedre Liden och Nedralida är nog det nuvarande Nedra Lia, Skällinge sn.)

Johan Albin var f på Hjärtared #1, Ullared sn.

Ägare 1926: Sigfrid Svensson

GÅRD M UGGLARP #3

Sven ärvde sannolikt denna gård av sina föräldrar. Han ägde även gård L, som han hade köpt. Om familjen se under gård L!

Erik var tvungen att sälja gården för att betala böter han ådömts för begånget hor. Om familjen se under gård L som Erik också ägde!

Enl. jordeboken var hustrun åbo 1690.

Nils Torbjörnssons far hette Torbjörn Nilsson och. var åbo på Aleslöv #1. Han köpte gården åt sonen 1692.

Karin Attesdotter var sannolikt syster till Sven Attesson, åbo på gård L, och Anders Attesson, åbo i Rolfstorps by.

Börta Toresdotter kom från Mute #11, omgift 1713 m Anders Olofsson från Lindberg sn.

Kerstin var f i Djurarp.

Enl. mtl 1717 - 19 var Olof då var soldat och död 1719. Eftersom hans död inte är antecknad i kyrkoboken, kan det antas att han dog i kriget.

Erik var bror till tidigare åbon Nils Torbjörnsson och hade också en bror Lars, åbo i Linnarp. Han köpte ut sina medarvingar i gården, som var brodern Lars samt Anders och Sven Attessöner.

Vigselnotisen står under Hafstorp #2, så bruden kom nog från detta hemman.

Börta Olofsdotter blev omgift med nästa åbo.

Erik stämde 1727 sin hustru Börta för att ha bedrivit köttsligt umgänge med drängen Måns Torbjörnsson. Hon erkände och dömdes till böter och kyrkoplikt. Måns var f på gård K och blev senare åbo på gård K2.

Änkan Börta Olofsdotter stämde 1738 sin fästman drängen Nils Olofsson, 28 år gammal, för brutet äktenskapslöfte.

Börta Olofsdotter kallas Eriksdotter i sin dödsnotis. (Hon hade en dotter som hette Börta Eriksdotter, som dog i samma veva. Förväxling har nog skett av denna orsak.) Åldersuppgiften där ger ungefärliga födelseåret 1703, vilket skulle betyda, att hon gifte sig vid 16 års ålder. (Det är nog något som inte stämmer här.)

Oller Eriksdotter var 1761 inför rätta, anklagad för lägersmål med Olof Toresson, åbo på gård E. De blev frikända.

Lars Svensson var enl. vigselnotisen reservbåtsman från Ugglarp. Se nedan under rubriken Båtsmän!

Torbjörn och Börta flyttade ca 1745 till Falckastugan. Se vidare under rubriken Torp och backstugor!

Gunne var f på gård O. År 1765 fanns i familjen en änka Bengta, kanske Gunnes syster.

Gunne Olofsson blev år 1757 stämd för att ha lägrat sin ogifta svägerska Oller Eriksdotter. Stämningen grundade sig på ett rykte, men styrktes av många för Gunne besvärande omständigheter. Trots starka påtryckningar vid ett flertal rättegångstillfällen nekade han envist och måste till slut frikännas. I samband med rättegången okvädade han i berusat tillstånd en motpart. För att slippa vittna rymde Oller till Kinds härad och måste där uppspåras, hämtas och sättas i fängelse för att inte rymma igen. (Brottet var allvarligare än vad en nutida läsare kanske förstår, ty att ha könsumgänge sin svägerska räknades förr som blodskam - ett mycket svårt brott.)

År 1772 stämde Gunne Olofsson Ingrid eller Ingegerd Jönsdotter i Rolfstorps kyrkby för att få veta om egendom tillhörig hans syster Börta, avliden, finns kvar i Ingrids hus.

Pigan Anna Gunnesdotter anmälde 1775 för länsman Otterdahl att ogifte Anders Jönsson i Ljungstorp, Gödestad sn, lägrade, hotade och slog henne, när hon var i hans tjänst. Hon blev med barn två gånger och fick missfall vid båda tillfällena. Han gav henne ett silverstop mot att hon höll tyst om sina havandeskap, men tog tillbaka det, när hon ville avbryta förbindelsen.

Vid den efterföljande rättegången erkände Anders lägersmålet och båda parter dömdes till böter för detta - Anders extra dryga eftersom rätten ansåg att han utnyttjat sin ställning som husbonde. Men misshandeln och historien med stopet kunde Anna inte bevisa, så Anders blev friad i denna del av målet.

Påföljande år blev samma Anna Gunnesdotter åtalad för snatteri vid 13 tillfällen i Gödestad sn samt i Säm, Valinge sn. Hon hade snattat linfrö, ett linne, ett par strumpor, ett lakan, ett garnnystan, en skäppa "jorpäron", en tröja m.m. Det mesta hade ägarna fått tillbaka. Hon dömdes till böter och enskilt skriftermål och avlösning i Gödestad kyrka. (Enskilt skriftermål innebar ett allvarligt samtal med vederbörnde pastor - visserligen mellan fyra ögon, men ville prästen förvärra straffet, kunde han t.ex. förlägga skriftermålet till kyrkan i omdelbar anslutning till en gudstjänst, så att "hela socknen" kunde se när den olyckliga gick dit och därifrån.)

Gunilla (ibland kallad Gunnel) Gunnesdotter fick år 1775 en uä dotter Inger, som snart dog. Efteråt blev hon och sockenskomakaren Nils Jönsson i Skällinge stämda för lägersmål.

Börta Gunnesdotter tycks inte ha lämnat några spår i kyrkoboken. Men hon är omnämnd i brodern Elias bouppteckning 1811, där det står att hon långt tidigare givit sig av till Köpenhamn med en uä son, och att hon sedan ej avhörts.

Ingrid Bengtsdotter var f i Stensared och Anna Andersdotter på gård K1.

Det förtjänar att uppmärksammas, att av Elias och Ingrids 10 barn uppnådde bara ett mogen ålder, och detta barn tog sitt eget liv. När detta skedde hade Ingrid varit död några månader. (Elias och Ingrid hade kanske ytterligare ett barn, nämligen Inger, f ca 1772, d 1783.)

Även den postume sonen Emanuel dog som litet barn.

Elias Gunnesson och Anna Andersdotter var nära att bli åtalade för olaga sammanflyttning 1803. (Olaga sammanflyttning var ett brott man blev dömd för, om man flyttade ihop innan man var gift.)

Anna Andersdotter, som då var piga i Hafstorp, fick 1793 en son, först kallad Anders Andersson, senare Anders Eliasson. (Se under rubriken Torp och backstugor!) Enl. barnets födelsenotis uppgav modern att fadern var Sven Stenström. (Men fader var väl Elias Gunnesson ?)

Anna gifte 1825 om sig med Erik Nilsson från Ryen. Båda makarna sägs i husf ha dålig frejd. De bodde till ca 1832 ihop med Annas son Anders. Erik blev sedan torpare på Hallsbäck vid Aleslöv.

Mellan sina båda giftermål var Anna tiggerska enl. husf.

Inger Bengtsdotter var f på Rp #1.

I mars månad år 1803 köpte Lars Eliasson 3/4 av gården av sin far Elias Gunnesson. Ett halvår senare blev han stämd av fadern för att han ej hade fullgjort vissa åligganden enl. köpekontraktet. Under natten efter det den dag då han blivit delgiven stämningen, dränkte han sig i Himleån vid den s. k. Prästabron. Eftersom vittnen intygade att Lars varken varit sinnesförvirrad eller själssjuk, "fann Tingsrätten rättvist förklara, at då Lars Eliason med wilja sig förgjordt, det skall hans döda kropp af Skarprättaren till Skogs föras och i jord gräfwas".

(Att ta sitt eget liv var ännu vid denna tid ett brott, som bestraffades med att den döde inte fick en kristlig begravning - ett straff som betraktades som mycket strängt och vanhedrande. Men om det vid rättegången kunde göras troligt att den döde tagit sitt liv under infytande av själssjukdom eller sinnesförvirring, kunde rätten bestämma att kristlig begravning fick ske - fast "i stillhet" - och liket jordfästas på någon avsides plats på kyrkogården. Försök till självmord var också ett brott som strängt bestraffades.)

Inger Bengtsdotter blev år 1804 stämd av sin förre svärfar Elias Gunnesson för att, när hon flyttade tillbaka till sitt föräldrahem efter makens död, ha tagit med sig några småsaker som inte var hennes. Målet slutade med förlikning.

Inger Bengtsdotter, änka i Rolfstorps by, stämde år 1804 hejderidaren Nils Aron Schuberg för att han bröt mot hennes undantagskontrakt. Parterna förliktes under rättegången. Inger gifte 1806 om sig med Marcus Nilsson, åbo på Rp #5.

Makarna köpte gården av Elias Gunnesson och sålde den till måg och dotter. De ägde också gård O. Se under denna!

Till familjen hörde också mannens fader Erik Andersson, f d åbo på Rp #2, moder Oller Eriksdotter samt ett par syskon.

Anders Eriksson var åbo vid Laga skifte 1830.

Gården såldes av Anders Eriksson i tre delar:

1. 1/8 mtl 1838 till Olaus Andersson och fästmö Beata Larsdotter, gård M1

2. 1/12 mtl 1839 till brodern Nils Eriksson och hustru Anna Börgesdotter, gård M2

3. 1/24 mtl 1840 till dottern Inger Lena Andersdotter, gård M3

GÅRD M1 UGGLARP #3

Makarna inflyttade från Hunnestad sn och utflyttade till Mute #3. Olaus var f på Gödestad #8, Gödestad sn. Beata var f på Mute #1.

De utflyttade till Mute #3. Beata omgift 1852 med Niklas Hansson, åbo på Mute #3.

Carl var f på Hafstorp #1. Han var arrendator på gården några år innan han köpte den. Inger Lena var änka efter Johan Axel Schuberg, gård O.

Makarna köpte 1/8 mtl av föregående åbo. År 1845 köpte de 1/8 mtl, Ugglarp 3:4, av Jöns Svensson, gård N.

År 1847 sålde de alltsammans till Anders Hansson i Aleslöv och Johannes Eliasson i Skärte (Inger Lenas bror). Carl blev arrendator. Året därpå sålde Anders och Johannes gården på auktion, varvid gård M1 - delen inropades av Anders Magnusson på gård J, och den del som köptes av Jöns Svensson inropades av Niklas Bengtsson på gård N2.

Carl var inför rätta 1846, anklagad för innehav av stulet gods.

GÅRD M2 UGGLARP #3

Nils var f på Rp #2, bror till Anders Eriksson, åbo på gård M. Nils var en tid åbo på sin fädernegård, flyttade ogift till Vallda sn 1815 och till Ugglarp från Onsala sn 1825. Han var sedan och till 1839 torpare på Nybygget vid Ugglarp #3.

Anna var nog från Vallda eller Onsala socknar. Karolina var f i Skällinge sn.

Bartold var f på gård N och Anna Britta i Släne, Skällinge sn, varifrån makarna inflyttade.

Augusta Johanna var f i Varberg och var vid vigseln småskollärarinna. Hon kom från Stenaljung.

Gården ärvdes av Nils Gustavs föräldrar Johan Gustav Kaspersson, åbo på gård M3 och hans hustru. De sålde den till sin son Carl Alfred.

Mannen var i USA 1883 - 85 och troligen där igen tillsammans med hustrun 1887 - 94. Hon var f i Skällinge sn varifrån familjen inflyttade 1896.

Carl Alfred, som alltså var bror till föregående åbo, köpte denna gård 1/12 mtl, Ugglarp 3:7. Sedan ärvde han av föräldrarna 1/24 mtl, Ugglarp 3:3.

Ägare 1926: Carl Alfred Johansson

GÅRD M3 UGGLARP #3

Bartold var f i Rygg, Valinge sn och Inger Lena på gård M.

Bartold köpte 1847 1/16 mtl Stenstorp 1:10 av Gustav Svensson och Helena Bengtsdotter, gård A2. Sålde 1862 till Andreas Nilsson, A2.

Familjen flyttade 1854 till Rygg #2, Valinge sn, där Bartold blev åbo.

Mannen var f på gård L. Han dog nog ca 1898. Hustrun var f på Torstorp #6, Grimeton sn. Makarna inflyttade från Gårdshörne, Grimeton sn.

Johan Gustav Kasperssons gård ärvdes av sonen Carl Alfred, åbo gård M2. Se vid denna!

GÅRD N UGGLARP #3

Hans var troligen någon tid soldat. Han blev åbo före 1690 enl. jordeboken.

Av en fastedom 1695 tycks framgå att Hans eller hustrun härstammade från Hafstorp, och att Jöns Arvidsson i Hafstorp var g m en d t Hans och Gunilla.

Två åbor på Ugglarp #3, Sven Persson och Per Svensson, lär vara nämnda i danska handlingar resp. 1612 och 1630. Det är väl inte fel att gissa, att de var farfar och far till Hans Persson.

Olof Hansson blev år 1708, alltså före sitt giftermål, far till en dotter Börta, d samma år.

Karin Bengtsdotter var f på Rp #10.

Efter makens död flyttade Kerstin Olofsdotter tillbaka till Ugglarp.

Hans Olofsson

1713 -

(ca 1740 - ca 1744)

Troligen ogift, åtminstone under sin tid som åbo här.

Bengt Bengtsson var f på Aleslöv #2. Han var nämndeman från 1760 till sin död. Efterträdde sin betydligt äldre svåger Arvid Bengtssson i Hafstorp. Bengts efterträdare som nämndeman blev Olof Jonsson i Åkulla.

Döttrarna Karin och Inger dog samtidigt av smittkoppor.

Inger Andersdotter var f på Hafstorp #3.

Sven Bengtsson meddelade häradrätten år 1807, att hans dotter Gunnel fått barn med en okänd man. Barnet hette Susanna. Gunnel dömdes till böter eller 7 dagars fängelse. (Att en far på detta sätt anmälde sitt barn för äktenskapsbrott var förr inte alls ovanligt.)

Börge Andersson bodde med sin familj på torpet Storäng. Se under rubriken Torp och backstugor!

Bengt Svensson bodde med sin familj på Garvaretorpet vid Ugglarp 3. Se under rubriken Torp och backstugor!

Agneta var f på gård K2. Efter makens död bodde hon i en stuga vid Ugglarp 3, tillsammmans med dottern Inger Britta och hennes båda uä barn Severina Jönsdotter, f. 1832, som modern "blev med" när hon tjänade i Veddige, och Johan Aron, f 1836, d 1837. Senare bodde i stugan även dottern Britta Johanna med sitt uä barn Johanna Kristina, f. 1857.

Johan Peter Karlsson kom från Fjärås sn. Makarna bosatte sig i Göteborg.

Bartold Svensson blev åbo på gård M2.

Bartold Johan var f på gård O och Bengta i Åkerrör, Stafsinge sn. Mannen var kronans skogvaktare och efterträdde nog sin bror Nils Andreas.

Anders Johan Johansson var f i Fagered sn 1846. Han kom som dräng till Ugglarp 1877. År 1900 var makarna backstusittare i Ugglarp.

Änkan Bengta Persdotter Schuberg, hennes son Nils Andreas och hennes svärson arrendatorn Johannes Arvidsson, samt smeden Jonas Arvidsson och dennes hustru Susanna blev 1847 ställda inför Faurås häradsrätt, anklagade för stöld och innehav av tjuvgodset. (Om Jonas och Susanna, se kapitlet Torp och backstugor!)

Stölden hade skett hos ett äldre par i Domarp, Köinge sn. Tjuven eller tjuvarna hade en natt brutit sig in i huset där de bestulna låg och sov, brutit upp en kista och ur denna tagit ca 50 föremål, mest kläder, tyger, garn, diverse husgeråd och några matvaror. Några bönder från Köinge gick sedan runt i bygden och gjorde husrannsakan hos personer de misstänkte. (Sådant gick för sig förr i tiden. Den man misstänkte var nog Jonas Arvidsson som vid ett par tillfällen varit inför rätta anklagad för stöld.) När de kom till de åtalade, som var nära grannar, märkte de att dessa blev förlägna och upprörda och att de försökte gömma undan vissa saker. Det visade sig vid närmare granskning, att ungefär en fjärdedel av de stulna sakerna fanns hos Bengta, Jonas och Susanna. Johannes hade ett stulet bolster i sin bostad och i fickan på ett par byxor som tillhörde Nils Andreas hittades ett annat stulet föremål.

Vid rättegången påstod Bengta att de hos henne påträffade föremålen legat i en säck, som en man som hon inte kände bett henne att förvara någon timme, medan han uträttade ett ärende i Ugglarp. Men då dagarna blev till veckor och han inte hörde av sig, hade hon börjat använda de persedlar som låg i säcken. Ett par schalar hade hon lämnat till omfärgning och ett bolster hade hon gått med till sin svärson och bett honom köpa. Hon pressades vid rättegången att medge att hon förstått, att innehållet i säcken kunde vara tjuvgods.

Susanna uppgav att hon en dag då maken inte var hemma, fått besök av en okänd man, som sagt sig lida svårt av ohyra och därför tiggt en ren skjorta av henne och som betalning givit henne några saker han hade i en säck. Sedan hade han sålt resten av innehållet i säcken till henne för några slantar och lite mat. Även hon sade att hon i god tro börjat använda varorna, men hade svårt att i rätten förklara varför hon vid husrannsakningen försökt linda ett stulet lakan runt kroppen innanför kläderna.

Johannes försök att gömma undan det bolster som hamnat hos honom var så klumpiga, att de tydligt visade att han hade dåligt samvete.

Nils Andreas var dräng i Mute, och hade inte någon gång under den aktuella tiden besökt sin mor i Ugglarp. Han kunde därför inte gärna var ansvarig för det stulna föremålet i sin byxficka. Han frikändes.

Häradsrätten kunde inte binda någon av de åtalade vid själva stölden. Men att de innhaft stulet gods och förstått att det var stulet, det ansåg rätten var styrkt. De dömdes alla till böter. Dessa graderades nog efter betalningsförmåga, ty Jonas och Susanna fick böta ganska lite, Johannes något mer och Bengta ytterligare något mer. Alla dömdes dessutom till uppenbar kyrkoplikt i Köinge kyrka. (Förmodligen fick de sitta i stocken vid kyrkan före och under en högmässa.)

Bengta Schuberg dog som fattighjon.

Elias var åbo på Lundby #7, Valinge sn, och bodde ej i Ugglarp.

Det står inte i kyrkoböckerna varifrån denna familj kom. Den utflyttade till Frillesås sn 1828.

Jöns var enl. husf f i Nösslinge sn men finns ej i födelseboken där. Anna Britta var f i Stensared. Familjen inflyttade från det sistnämnda stället 1828.

Jöns var åbo vid Laga skifte 1830. Han dog som fattighjon i en backstuga vid Ugglarp #3.

Makarna sålde halva gården till Anders Roström, gård N1. Den andra halvan såldes till Carl Jönsson, gård M. Denna hemmansdel såldes vidare till Niklas Bengtsson, gård N2.

Nils Andersson var vid vigseln torpare vid Grimeton #7, Grimeton sn.

GÅRD N1 UGGLARP #3

Vid vigseln kom garvaregesällen Roström från Öströ, Dagsås sn, där han var född, och Anna Britta från Ryen, där hon var född.

Mannen och sonen var enl. husf födda i Rp sn men finns ej i födelseboken. Roström hade ett garveri vid Horsabäcken i Aleslöv och bodde nog där.

Nästa åbo köpte gården på konkursauktion.

Olof August var s t föregående åbo. Hustrun var f i Sibbarp sn. Alma Josefina var f i Klastorp, Träslöv sn.

Pardo (Paridon) Albin Olofsson var lantbrukare i Algustorp, Gödestad sn.

Makarna var födda i Lindberg resp. Skällinge socknar.

Ägare 1926: Per Albin Larsson

GÅRD N2 UGGLARP #3

Niklas var uä s t en piga från stugan Kroken vid Rolfstorps kyrkby. Gustava var f på Torstorp #10, Grimeton sn.

Emma Charlotta hade en uä dotter Anna Elisabeth, f. 1886, och en uä son Carl Edvard, f 1896.

På gården bodde gifte drängen Anders Johan Johansson*, torparson, f 1846 i Stora Fjällesjö, Fagered sn, med hustru Paulina Severina Schuberg*, f 1830 på N. De var backstusittare vid Ugglarp #3 år 1900.

Familjen inflyttade från Mute #2, där Johannes var hälftenbrukare.

Johannes var f på Mute #11, hustrun på Mute #2.

Ägare 1926: Albin Rikard Johansson

GÅRD O UGGLARP #3

Av domboken (arvstvist 1678) framgår, att Per var son till Elin och att hennes far hette Gunne Eskilsson. Hon var nog syster till Lars Gunnesson, åbo i Aleslöv. Denne var f ca 1633 och dog i Ugglarp 1714. Hans hustru hette Elin Börgesdotter, f ca 1653 och d i Ugglarp 1717.

Mtl upplyser att Per rymde till Köpenhamn 1678. Hustrun överlevde honom. Det är troligt att hon gifte om sig med nästa åbo.

"Löskonan" Börta Gunnesdotter födde år 1712 sonen Nils. Tillsammans med drängen Olof Bondesson från Hafstorp blev hon dörför åtalad för lägersmål. Båda erkände.

Olof köpte ut sina medarvingar från gården. De var enl. domboken hans bröder Jöns i Årstad prästgård och Eskil i Ryd (Abild sn ?) samt hans svåger Bengt Svensson i Bönarp.

Kerstin Nilsdotter kom kanske från Mute #8.

Olof gifte 1750 om sig med änkan Bodella Torstensdotter, f på gård C. De bodde i en backstuga vid gården. En svårläst anteckning i en husförhörslängd tycks säga, att Olof var böckare (tunnbindare). Backstugan var enl. bouppteckningen en stuga med förstuga och litet härbärge, liten gammal foderlada, samt "jämväl ett litet rum som av gråsten uppmurat är, allenast till ett kreatur".

Sven Olofsson var åbo på hustruns fädernegård Säm #3. Hans änka gifte om sig med Anders Larsson från Rp.

Gunne Olofsson var åbo på gård M.

Nils Olofsson är nämnd i bouppteckningen efter fadern. Det står att han då var "utomlands, om honom ingen kunskap om han lefver".

Nils var f på gård D och f.d. åbo där.

Av Nils Jönssons bouppteckning framgår att han år 1749 bytte gård med sin svåger Lars Larsson i Stenstorp, gård D. Nils flyttade följaktligen till Stenstorp och Lars till Ugglarp. Snart efter Nils död kom hans änka överens med Lars att bytet skulle återgå och att de skulle flytta tillbaka till sina ursprungliga gårdar. Men då änkans hemmansdel nu var i dåligt skick, fick hon betala en mellanskillnad.

Bengta Olofsdotter gifte om sig med nästa åbo.

Oller Nilsdotter blev år 1778 åtalad för upprepade snatterier, det mesta av det stulna dock återställt eller betalat. Vid rättegången framkom att hon var sjuklig (värkbruten) och därför ur stånd att förtjäna sitt uppehälle. Hon vistades merendels hos sin utfattiga mor. Eftersom hon ej kunde betala några böter, dömdes hon till 18 dagars fängelse.

Gunne Olofsson i Ugglarp, som var morbror till Kerstin och Oller Nilsdöttrar, tillkännagav 1782 i häradrätten, att de var så fattiga att de inte hade kläder att skyla sig med och att de måste tigga. Han anhöll att rätten måtte ålägga deras förmyndare att betala ut lite mer av deras farsarv än de dittills gjort. Anhållan bifölls. De tre förmyndarna anhöll därefter att bli befriade från förmyndarskapet, vilket rätten inte biföll.

Vid rättegången framkom, att Kerstin var "svag och ymblig" och att Oller hade "fel på förståndet". (Ymblig = liten och klen till växten.)

Samma år blev drängen Johannes Persson vid Torsbäck stämd av ett ombud för Oller, för att han vägrade att ingå det äktenskap han lovade Oller, när han fick ligga med henne. Lägersmålet men inte äktenskapslöftet kunde bevisas, och båda dömdes till böter. (Om en kvinna låtit sig lägras och hon kunde bevisa - vilket väl inte var så lätt alla gånger - att hon givit efter "under äktenskapslöfte", kunde hon räkna med att domstolen skulle se mildare på hennes brott.)

Tre år senare fick Oller en uä dotter Anna Maria.

Ombud för Kerstin och Oller anhöll 1786 i häradsrätten, med motiveringen att de aldrig kommer att bli gifta och att de var mycket fattiga, att rätten måtte besluta, att de på en gång skulle få ut hela sitt farsarv. Förmyndarna förklarade att de gärna såge att så skedde, men att de fruktade att de båda pigorna, särskilt Oller som var "litet vetande", då genast skulle förslösa sitt arv. Rätten höll med förmyndarna men ökade något den summa som de årligen fick betala ut till de båda pigorna.

1792 fick Oller en uä dotter Johanna.

År 1758 var det utmätning hos nygifta Bengta Olofsdotter för av förre maken ej betalade kronoskatter. År 1760 var det av samma orsak utmätning hos hennes andre make.

Inför Himle häradsrätt berättade Bengta Olofsdotter år 1763 att hennes make, båtsmannen Lars Jönsson Skaffare, två år tidigare hade givit sig av till Halmstad för att utverka Länsstyrelsens tillstånd att få lämna båtsmanssysslan. Sedan dess hade han varit försvunnen. Hon var nu utblottad och har fyra barn att försörja. Hon begärde efterlysning av mannen, vilket bifölls.

Mannen påträffades väl ej, för efter ytterligare två år begärde och fick hon skilsmässa. När hon sålt gården till nästa åbo flyttade hon till stugan Kolakullen vid Ugglarp. Hon hade då hos sig sin stackars dotter Oller och kanske även dotterdöttrarna Anna Maria och Johanna.

Vid vigseln var mannen kronans skogvaktare och inspektor på Hovgården. Hustrun var tjänstepiga där. De bodde på torpet Bringstad. Barnen var födda och sonen död där. Ingen av makarna var f i Rp sn.

Börge tog väl sitt efternamn efter Hovgården. Det skrivs ibland Hoberg (t.ex. i hans bouppteckning) förmodligen därför att man uttalade det så. Han hade en syster Gunnel, g m Lars Andersson, torpare på Övre Hagen vid Djurarp, och en bror Anders, som var inspektor på Ottersjö, Dagsås sn.

Börge Hofberg avgick 1777 på egen begäran från skogvaktarsysslan. Häradsrätten gav honom då mycket goda vitsord.

(Kronans skogvaktare, även kallad hejderidare, hade till uppgift att ha uppsikt över och leda skötseln av kronans skogar. Men emedan alla ädla lövträd tillhörde kronan även om de stod på privat mark, så hade han också att se till att dessa träd inte höggs ned eller skadades och att väcka åtal i förekommande fall.)

Nils Aron var f i Djurarp och s t häradsskrivare Nils Schuberg och Kristina Katarina Alsing. Han var kronoskogvaktare och efterädde nog sin svärfar i denna befattning. Ur Nils Aron Schubergs dödsnotis: "..... som fanns död liggande på Säteriet Ottersjö ....... besiktigad af läkare. Död af Slag."

Bartold Johan Schuberg var åbo på gård N.

Nils Andreas Schuberg efterträdde sin far som skogvaktare. I kyrkoboken står att han "dog af följderna af ett benbrott".

Vigda 1827 i Grimeton: Trädgårdsmästaren på Torstorp Anders Petersson och förestånderskan för linförädlingsinstitutet därstädes jungfru Eva Ulrika Gustava Schuberg. (Citat ur vigselboken)

Helena Andersdotter var änka från Bommatorpet vid Torstorp, Grimeton sn, när hon gifte sig med Johan Magnus.

Till familjen hörde till 1787, då hon gifte sig, Agneta Schuberg, som troligen var Nils Arons syster. Hennes man var Lars Persson från Abild sn, torpare på Stickorna vid Djurarp. Agneta dog där 1815.

Johan Axel var åbo vid Laga skifte 1830.

Inger Lena var f på Skärte #3. Hon gifte om sig med Carl Jönsson, åbo på gård M1.

Efter mannens död sköttes gårdsbruket av arrendatorer. En av dem hette Lars Hansson, en annan Johannes Arvidsson. Den senare blev 1847 dömd för att ha innehaft tjuvgods. Han var från Junkagård, Krogsered sn, och flyttade tillbaka dit 1847.

Johan Aron Schuberg föddes 14 dagar efter faderns död i lungsot. Johan Aron är han döpt till enl. kyrkoboken. Likväl kallas han i fortsättningen alltid Johan August i kyrkans och statens papper.

I bouppteckningen efter Johan Axel står det bl.a. följande: "Likstol till herr Doctor Bexell som den senare skängt till den aflidnes lille son Johan August". Likstolen var 5 riksdaler 16 skilling banco. (Likstol kallades en avgift som dödsboet betalade till den präst som förrättade jordfästningen. Om klockaren edverkade, skulle även han ha en likstol. Tidigare hette det likstod, ett ord som är släkt med verbet att stå. Ordet har alltså inget med möbeln stol att göra.)

Anna Beata var f i Obbhult.

Nils Johan var f i Bråtås. Familjen flyttade dit1893 och bodde där år 1900.

Mannen var f på St Körshult, Nösslinge sn. Dottern var också f i denna sn och hustrun på Svartrå #2, Svartrå sn. De inflyttade från Nösslinge. I deras hushåll ingick år 1900 mågen Alfred Johansson*, f 1874 i Karl Gustav sn, och dottern. Dessa hade barnen Carl Julius*, f. 1898, och. Jenny Serafia*, f. 1900.

Alfred Johansson var enl. vigselnotisen åboson från Ryd Storegård, Karl Gustav sn. Han ägde gården 1926.

BÅTSMÄN

De 10 skattehemmanen i Rp sn satte upp fyra båtsmän. Rotarna hade numren 159 - 162. I socknen tycks inte ha funnits något torp som ständigt var båtsmanstorp, utan båtsmännen bodde på olika torp under olika tider. Men vanligen fanns det en båtsman vid Ugglarp #3, en i Aleslöv och två "ovanom åen", oftast i Mute.

Båtsmannen i Ugglarp hette i regel #162 Stenström och hans kollega i Aleslöv nästan alltid #159 Lind. Båtsmannen #160 Dahlströms vanliga hemvist var vid Hinnagården i Mute, men som framgår av nedanstående bodde tidvis båtsmän Dahlström i Stenstorp eller Ugglarp. #161 hette ibland Weddig eller något liknande, ibland Sedig, och dessa båtsmän tycks ha bott lite varstädes i socknen.

Familjen ej i husf 1750, nog flyttad då.

Enl. vigselnotisen var Maria "barnfödd opp i landet". Hon gifte om sig med makens efterträdare som båtsman.

I de båda yngsta barnens födelsenotiser är faderns namn Anders Stenberg. En annan konstighet är att faderns död ej är antecknad i kyrkoboken. (En förklaring kan vara att han dog under tjänstgöring i Karlskrona.)

Mera om Anders Stenström under Anders Andersson, åbo på gård H.

Per Olofsson Netterberg, f ca 1726, kallas i kyrkoboken båtsman. Netterberg hette båtsmännnen på en rote i Stamnareds sn, och Per var väl eller hade varit båtsman där. Per och Inger vigdes 15/3, Per dog 13/5 av en "hufvudsjukdom" och 31/8 föddes deras dotter Pernilla.

Börge Hansson var f på Hafstorp #1. Maria överlevde maken. Hon dog nog inte i Rp sn.

Efter angivelse av pastoratets kyrkoherde blev år 1767 makarna åtalade för att olagligen ha flyttat ifrån varandra, vilket enligt Maria skedde redan ca 1756, då hon flyttade till Varberg. Kyrkoherden meddelade vid rättegången att redan 15 år tidigare, då makarna bodde i Grimeton sn, svår osämja rådde mellan dem. De skulle enligt lagen ha dömts till böter för sitt brott, men då de var utfattiga lät domaren nåd gå före rätt och lät dem slippa straff. De ålades dock att uppsöka sin själasörjare för att bli förmanade att flytta samman och vara sams. Och de hotades med ny rättegång ifall de inte lydde, vilket de nog gjorde, för de tycks inte ha blivit stämda för samma sak igen.

Isak Stenström

Bodde i Lunnastugan 1771 - 74.

Mannen och andra hustrun var ej födda i Rp sn. Första hustrun var f på gård M, men tycks ej vara vigd i Rp sn.

Eftersom Stenströms död inte är noterad i Rolfstorps kyrkobok, kan man anta att han dog i tjänsten, alltså i Karlskrona.

Torpet kallades först Nybygget och senare Horsåsen. Mannen var nog f på Aleslöv #1. Hustrun ej född eller vigd i Rp sn eller Valinge sn.

Mannen avskedades 1854 och flyttade 1857 till Makärr, ett torp vid Ugglarp 2, som senare övertogs av sonen Niklas. Denne var f i Skällinge sn, son till "fåniga pigan Inger Britta Nilsdotter" från Råbäcksdal (vid Säm), "ingen barnafader uppges". I husf kallas Niklas "bräcklig" och "krympling".

Johan Bernt var inte f i Rp sn och var nog också Inger Brittas uä barn.

Anders var enl. hsf 1876 - 87 torpare vid Aleslöv #1. Systern Johanna Britta bodde då hos honom. Hon fick 1855 den uä dottern Paulina Josefina.

Mannen inflyttade från Rp #5 år 1854. Han var uä son till en piga på Vanghall. Hustrun var f på torpet Pungen vid Hovgården. Hon och tre av hennes barn bodde år 1900 i stugan Horsåsen vid Haksered.

Johanna Charlotta, som enl. husf var "ofärdig", fick uä sonen Albert* 1893.

I familjen bodde hustruns mor Inger Lena Andersdotter, 1802 - 69, död som fattighjon.

Sven var nog s t förre cornetten Mattias Lindgren, ca 1672 - 1746, och Inger Pålsdotter, ca 1668 - 1744. De bodde i Stenstorp åtminstone mot slutet av sina liv, ty de dog där.

Sven och Lars Svenssöners födelser är inte antecknade i Rolfstorps födelsebok.

Lars kallas båtsman från 1766, vid vigseln kallas han reservbåtsman. Hans död är inte noterad i kyrkoboken, kanske emedan han dog under tjänstgöring och därför ej är begraven i Rp.

Efter makens död sammanbodde Oller med annan änka vid namn Kerstin, troligen sin svärmor. Oller var f på gård M.

Under sina sista år "gick" Oller "på socknen".

Om Per över huvud taget var båtsman i Ugglarp, var det bara till 1766, ty från detta år och till sitt avsked var han båtsman vid Mute #11.

Hustruns fadersnamn är i vigselnotisen Nilsdotter och i barnens födelsenotiser Bengtsdotter. I dödsnotisen kallas hon bara Kerstin.

Widdings bodde i Lunnastugan tillsammans med en änka Gunnel. Jöns var f i Lunnastugan. Johannes finns ej i födelseboken.

Bengt tycks ej vara f i Rp sn. Oller var f i Lundby, Valinge sn. Margareta var vid vigseln från Olofstorp, Valinge sn.

Varken Widding eller hans hustru Margareta tycks ha dött i Rp eller Valinge socknar.

Av bouppteckningen efter Oller framgår att maken ägde stugan, som hade ett rum, en förstuga, ett härbärge och en liten lada.

Johannes var torpare vid Ås, Tvååker sn, där hustrun var född.

Familjen bodde i Lunnastugan. När Widding gifte sig andra gången var han avskedad och bodde vid Aleslöv. Ca 1813 flyttade han till Hafstorp, där han bodde till sin död. (Han blev som synes mycket gammal.)

Varken mannen eller någon av fruarna förefaller att vara födda i Rp eller Valinge socknar.

Petronella Kristina blev g m båtsmannen B.O. Grimberg.

Enl. domböckerna begick förre båtsmannen Bengt Widding, "som nu kallar sig Ljungberg", under åren 1884 - 90 ett flertal stölder i Slöinge, Asige och Rp m. fl. socknar. Han straffades med kyrkoplikt, prygel och straffarbete på Varbergs fästning. Förmodligen är denne stortjuv samma person som ovannämnde Bengt Jönsson Widding.

Om andra som bodde i Lunnastugan, se nedan!

TORPARE OCH BACKSTUSITTARE

Husförhörslängderna, som är den huvudsakliga källan till detta kapitel, gör i regel ingen tydlig skillnad mellan torp och backstugor.

Storäng, torp vid Stenstorp #1

Börge kom från Klastorp, Träslöv sn. Gunnel var f på gård N.

Börge var ca 1812 - 13 torpare på Vråen vid Ugglarp #1. Ungefär åren 1814 - 22 var han mjölnare på Gässlösa kvarn. Därefter bodde familjen på torpet Storäng vid Stenstorp. 1831 flyttade familjen till Kungsbacka.

Johan Bernt Dyrendahl

Inflyttade 1834 från Stenstorp 1, där han var dräng. Utflyttade ca 1842 till egen hemmansdel, gård I. Se vidare under denna!

1832 - 33 bodde avskedade artillerikonstapeln Carl Wilhelm Gråsten med hustru och tre barn på torpet. De inflyttade från Varberg och utflyttade till Göteborg.

Lunnastugan vid Stenstorp #1

Från ca 1760 bebodd av de båda båtsmännen Widding, se ovan! Den siste av dessa flyttade ca 1800. Sedan inflyttade Anna Andersdotter, f 1765, änka efter Anders Lind, som varit båtsman i Aleslöv. Hon var allmosehjon och hade hos sig ett par döttrar. Sista gången stugan nämns i några papper är nog 1816.

Lilla Börgestugan vid Ugglarp

Fanns åtminstone på 1750- och 60 - talen och beboddes då av ett par gamla pigor, systrarna Anna och Börta Börgesdöttrar.

Falckastugan vid Ugglarp

Stugan låg enl. Hallands landsbeskrifning 1729 på kronoallmänningen vid Ugglarp. På en del ställen i kyrkoboken kallas hustrun Karin Hansdotter och på ett ställe står att hennes förnamn är Börta. Kanske rör det sig om olika personer.

Familjen bosatt här från ca 1745. Torbjörn kom från Sibbarp sn. Där var han avskedad soldat. Här i Rp sn var han "kyrkoväktare".

Börta Olofsdotter var först g m Erik Torbjörnsson, åbo på gård M, där hennes andre make Torbjörn Svensson också var åbo några år. Enl. kyrkoboken dog hustrun Börta Eriksdotter i Falckastugan vid Ugglarp år 1778, 75 år gammal. Detta är nog Börta Olofsdotters dödsnotis med felskrivet efternamn.

Bengta Nilsdotter kom vid vigseln från Tingås. Hennes äktenskap med Torbjörn varade 6 månader.

"Falckens änka" Karin Larsdotter tillhörde familjen. Elfving stämde henne 1763 för att olovligen ha sålt sin hälft av den backstuga hon och Elfvings bebodde. Av bouppteckningen efter Torbjörn framgår att han inte ägde stugan när han dog.

Kolakullen, torp eller stuga vid Ugglarp

Ägdes och beboddes troligen av pigan Anna Svensdotter, d t Sven Nilsson på gård L. Det står mer om henne där. De båda skomakarna Hallberg var nog inhysta hos henne.

Familjen bosatt här före 1806. Johannes var skomakare. Hans föräldrar var skomakaren Nils Hallberg, ca 1725 - 98, och Inger Stenberg, ca 1730 - 94. De dog i Ugglarp och bodde väl i någon stuga där, kanske samma som sonen Johannes. Ingeborg var f på gård K2.

Bouppteckningen efter Ingeborg säger att makarna hade fem (ej namngivna) barn, alla döda utom Anders, vidare att stugan ej ägdes av dödsboet.

Anders var s t föregående torpare och även han skomakare. Hustrun var nog ej f i Rp sn.

Dottern föddes 16/1, fadern dog 1/4 av lungsot och dottern dog 7/5, allt samma år. (I kyrkoboken står det också, att makarna vigdes samma dag mannen dog, men detta kan knappast vara riktigt, särskilt med hänsyn till att dottern inte kallas "oäkta" i sin födelsenotis.)

Anna Britta gifte om sig med Sven Jonasson, torpare på Vråen, se nedan!

Anders bouppteckning tar upp stugan som en ägodel. Det står att den var en backstuga vid Ugglarp #3 med en liten loftstuga, ett fähus och en foderlada. Stugan tycks inte ha varit bebodd efter det att hustrun flyttat till Vråen.

Vråen, senare kallat Lycketorpet och sist Horsåsahåla, vid Ugglarp #1

Familjen inflyttad före 1806, utflyttad till Värö sn ca 1813. Ingen av makarna f i Rp sn.

Börge Andersson

Torpare här ca 1812 - 13, blev sedan mjölnare i Gässlösa och därefter torpare på Storäng. Se under detta torp!

Torpare här ca 1813 - 16. Flyttade till Nösslinge sn. Ingen av makarna f i Rp sn.

Olof var avskedad soldat från Älvsborgs rytteri och gratialist. (Att han var det sistnämnda innebar, att hade pension från Vadstena krigsmanshuskassa.) Bodde inhyst här ca 1814 - 16. Utflyttade till Hönsaruket (äv. kallat Linnekulla) vid Djurarp. Detta torp revs 1830 och familjen flyttade till ett torp vid Rp #5.

Varken Olof, hans båda fruar eller dottern Inger Lena tycks vara födda i Rp sn.

Ingen av makarna tycks vara f i Rp sn. Sven var sockenskomakare. Torpare här ca 1820 - 24. Flyttade till Kyrkokärr vid Kushult. Anna Britta var änka efter skomakare Anders Hallberg på Kolakullen.

Sven gifte om sig med Olena Beata Gunnesdotter, f 1814.

Mannen var ej f i Rp sn. Hustrun var f i Gunnarp sn. Hon dog som fattighjon.

Jan var torpare här från ca 1826. "Funnen död vid Olofstorp på väg från staden", står det i kyrkoboken.

År 1843 blev Jan Svensson stämd av pigan Nilla Bengtsdotter i Svartrå sn för att ha lurat henne, när de bytte kor på Varbergs marknad. Den ko som Nilla bytte till sig visade sig vara så sjuk av rödsot och hasbränna, att hon inte ens orkade gå till Svartrå och snart dog. Jan förnekade inledningsvis all kännedom om kons dåliga tillstånd, men sedan Nillas vittnen fått säga sitt, fann han för gott att göra upp i godo.

Sockenskräddaren Olaus Olofsson, 1825 - 91, var först bosatt vid Rp #3 och sedan vid Hafstorp.

Johan Aron Jansson var torpare på Högabergsslätt vid Aleslöv #2. Han bodde där ännu år 1900.

Johan Petter efterträdde sin svärfar som torpare ca 1850. Han var nog inte f i Rp sn och inte i Valinge. Familjen flyttade till Valinge sn 1859. Han var den siste torparen här. Hans svärmor kvarbodde i stugan till sin död.

Håkulla, torp vid Ugglarp #1

Sven var torpare här från ca 1812. Familjen flyttade till Gödestad sn 1814. Sannolikt ingen i familjen var f i Rp sn.

Familjen inflyttade från Onsala sn 1815 och mannen och sonen utflyttade troligen ganska snart efter hustruns död.

Av Marias bouppteckning framgår att makarna inte ägde stugan och att hennes bror var "komferdistyrmannen" Lars Hultin, boende i Onsala sn.

Torpare ca 1818 - 22. Flyttade till Backen vid Aleslöv. Bara sonen Johannes var f i Rp sn.

Torpare ca 1821 - 23. Flyttade till Grimeton sn. Dottern Inger Lena f i Rp sn men ingen av de övriga.

Torpare bara något år ca 1823. Kom från Bråtås. Ingen av makarna finns i Rolfstorps födelsebok.

Torpare ca 1823 - 25. Inflyttade från Aleslöv och flyttade tillbaka dit. Ingen av makarna tycks vara f i Rp sn.

Torpare 1832 - 35. Inflyttade från Kungsäter sn, utflyttade till Grimeton #9, Grimeton sn.

Torpet fanns ej sedan, åtminstone inte under namnet Håkulla, men är kanske detsamma som senare kallas Horsåsaslätt.

Horsåsaslätt, torp eller stuga vid Ugglarp #1

Familjen inflyttad från Källsjö sn 1841. Mannen var nog f i Källsjö sn och hustrun i Ullared sn. De dog båda som fattighjon.

Kasper kom hit från Aleslöv men var nog ej f i Rp sn. Lena Kristina var f i Källsjö sn och dog mellan 1895 och 1900.

Josefina Paulina kallas i församlingsboken 1900 för backstusittare.

Makärr, även kallat Alakärr, torp vid Ugglarp #2 (Till Hafstorp #3 hörde ett annat torp med samma namn.)

Niklas var s t båtsmannen Nils Stenström. Båda makarna var födda i Skällinge sn. De bodde här från 1857. Till familjen hörde också Niklas mor, syskon och syskonbarn.

Garvaretorpet vid Ugglarp #3 (ev bara en stuga), kallas även Nybygget.

I vigselnotisen står, att Petter var garvaregesäll, att Inger var f i Bösarp, Skällinge sn och att de bosatte sig i Linnarp.

Familjen flyttade hit före 1806 från ett torp vid Djurarp. Petter var nog inte f i Rp sn. I sin dödsnotis kallas han Hallenius. Han hade väl ett garveri i närheten, troligen vid Horsabäcken, eftersom garvning är en vattenkrävande verksamhet.

Trots att han bodde här var Bengt sockenskomakare i Valinge sn, f på gård N, d på Högabergshåla (se nedan!), dit han flyttade som gammal.

Makarna var vigda i Valinge sn och Kristina kom då från Säm #4, men hon var nog inte f i Valinge sn.

Anders övertog torpet ca 1845. Familjen flyttade 1864 till torpet Högabergsslätt vid Aleslöv och därefter troligen till USA. Anders var då omgift.

Kärleken, också kallad Slädens eller Nunnemors, stuga eller torp vid Ugglarp #3

Om Anders Eliasson, se ovan under Elias Gunnesson, gård M! Anna Britta kom nog från Kungsäter sn. De bodde här från ca 1820.

En husf fick Anders spöstraff för stöld 1814. Under sina sista år var han fattighjon och bodde då "inhyses" för stugan revs ca 1850.

Högabergshåla, torp vid Ugglarp #2

Torpet tillkom ca 1850. Åtminstone tidvis måste två familjer ha bott här samtidigt eller det kanske fanns en backstuga vid torpet.

Först var Sven nog torpare på Garvaretorpet efter fadern. Flyttade hit 1857.

Anna Britta var f på Ragnarp #7, Skällinge sn.

Mannen var enl. husf f i Valinge sn men finns ej i den socknens födelsebok. Hustrun och barnen födda i Gödestad sn. Familjen flyttade hit från Gödestad 1863 och utflyttade till USA 1871.

Mannen var f i Nösslinge sn, hustrun i Gödestad sn. Inflyttade ca 1875. Utflyttade till Träslöv 1894.

Mannen var torparson från Makärr vid Hafstorp #3. Han var i USA 1888 - 92. Hustrun f i Torpa sn och äldsta dottern i Lindberg sn.

Familjen inflyttade från Lindberg 1893.

Högabergsslätt, torp vid Ugglarp #3

Familjen inflyttad från Valinge 1857, tillbaka dit 1862.

Mannen dömd för stöld 1862 enl husf. Han var skomakarson från Oskullen vid Säm. Hustrun f på Råbäcksdal vid Säm, Valinge sn.

(Vid Aleslöv fanns ett eller två torp som också hette Högabergsslätt. Förmodligen låg ifrågavarande torp nära varandra på varsin sida av bygränsen.)

Backstuga vid Ugglarp

Enl. mtl 1720, Anders Dahlman, gammal kasserad dragon, allmosehjon, d 48 år gammal år 1723. Hustrun hette Anna Andersdotter, d i Ugglarp 1738, f ca 1670.

Skansen, även kallad Fäkullen, stuga eller torp vid Ugglarp #3

Familjen hitflyttad ca 1806. Inger var f på gård L.

Anders var tidigare skomakare i Stamnared sn, där han förmodligen var född. Även här var han skomakare. I husf står det om honom att han 1821 och 1822 försyndade sig mot sjätte budet, men om detta har jag inte funnit något i Himle härads dombok. (Vid den här tiden löd sjätte budet sålunda: "Du skall icke göra hor".) I husf heter det vidare: "Går aldrig till nattvarden, förhör eller kyrkan" och "Benägen för fylleri och annan liderlighet".

På trappan till en krog i Varberg råkade Per Börgesson, åbo på Mute #11, knuffa till Anders Jönsson, så att han handlöst föll omkull och slog bakhuvudet i en stenläggning. Skallen krossades och han avled omedelbart. Häradsrätten fastslog att det var en ren olyckshändelse.

I husf står det om Anna Kristina Andersdotter: "Har enligt byamännen utmärkt sig för trätgirighet och oordentlighet i synnerhet mot föräldrarna".

Susanna Andersdotter födde de uä barnen Nils August, f 1827, och Johanna Kristina, f 1832.

Johanna Andersdotter fick en uä son Carl Johan, f och d 1838.

Jonas f 1810 i Hestra sn, garvardräng i Varberg, sedan i smedlära i denna stad. I Ugglarp försörjde han sig som smed.

Åtalad för stöld och innehav av tjuvgods 1840 och 1846 men frikänd i brist på bevis. Åtalad för samma brott 1847 tillsammans med sin hustru och Bengta Schuberg m.fl. och fälld för innehav. År 1851 blev han dömd för att man hos honom hittat gods som stulits i Gunnarps kyrka.

Från ca 1860 till sin död bodde han i Småland på en plats som var okänd åtminstone för prästerskapet i Rp.

Till familjen hörde också hustruns båda uä barn.

Backstuga vid Ugglarp #3

Familjen bosatt här från ca 1864. Mannen ej f i Rp sn. Hustrun f på gård N. De var ej vigda i Rp.

Augusta Charlotta hade de uä barnen Hjalmar, f 1884, Gerda Viktoria, f 1889 och Sten Otto Birger , f 1891, vilka ingick i familjen.

Johan August Johansson, f 1868, var vid vigseln arbetare från Varberg. Sven August Johansson, f 1860, var hemmason från Grunnarp, Valinge sn

Backstuga vid Ugglarp #3

Änkan Malena Pettersdotter*, f 1843 i Gödestad sn, och hennes son Johan August*, f 1887 i Hunnestad sn, inflyttade 1894 från Halsbäck vid Aleslöv. Hon var änka efter Nils Gustav Larsson, f i Hunnestad sn 1837, d 1891.

"O! De gå bort såsom Skuggor."

(Prosten Sven Peter Bexell i en husförhörslängd 1833)

Källor
Kyrkobokföringen i Rolfstorp sn 1695 - 1900
Dito i div. andra socknar, mest grannsocknar
Jordeböcker 1646 - 1900
Mantalslängder 1669 - 1755
Himle härad: dombok 1632 - 1850, lagfartsbok 1876 - 1900
Hallands Landsbeskrifning 1729
Lantmäteriet: skifteshandlingar
Ekonomiska kartan 1926 med beskrivning

Förkortningar
d = död
d t = dotter till
f = född
g m = gift med
husf = husförhörslängd
mtl = mantalslängd eller mantal
Rp = Rolfstorp
sn = socken
s t = son till
uä = utomäktenskaplig -t
v = vigd
# = nummer
Om ett namn är försett med asterisk (*) betyder det att personen var "skriven" i Stenstorp eller Ugglarp år 1900.