i Rolfstorps socken
av
Ingemar Rosengren

Hemman och gårdar Översikt
Storskifte
Laga skifte
Stenstorps och Ugglarps byar före Laga skifte
Gårdarna och folket
ÅBOR OCH ARRENDATORER

Förord

Denna bok är en på några ställen rättad och något utvidgad version av en tidigare som jag gav ut 1996.

Den innehåller först några upplysningar om byarna Stenstorp och Ugglarp. Sedan följer dess huvuddel, som är en så långt som möjligt fullständig förteckning över alla som bott i dessa byar från slutet av 1600-talet, då källskrifterna blir tillräckligt rika för att möjliggöra en sådan förteckning, till ungefär år 1900.

Personerna är ordnade familjevis och fördelade i tidsföljd på sina respektive gårdar, torp och stugor. Det lilla som källorna berättar om dem, förutom deras namn och levnadsdata, har också tagits med.

För att fullt ut kunna utnyttja en dator när jag arbetade med denna bok, har jag varit tvungen att stava alla person- och ortnamn på samma sätt vid varje tillfälle de förekommer. Jag har valt att stava på modernt vis.

Till tjänst åt de läsare som saknar lokalkännedom har jag överallt angivit i vilken socken omnämnda gårdar och byar ligger. Saknas socken-angivelse ligger gården eller byn i Rolfstorps socken.

Innehållsförteckning och en lista på använda förkortningar finns på sista sidan.

Hemman och gårdar Översikt

De fetstilta bokstäverna betecknar de ursprungliga gårdarna. Övrigt är delade, sammanslagna eller nybildade gårdar.

De tre konohemmanen blev år 1771 frälsehemman på det viset, att Fredrik Lagercrantz på bl.a. Hovgården bytte till sig dem från Kronan mot honom tillhöriga, annorstädes belägna frälsehemman. Syftet med bytet var säkerligen, att både Lagercrantz och Kronan ville ha sina respektive godsinnehav bättre samlade.

Hemmanen stannade sedan i familjen Lagercrantz ägo tills de år 1789 köptes av kyrkoherde C.W. Rodhe i Valinge. De såldes av Rodhes arvingar till "vanliga" bönder, i flertalet fall till gårdarnas åbor.

De tre gårdarna i Ugglarp har åtminstone sedan 1700-talet kallats resp. Kärrsgården, Mellangården och Skattegården.

Storskifte

Med början år 1770 ägde ett storskifte rum i byarna Stenstorp, Ugglarp, Aleslöv och Hafstorp. (Särskilt många storskiften har inte genomförts i Hallands län, men detta är alltså ett av dem.)

Förmodligen på grund av ovana, både från myndigheternas och markägarnas sida, gick det på tok med detta skifte. Svårigheterna bottnade i att några bönder överklagade skiftet. Häradsrätten måste därför uppskjuta ikraftträdandet. Andra åbor, troligen dåligt underrättade om detta och okunniga om hur ett skifte skulle gå till, tog ändå i besittning den jord de trodde sig ha blivit tilldelade, skördade gröda de ej sått och sådde ny. De tidigare ägarna till jorden försökte hindra detta - i några fall med våld.

Häradsrätten bestämde då att allt tills vidare skulle återgå till det gamla, vilket ledde till ytterligare osämja och processer, bl.a. om rätten till det som blivit skördat och nysått. Alla åborna i Stenstorp och Ugglarp, så när som på en enda, agerade i en sådan process, där de fyra på Ugglarp #3 (plus några åbor i Hafstorp) stod mot alla de övriga. Det var de sistnämnda som tagit rätten i egna händer.

Det tog ytterligare ett par år, innan skiftet var genomfört. Det fick till resultat att ägoblandningen de fyra byarna emellan betydligt minskade, men den förblev ändå stor. (Ett storskifte avsåg att varje hemman skulle få sina ägor samlade på ett enda ställe. Därför kan man säga det storskifte som nu beskrivits var misslyckat.)

Laga skifte

Ett sådant genomfördes under åren 1826 - 30 i ett skifteslag som bestod av ovannämnda fyra byar plus enstaka hemmanet Djurarp. Laga skifte krävde ovillkorligen att ett hemmans eller en gårds ekonomibyggnader skulle stå på ägarens egen mark. (Detta krävdes inte vid storskifte.) Vidare skulle varje brukningsenhet ha sin mark på så få ställen och med så raka gränser som möjligt. I ifrågavarande skifte fick alla hemmanen sin mark på högst två ställen, och endast ett hemman - Stenstorp #2 - behövde flytta sina hus. Så i dessa avseenden var skiftet framgångsrikt. Men priset för detta fick betalas med att flertalet skiften blev extremt långsmala. Värst var nog Ugglarp #1, vars enda skifte sträckte sig från Iglasjön ända ner till Himleån.

Byarnas samfällda utmarker skiftades också.

Detta var ett skifte mellan hemmanen. För att varje åbo skulle få sin helt egna jord att bruka krävdes hemmansklyvningar. Sådana genomfördes allmänt under de följande årtiondena.

Stenstorps by före Laga skifte Ägogränserna före skiftet är något förenklade. De tunna, heldragna linjerna tvärs över kartorna är gränserna mellan hemmanen efter Laga skifte.

Gårdarna och folket

Nu följer en förteckning över alla som varit bofasta i Stenstorp och Ugglarp från slutet av 1600-talet till ungefär år 1900, med undantag av anställt tjänstefolk. Personerna är ordnade familjevis i tre spalter: i första spalten manliga åbor, i andra deras hustrur och i tredje deras barn.

Under eller efter varje namn står personens födelse- och dödsår. Under de gifta kvinnornas namn står året för deras vigsel. Årtal inom parentes anger den tid vederbörande varit åbo. (Beteckningen åbo har använts även mot slutet av 1800-talet, när det rätteligen bort stå t.ex. hemmansägare eller lantbrukare.)

Det finstilta är ytterligare upplysningar om personer och gårdar.

ÅBOR OCH ARRENDATORER

GÅRD A STENSTORP #1

Jöns Håkansson var åbo på Aleslöv #2.

Sonen Jöns är kanske samma man som avskedade soldaten Jöns Jönsson, som dog vid 63 års ålder i en liten stuga vid Stenstorp år 1747.

Både Lars och Elin var enl. vigselnotisen födda i socknen. Mannens efternamn skrivs ibland Johnsson eller Joensson. Sonen Jöns kallas också omväxlande John, Jon och Joen.

Lars Jönsson dömdes 1738 till böter för hor med sitn piga Maria Månsdotter. Varken Lars eller Maria förmådde betala böterna och fick i stället sitta någon tid i fängelse. (Hor, d v s sexuellt samliv där åtminstone den ena parten var gift, räknades som ett mycket svårt brott och böterna var därför höga.)

Lars Jönsson och sonen Jöns dog båda nästan samtidigt av häftig feber och jordfästes tillsammans.

Vigselnotisen meddelar ej varifrån Kerstin kom. Hon var nog inte f i Rp sn. Hon gifte om sig med nästa åbo.

Torsten var f på gård C. Han var sannolikt åbo på sin fädernegård någon tid. Genom giftermålet med änkan Kerstin blev han i stället åbo här.

Jöns Andersson var åbo på Aleslöv #1.

I familjen fanns kanske en son John, g 1771 m Börta Persdotter från Ljungstorp, Gödestad sn.

Börge Andersson var bror till föregående åbo. Han var g m sin brors styvdotter.

Essbjörn Jönsson var f på Mute #1.

Enl. Kerstins bouppteckning bodde hennes bror Anders i Onsala sn, vilket nog betyder att han var sjöman.

Börge Jönsson var torpare vid Obbhult.

Britta Toresdotter inflyttade från Berg, Lindberg sn. Hela familjen - Jöns var då undantagsman - flyttade till Varberg 1831.

Jöns och Britta blev 1823 ställda inför rätta anklagade för att ha vanvördat och smädat Jöns föräldrar Essbjörn och Gertrud. De anklagade nekade och målet nedlades, då tillräcklig bevisning saknades.

Jöns blev år 1828 åtalad för att ha misshandlat sin far Essbjörn. Det var för övrigt samma år som denne dog. Vittnen berättade om ett regelrätt slagsmål. Fadern hade därvid varit starkt berusad och kastat stora stenar på stugans ytterdörr. Slagsmålet började när sonen försökte hindra detta.

Jöns köpte sin hemmansdel, 1/4 mtl, av föräldrarna 1817 och sålde hälften till brodern Kasper 1821 och den andra hälften till Erik Gunnesson 1828. Dessa båda halvor kallas i fortsättningen gård A1 och gård A2.

GÅRD A1 STENSTORP #1

Kasper var åbo vid Laga skifte 1830.

Kristina var troligen f i Fjärås sn och d t Petter Bengtsson, åbo på gård K2.

Helena Susanna hette så enl. dopboken, men kallas i husf Helena Severina.

Kasper köpte 1/8 mantal av sin bror Jöns och sålde 1835 hälften till Henrik Svensson och resten 1838 till nämndemannen Johannes Jönsson på Aleslöv #2. Kasper blev därefter torpare eller backstusittare på Högabergshåla vid Ugglarp #3. Han flyttade 1866 till Aleslöv och slutligen till Rp #2, där han dog som inhysesman.

Henrik Svenssons hemmansdel kallas i det följande gård A1a.

Johannes Jönsson sålde eller utarrenderade 1822 sin del till Bengt Andersson. Den kallas fortsättningsvis gård A1b.

GÅRD A1a STENSTORP #1

Henrik var f i Annestorp, Skällinge sn. Ingrid var soldatdotter från Södra Hestra sn och en av fem systrar som under åren runt 1820 flyttade till Rolfstorp och grannsocknar och stannade där.

Henrik var åbo på 1/16 mtl. Inflyttade 1835 från Hafstorp #1, där han haft en gård som han sålt. Gården här i Stenstorp sålde han till Per Larsson på gård C1, och blev undantagsman i stugan Kollas. Under sin tid i Hafstorp stod han en gång inför rätta för fylleri. I husf står antecknat att han var bräcklig och sjuklig.

Johanna Kristina fick en uä dotter 1859. Hennes man Lars Jakob Kaspersson var f på gård C.

Anders Niklasson var vid vigseln dräng från Hafstorp #3. Han var f 1842 i Skällinge sn, dit makarna flyttade 1879.

Nästa ägare av denna hemmansdel blev alltså Per Larsson på gård C1, som väl slog samman den med den han redan hade.

GÅRD A1b STENSTORP #1

Bengt var f på Linnarp #1 och Olena i Tvååker sn. De båda äldsta barnen tycks ej vara f i Rp sn.

Bengt köpte eller arrenderade denna hemmansdel, 1/16 mtl, av Johannes Jönsson, Aleslöv #2.

Familjen inflyttade från Rp #4, där Bengt Andersson var arrendator, och utflyttade till Stenaljung, där Bengt blev åbo. Året efter hustruns död flyttade han till USA.

Familjen inflyttade från Aleslöv #2 och utflyttade till Valinge sn.

Carl Magnus var f på Aleslöv #2 och s t Johannes Jönsson, som tidigare ägt och kanske fortfarande ägde 1/8 mtl av Stenstorp #1. Troligen köpte eller ärvde han gården av fadern. Han var snickare.

Johanna Beata var f på Linnarp #3.

Nils Aron var åbo på 1/16 mtl Stenstorp #1. Tidigare var han åbo på Grimeton #15, Grimeton sn.

Makarna var födda på Grimeton resp. #10 och 18.

Makarna sålde gården 1890 till Sven Svensson på gård A2, som sannolikt slog ihop den med sin egen.

GÅRD A2 STENSTORP #1

Erik var f på Olofstorp #2, Valinge sn. Han bodde nog kvar och brukade gården, 1/8 mantal, även efter det han sålt den till Kasper Bengtsson. Han var åbo vid Laga skifte 1830.

År 1835 blev Erik överfallen och misshandlad av Kasper Bengtsson, gård C. Mer om detta: Se vid Kasper!

Anna Kristina gifte 1839 om sig med Anders Johansson från Torstorp, Grimeton sn, och flyttade med honom till Hunnestad sn.

Kasper Bengtsson sålde halva denna hemmansdel 1833 till Jöns och Kasper Essbjörnsöners bror Sven.

Sven var f på gård A. Makarna vigdes i Valinge sn. Hustrun bodde då i Olofstorp men tycks inte vara f i Valinge sn.

Sven var åbo på 1/16 mtl. Han sålde sin hemmansdel på utmätningauktion till nästa åbo.

Familjen, i vilken ingick Svens mor Gertrud, flyttade till Tvååker sn 1843, där han blev arrendator, sedan torpare

Bengt Nilsson var åbo på Tvååker #5, Tvååker sn.

Gustav var f på torpet Ledet vid Djurarp och Helena på Olofstorp #1, Valinge sn. Johanna Maria var vid vigseln hemmadotter från Aleslöv #1 men var f på gård G + H.

Makarna sålde gården till Bartold Nilsson, gård M3, och flyttade till Stenstorp #2, till en gård de köpte av Börge Andersson.

Efter mannens död skingrades familjen. Hustrun flyttade till Johan Gustav Kaspersson, gård M, 1884. Albertina Josefina och Klara Amalia dog båda i Lundby, Valinge sn.

Andreas (kallas också Anders) var nog s t Nils Bengtsson, gård F. Juliana Kristina var f på Skärte #9.

Andreas bildade sin gård, 1/8 mtl, av 3 delar:

1/ Stenstorp 1:10, 1/16 mtl, köpt 1862 av Bartold Nilsson, gård M3, som köpt av föregående åbo (Gustav Svensson)

2/ Stenstorp 1:11, 1/32 mtl, köpt 1863 av Bartold Johan Kaspersson, som köpt av Johan Dyrendahl

3/ Stenstorp 1:12, 1/32 mtl, köpt 1868 av Bartold Johan Kaspersson, som köpt av Jöns Andersson i Gödestad

(De båda sistnämnda hemmansdelarna hade troligen tidigare tillhört Kasper Bengtsson, gård C.)

Sven var f i Tvååker sn. Han utökade gården med 1/16 mtl, som han köpte 1890 av Nils Aron Bartoldsson, gård A1b.

Ägare 1926: Sven Svensson

GÅRD B STENSTORP #1

Kerstin Jönsdotter kom från Rolfstorps kyrkby och hade en troligen bröder som hette Bonde, Nils och Jöns, samt en syster Karin, g m Lars Larsson, åbo i Stensared. Att hon var hustru till Torbjörn Håkansson är inte riktigt säkert.

Jöns Torbjörnsson var i livet 1729.

Pigorna Ingrid och Kerstin Jönsdöttrar från Stenstorp #1 gifte sig med resp. änkemannen Bengt Olofsson från Lundby, Valinge sn, år 1717, och drängen Anders Jönsson från Grimeton sn år 1718, allt enl. kyrkoboken. Jöns och Åsa var troligen föräldrar till dessa pigor.

Håkan Torbjörnsson var redan gift när han blev åbo. Han dog nog före sin hustru.

Torbjörn Håkansson finns ej i socknens födelsebok men nämns i bouppteckningen efter brodern Jöns.

Malin var f på gård I. Enligt kyrkoboken var sonen Helge "född medan brölloppet påstod". (Om förlovade personer började det äktenskapliga samlivet redan före bröllopet begick de ett brott som kallades Otidigt sängalag. Man såg milt på detta brott, och det brukade inte bestraffas.) (Ordet otidig betydde förr "på fel tid".)

Gunilla Björnsdotter var f på gård G.

Anders Helgesson var åbo på Rp #6, som var hustruns fädernegård.

Bengta Helgesdotter gifte om sig med Ingemar Andersson och flyttade med honom till Stenaljung.

Bengt Börgesson kom från Drängsereds pastorat.

Bengt Persson var åbo på Linnarp #2.

Olaus var f på Linnarp #2. Hans bror Bengt var g m hans svägerska Anna Britta.

Olaus var åbo vid Laga skifte 1830.

Britta Johanna och Sven Svensson flyttade till Träslöv sn 1844.

Anna Greta Hansdotter var f på Säm #5, Valinge sn, och Anna Lena Larsdotter på Hafstorp #1.

På gården fanns en arrendator Bernhard Bengtsson med hustru och 3 barn, inflyttade från Lindberg sn 1878, utflyttade till Gödestad sn 1879.

Lars Aron Johansson var vid vigseln tillträdande åbo, Gödestad #2, Gödestad sn.

Johan Otto Persson

1859 - (1881 - 91)

Troligen ogift, åtminstone så länge han bodde i Rp sn. Flyttade till USA 1884.

Under åren ca 1884 - ca 1891 brukades gården av arrendatorer.

Bengt Aron var åbo på 1/4 mtl. Han var f i Sibbarp sn och hustrun i Valinge sn.

Ägare 1926: Bengt Aron Svenssons sterbhus

GÅRD C STENSTORP #1

Olof Torstensson Torsten, ca 1662 - 1701 nästa åbo

( - ca 1683)

Olofs hustru dog ca 1683 och året därpå lämnade han gården till sonen Torsten och flyttade till Gödestad sn. Sannolikt gifte han om sig där.

Torsten Olofsson dog enl. kyrkoboken år 1701, 39 år gammal. Sonen Anders dog 1769 vid 92 års ålder. Torsten skulle alltså ha varit ca 15 år när han blev far till Anders - möjligt men föga troligt. Anders var nog inte så gammal som de efterlevande uppgav efter hans död.

Bodella Torstensdotter g 1729 m Måns Torbjörnsson, gård K2, och 1750 m Olof Gunnesson, gård O.

Troligen var Torsten Andersson åbo någon tid på denna gård, innan han 1745 gifte sig med änkan Kerstin Bengtsdotter på gård A och blev åbo där.

Anders Andersson var torpare i Gödestad sn.

Sven Andersson och hans hustru Pernilla bodde från år 1773 i en backstuga vid gården. Efter makens död bodde Pernilla kvar ensam. Hon dog 1815 och kallas i dödsnotisen allmosehjon. Hon var f ca 1745. De vigdes 1754 och hade en son Anders, f 1774.

Börge Andersson blev åbo på gård A.

Carl var f i Ullared sn.

Enl. vigselnotisen var Nils från Grunnarp, Valinge sn, men var nog inte f i denna sn. Enl. sin bouppteckning dog Nils 7/11 1813. Om detta står inget i kyrkoboken.

Vigselnotisen för Nils och Anna tycks ej finnas i Rolfstorps kyrkobok, konstigt nog. En annan underlighet: En dotter Kristina föddes 7/7 1796. Vad som av allt att döma är samma dotter kallas i fortsättningen överallt Estrid.

Nils var f på gård F. Han blev enl. husf "funnen död i en brunn i Warberg". Ingen dödsnotis finns i kyrkoboken, kanske emedan han begravdes i Varberg, men bouppteckningen säger att han dog 30/5 1815.

Änkan Anna Nilsdotter tvistade i rätten 1840 om sitt undantag, som den senare åbon Per Larsson skulle stå för.

Niklas Nilsson var 1821 - 39 åbo på.hustruns fädernegård i Hafstorp. Senare bodde han i Kulparp, Skällinge sn, och Säm #8, Valinge sn.

Estrid Nilsdotter fick en uä son Johannes, som levde 1817 - 19.

Lars Nilsson var först åbo på Rp #2, sedan på Ryen.

Kasper var f på Mute #1 och s t Bengt Hansson, tidigare åbo på gård G. Han var åbo vid Laga skifte 1830.

När gården var såld flyttade familjen till undantagsstugan Kråkeberg vid Per Larssons gård, C1.

Av ett mål som kom före i häradsrätten 1849 framgår, att Kasper Bengtsson hade som bisyssla att tillverka vagnar.

Kasper dog som fattighjon. Dottern Anna Lovisa var fattighjon enl. församlingsboken 1900.

Att Kasper Bengtsson hade dålig ekonomi framgår av domboken. Häradsrätten beslöt om utmätning hos honom. Då hans granne Erik Gunnesson, som var en av hans borgenärer, kom till honom för att överlämna ett papper från kronofogden om utmätningen, blev han av Kasper hotad med stryk. Erik flydde då in på Olaus Perssons gård med Kasper efter sig, blev där upphunnen och tilldelad slag i ansiktet och sparkar. Olaus husfolk var åsyna vittnen. Kasper blev förstås stämd och dömdes att böta för 7 blodviten 32 skilling för varje eller tillsammans 4 riksdaler 32 skilling banco. Detta hände 1835.

Anna Britta fick 1849 en uä son Carl Otto, som dog 11 dagar gammal, och Inger Kristina 1867 en uä dotter Emma samt 1871 en uä son Johan Edvard.

Lars Magnus Wahlström var enl. vigselnotisen rotebåtsman vid Valinge #3.

Lars Jakob var snickare. Hans hustru var f på gård A1a. Mannen reste till USA 1871. Hustrun och en stor barnaskara flyttade till Skällinge sn 1873. Lars Jakob återkom och köpte 1884 1/12 mtl Linnarp #2.

Sven Bengtsson var f ca 1828, troligen ej i Rolfstorp. Han var dräng hos sin svärfar på Kråkeberg och dog 1852. Anna Lovisa kallas fattighjon i församlingsboken år 1900.

Kasper Bengtsson gjorde en mängd affärer med hemmansdelar i Stenstorp. Jag har inte lyckats att helt reda ut alla dessa transaktioner. Det verkar som om han först köpte ut de flesta av sin hustrus medarvingar till gården. Han köpte och sålde delar av andra gårdar under Stenstorp #1, med bl.a. Erik Gunnesson som inblandad.

Kaspers gård, som ju var hustruns fädernegård, blev troligen omsider uppdelad på detta sätt:

1. 1/8 mtl till svågern Anders Nilsson, i fortsättningen kallad gård C1

2. 1/16 mtl till Petter Magnus Berntsson, gård C2

3. 1/32 mtl till Andreas Nilsson på gård A2

4. 1/32 mtl till Johan Bernt Dyrendahl på gård I

GÅRD C1 STENSTORP #1

Anders var åbo vid Laga skifte 1830. Han var s t Nils Carlsson, tidigare åbo på denna gård. Inger Lena var f på Hafstorp #1.

Familjen flyttade 1835 till Rp #6.

Ola Håkansson Rosengren (ej släkt med denna boks författare) var artillerist i Kristianstad och senare åbo i Drared, Veddige sn.

Per köpte 1835 1/8 mtl av föregående åbo och 1840 1/16 mtl av Henrik Svensson dvs hela gård A1a.

Familjen inflyttad från Linnarp #1 år 1835, dit den flyttat från Hunnestad sn 1830. Föräldrarna var inte födda i Rolfstorp eller Hunnestad socknar.

I husf. 1836 - 41 står att Börta var sjuk av gikt och värk, stundom sängliggande och mindre arbetsför. "På lasarettet för halsfluss 1842". I vad som rimligen är hennes dödsnotis kallas hon Larsdotter.

Per Larsson blev 1838 stämd av sin granne Carl Daniel Otterdahl, för att ha inkräktat på dennes mark, när han grävde ett avloppsdike. Målet slutade med förlikning.

Kristina Olofsdotter var från Nackhälle, Spannarp sn. Maken Olaus var enl. Per Larssons bouppteckning bosatt på Nackhälle #3.

Hustrun inflyttade från Hunnestad sn men var nog inte f där. .

Gården, 3/16 mtl, delades mellan barnen Per Hakvin och Albertina Bernhardina. Delarna kallas i fortsättningen gård C1a och gård C1b.

GÅRD C1a STENSTORP #1

Per Hakvin var åbo på 1/16 mtl, Stenstorp 1:9. Det var troligen den hemmansdel som farfadern köpte av Henrik Svensson och som då var en del av gård A. Ägare 1926: Per Hakvin Carlsson.

Anna Sofia var f i Valinge sn.

GÅRD C1b STENSTORP #1

Petter August var åbo på 1/8 mtl. Han var f i Tvååker sn.

Anders Samuel var åbo på 1/8 mtl Stenstorp 1:5. Han var f på Skärte #8. Ägare 1926: Otto Andersson

GÅRD C2 STENSTORP #1

Mannen och första hustrun inflyttade från Hunnestad 1840. Mannen var f i Ljungstorp, Gödestad sn. När han sålt gården bodde han kvar till sin död som undantagsman. Eventuellt arrenderade han ut den till Olof Nilsson.

Ingen av fruarna tycks vara f i Rp sn. Johanna Kristina flyttade in från Skällinge sn. Beata kom vid vigseln från Bråtås och flyttade tillbaka dit 1887.

Olof var f i Nedralia, Skällinge sn, från vilken familjen inflyttade. Hustrun och barnen var inte födda där. De båda yngsta barnen var födda i Rp sn.

Olof var troligen arrendator.

Anders var f i Bösarp, Lindberg sn. Hustrun var nog också f i denna socken. Makarna flyttade hit från Gödestad sn .

Anders Olofsson var från början åbo på 1/16 mtl, Stenstorp 1:14. Han köpte ca 1892 1/16 mtl Stenstorp 1:13, en hemmandel som nog ägts av Kasper Bengtsson, gård C, och därefter haft flera ägare.

Sven Johan Andersson var vid vigseln åbo i Bönarp, Valinge sn.

August Andersson reste till USA 1892, men återkom och blev åbo på sin hustrus fädernegård, Aleslöv #1.

Gustav Adolf var f i Hunnestad sn. Han var åbo på 1/8 mtl Stenstorp #1, 1:13 och 1:14.

Ägare 1926: Anders Gustav Pettersson

GÅRD D STENSTORP #1

Torbjörn blev åbo senast 1690 enl. jordeboken.

Anders Torbjörnsson blev åbo på Aleslöv #2, hustruns fädernegård.

Att Anna Torbjörnsdotter var d t Torbjörn Persson är inte helt säkert.

En Bengta Torbjörnsdotter, f i Stenstorp, gifte sig 1701 m drängen Lars Bengtsson från Klastorp, Träslöv sn. Denna Bengta var kanske d t Torbjörn.

Bengta kom från Gödestad sn.

Jöns Nilsson kom från Gödestad sn.

Sonen Hans finns ej i födelseboken, däremot i föräldrarnas bouppteckningar, enl. vilka han bodde i Säm, Valinge sn.

Nils Jönsson Bengta Olofsdotter

1717 - 57

(1737 - 45)

Nils Jönsson och hans fästmö Bengta Olofsdotter köpte 1745 1/4 mtl Ugglarp #3, gård O, av Olof Gunnesson och Kerstin Nilsdotter och blev bosatta där. Se vidare under gård O!

Lars var f i Valinge sn, troligen i en backstuga vid Säm.

Den yngre sonen Per och dottern Bengta finns ej i födelseboken, däremot i bouppteckningen efter modern Anna Jönsdotter. Bengta finns också i mtl.

Lars bytte år 1749 gård med sin svåger Nils Jönsson i Ugglarp, gård O. Lars flyttade alltså till Ugglarp och Nils hit. Efter Nils död ångrade sig både Lars och Nils änka Bengta. De bytte tillbaka och återflyttade 1758 till sina ursprungliga gårdar.

Lars Larsson och Bengta Bengtsdotter (ev. Persdotter) bodde från 1776 i en backstuga vid Stenstorp. Bengta tycks ej ha dött i Rp sn. Hon var kanske d t Bengt Larsson, åbo eller arrendator på gård B. I så fall var hon f 1731.

Frälseinspektör Niklas Blomberg, inspektor på Hovgården, köpte 1/8 mtl av Lars Larsson på utmätningsauktion. Blomberg köpte på auktion lika mycket av samma hemman (Stenstorp #1) av Lars Börgesson och. Bengta Svensdotter.

År 1767 blev Niklas Blomberg stämd av Lars Larsson för inte ha fullgjort sina åtaganden enligt köpekontraktet. (Blomberg bodde på Hovgården. Han dog 1769.)

Anna Jönsdotter stämde år 1747 sin make för att ha gjort hor med sitt tjänstehjon Anna Olofsdotter, 22 år gammal. Båda erkände. Hustrun meddelade i rätten att hon förlät dem. (Straffet blev lägre då.) De felande dömdes till böter, men då bägge förklarade sig vara ur stånd att betala dem, förvandlades straffet till fängelse.

Lars Börgesson Bengta Svensdotter Bengta

En kommunionlängd meddelar att denna familj åren 1764 - 68 fanns på samma gård som Lars Larsson. Synes ej förekomma ej på något annat ställe i Rolfstorps kyrkoböcker. Troligen hade Lars Börgesson köpt halva Lars Larssons gård, ty enl. domboken sålde han år 1766 1/8 mtl Stenstorp #1 till frälseinspektören Niklas Blomberg på Hovgården.

Kronolänsman Daniel Otterdahl var s t Filip Otterdahl, kyrkoherde i Drängsereds pastorat. I sin ungdom var han , vilket framgår av domboken, handelsbiträde i Borås. Han köpte gården, 1/4 mtl, av Niklas Blomberg.

Anna Brittas dödsår enl. bouppteckningen. Hennes död är ej noterad i Rolfstorps kyrkobok. Hon var prästdotter från Vinberg och yngre halvsyster till författaren, hovkanslern m.m. Olof von Dalin.

Sven Fredrik är döpt så enl. födelseboken, men kallas annorstädes ibland Severin Fredrik ibland Sören Fredrik. (Severin hette hans morfar.) När föräldrarna dog bodde han i Stockholm.

Filip Otto "blef af en olyckelig hendelse gienom et skott af egen bössa uprest wid hans sida, strax död", står det i kyrkoboken.

Carl Magnus blev komminister i Bro pastorat i Bohuslän och dog enl. Lyse kyrkobok i denna socken av häftig? feber. (Skarstedt i sin bok Göteborgs stifts herdaminne påstår att Carl Magnus dog av ett vådaskott under jakt. Kanske har Filip Ottos dödsorsak smugit sig in i Skarstedts bok.)

Länsman Otterdahls gård blev efter storskiftet flyttad. En följd därav var att vägen till gården blev obekväm. Otterdahl ville då anlägga en ny väg, vilket förutsatte ägobyten. Efter medgivande av häradsrätten och berörda grannar kom bytena till stånd.

Häradsrätten konstaterade 1778, att Otterdahl inte bara fullgjort sin andel i inhägnandet av en skogsplantering, utan också på sitt hemman anlagt 50 famnar nya stengärdesgårdar och planterat lite fler än 70 fruktträd. Därför gav rätten honom tillstånd att efter utsyning få hugga 40 lass bokved till bränsle och byggnadsmaterial. (Alla ädla lövträd - först och främst ek och bok - tillhörde kronan även om de växte på enskild mark, och en privatperson måste ha speciella skäl och länsstyrelsens eller häradsrättens tillstånd, om han ville avverka bokskog.)

Hans var åbo vid Laga skifte 1830.

Inger Lena var f i Haxered, d t Sven Arvidsson, den berömde "klockemakaren".

Johannes Persson var sannolikt f i Gödestad sn. Han var åbo på Gödestad #8.

Anna Beata var f på Gödestad #8, Gödestad sn.

År 1838 stämde Otterdahl sin granne Per Larsson för att denne inkräktat på Otterdahls mark, när han grävde ett avloppsdike. Parterna förliktes.

Johan Edvard Johansson var åbo på Aleslöv #1, där han var född.

Johannes Pettersson var f på Säm #6, Valinge sn.

Lars August Gustavsson var åbo på Säm #5, Valinge sn.

GÅRD E STENSTORP #2

( - ca 1680)

Åbo 1676 enl. domboken.

När Tore gifte sig med Börta var han änkaman från Valinge pastorat. En otydlig anteckning i husf säger kanske att Tore varit "tegelbruksdräng".

Börta Arvidsdotters dödsnotis finns ej i Rolfstorps kyrkobok, trots att hon enl. bouppteckningen dog i Stenstorp.

Olof Toresson var Tore Svenssons son i ett tidigare äktenskap.

Det står ej i vigselnotisen varifrån Elin kom. Hon tycks ej vara f i Rp sn.

Margareta var vid vigseln tjänstepiga i Djurarp. Hon var i livet ännu 1778.

Olof blev år 1761 anklagad för att ha begått äktenskapsbrott med Oller Eriksdotter, som då var hemmadotter på gård M. Han friade sig med ed.

Oller Håkansdotter kom vid vigseln från Bönarp, Valinge sn, men tycks ej vara f i den socknen.

Karin Nilsdotter kom från Balgö, Lindberg sn., enl. husf f i Torpa sn.

Olof Jönsson var åbo på Säm #6, Valinge sn. Hans andra hustru hette Anna Britta Jönsdotter.

Ivar var enl. vigselnotisen från Valinge prästgård, men han var ej f i Valinge sn.

Änkan Margareta Jönsdotter, åbo på hemmanet, 1/3 mtl Stenstorp #2, köpte det år 1820 av Jonas Brag, professor i Lund, och hans hustru Eva Charlotta. Den sistnmämnda har ärvt 2/3 mtl Stenstorp #2 av sin fader prosten C.W. Rodhe i Valinge år 1811. (De andra tredjedelen köptes av den andra åbon på Stenstorp #2, Johannes Jönsson)

Johannes och Britta från Kvarnome, Veddige sn, köpte 1825 dels gården E, 1/3 mtl, av föregående åbo, dels den andra halvan av hemmanet, dvs gård F, av Johannes Jönsson, åbo på gård B2. Därmed blev Johannes den ende åbon på hemmanet Stenstorp #2. Ca 1830 utarrenderade han de båda delarna av hemmanet till Börge Andersson (se nedan!) och Nils Bengtsson (se under gård F!) och flyttade från socknen.

Johannes var åbo vid Laga skifte 1830 och utflyttningsskyldig.

Börge Andersson kom enl. husf från Säm, Valinge sn. Kristina Olofsdotters far var åbo på Rp #2 och flyttade dit med sin familj från Bokhult, Nösslinge sn, år 1817. Börge och Kristina flyttade till Balg, Torpa sn, år 1821och hit till Stenstorp ca 1830.

Börge var först arrendator på hälften av föregående åbos markinnehav, alltså 1/3 mtl. År 1843 köpte han gården av Britta Mårtensdotter, som då var änka och bosatt i Derome, Ås sn, och hennes barn. Börge sålde 1847 halva gården, 1/6 mtl, till Gustav Svensson. Hans del kallas i fortsättningen gård E1. Dottern Johanna Britta och hennes man köpte den andra halvan, gård E2.

Johan Petter Jönsson var vid vigseln dräng från Bösarp #1, Skällinge sn.

GÅRD E1 STENSTORP #2

Gustav Svensson (1847 - ca 1872)

Åbo på 1/6 mtl. Tidigare åbo på gård A2, som han sålt. Beträffande Gustav Svenssons familj: Se under gård A2!

Gustav Svenssons markinnehav fördelades efter hans död på ett invecklat sätt med många arv och köp. År 1900 innehades ungefär 1/8 mtl (2:8, 2:9 och. 2:10) av Carl Magnus Henriksson (se nedan!) och ca 1/32 mtl av Carl Petter Andersson på gård E2.

Johan Severin från början åbo på 1/18, medan fadern Gustav Svensson fortfarande är åbo på 1/6 mtl. Han köpte och sålde sedan andelar i gården flera gånger. Han dog i USA.

Hustrun var f på Säm #1, Valinge sn.

Carl Magnus var f på gård A, Anna Helena i Lindberg sn, Anna Britta i Tågarp, Skällinge sn, och Helena Kristina på Svartrå #6, Svartrå sn. Den sistnämnda, som var änka, tillhörde familjen från år 1894. Hennes förre man var August Gustavsson, åbo på Skärte #8, som flyttade till USA 1889 och dog där. De hade inga barn.

Husf i Rp uppger att Anna Helena var f 12/9 1851 i Lindberg sn. Denna sockens födelsebok säger att hon var d t båtsmannen Anton Johansson Lindahl vid Lindberg #6. Men Rolfstorps husf och dödbok uppger att hennes efternamn var Johansdotter.

Carl Magnus började med att vara åbo på 2/81 som han köpt av föregående åbo. Även han handlade mycket med delar av detta hemman. År 1900 ägde han nog Stenstorp 2:6, 2:8 och 2:10, tillsammans ungefär 1/6 mtl.

Carl Magnus blev enl. husf dömd för grov misshandel 1877.

Ägare 1926: Algot Persson

GÅRD E2 STENSTORP #2

Mannen var f på Åkerholmen, Källsjö sn, hustrun var f på gården. De flyttade till Källsjö 1853.

Familjen inflyttade från Hunnestad sn 1853.

Mannen var f på Grimeton #17 och dottern på Torstorp, Grimeton sn, där fadern då var rättare.

Niklas Carlsson var åbo på Rp #2.

Mannen var f på Grimeton #13, Grimeton sn, där fadern då var arrendator, hustrun på gård F.

Makarna ärvde (trol. av Neta Kristinas far Nils Bengtsson) 1/6 mtl, Stenstorp 2:5, år 1867.

Mannen f på Olofstorp #2, Valinge sn, hustrun i Torpa sn.

Ägare 1926: Johan Emil Karlsson

GÅRD F STENSTORP #2

En Helge Larsson i Stenstorp, vars fader hette Lars Götarsson, stod 1668 inför rätta för slagsmål med Olof Torstensson, gård C.

Lars Götarsson hade enl. mtl en dotter gift till Klastorp, Träslöv sn.

Lars Björnsson var åbo på gård H.

Hustrun var f på gård C. Hon kallas Inger i dödsnotisen och Ingierd i kommunionlängder och bouppteckning.

De då barnlösa makarna Olof och Ingrid testamenterade 1764 sin egendom till fosterdottern Estrid Jönsdotter.

Nils var f på Grimeton #10, Grimeton sn. Enl. vigselnotisen fick makarna gården testamenterad till sig av Nils mors morbror Olof Björnsson.

Estrid Jönsdotter var f på Hafstorp #3. Hon gifte om sig med nästa åbo.

Nils och hans son Jöns dog med tre veckors mellanrum av "häftig feber".

Carl Jönsson var troligen f i Bönarp, Valinge sn.

Nils Carlsson blev åbo på gård C, hustruns fädernegård.

Hustrun kom vid vigseln från Olofstorp, Valinge sn, men tycks ej vara f där. När dotterns familj flyttade till Grimeton sn följde hon nog med.

Johannes var f på Grimeton #1, Grimeton sn.

År 1821 köpte makarna gården, 1/3 mtl, av Jonas Brag, professor i Lund, och hans hustru Eva Charlotta, vilken 1811 ärvt gården av sin far C.W. Rodhe, prost och kyrkoherde i Valinge pastorat. Vid köpet var Anna Katarinas far åbo på stället. (Eva Charlotta hade ärvt hela hemmanet Stenstorp #2, 2/3 mtl. Den andra tredjedelen sålde hon till änkan Margareta Jönsdotter på gård E.)

Familjen flyttade 1824 till Grimeton #7, Grimeton sn.

Johannes Jönsson blev åtalad 1822 för att ha legat med pigan Ingrid Hansdotter från Grimeton. Han blev frikänd i brist på bevis.

Även åbo på gård E. Johannes var alltså åbo på hela Stenstorp 2. Familjen finns utförligare beskriven under gård E.

Makarna delade sitt markinnehav i två delar på vardera 1/3 mtl och arrenderade ut dem till två personer.

Nils var arrendator här från ca 1830. År 1843 köpte han gården, 1/3 mtl, av änkan Britta Mårtensdotter.

Han var arrendator på Skärte #7 ca 1824 - 27. Sistnämnda år blev han av den gårdens ägare, änkan Gunnel Olofsdotter, stämd för att ha lämnat arrendet innan den 5-åriga kontraktstiden utlöpt. Han frikändes emedan han skaffat en annan, likvärdig arrendator.

Nils var f på gård K2. Hustrun kom från Mute #1.

Hustrun var f i Öxnamossa, Grimeton sn.

Ägare 1926: Johan Emil Carlsson

Mtl 1741 (endast detta år) tar upp en tredje åbo eller (troligare) arrendator på Stenstorp #2, gård B, nämligen:

Bengt Larsson Börta Börgesdotter Bengta, 1731 -

År 1722 vigdes i Rp Bengt Larsson från Valinge pastorat och Börta Börgesdotter från Linnarp #1. Hon flyttade med honom till Säm, Valinge sn. Detta är nog ovanstående makar.

Bengta Bengtsdotter, f här, kanske g ca 1765 m Lars Larsson, åbo på gård D.